Draža Mihailović

Draža Mihailović Дража Михаиловић
Draža Mihailović (1943).
Född	Dragoljub Mihailović 27 april 1893 Ivanjica, Kungariket Serbien
Död	17 juli 1946 Belgrad, SFR Jugoslavien
Dödsorsak	Arkebusering
Begravd	St. Sava's Serbian Orthodox Seminary
Andra namn	Čiča Draža
Etnicitet	Serb
Medborgare i	Kungariket Serbien Kungariket Jugoslavien
Utbildad vid	École spéciale militaire de Saint-Cyr
Sysselsättning	Officer
Befattning
Krigsminister
Politisk rörelse	Tjetnikerna
Barn	Gordana Mihailović (f. 1927)
Utmärkelser
Споменица на рат (1913) (1913) Kommendör av Vita lejonets orden (1936) Karageorgevitjs stjärnas orden Jugoslaviska kronorden Croix de Guerre 1939–1945 Military Cross Vita örns orden Sankt Savaorden Överkommendör av Legion of Merit Legionär av Legion of Merit Legion of Merit
Redigera Wikidata

Dragoljub "Draža" Mihailović (serbisk kyrilliska: Драгољуб "Дража" Михаиловић), även känd som ''Čiča Draža'' (Чича Дража), född 27 april 1893 i Ivanjica i Kungariket Serbien, död 17 juli 1946 i Belgrad i SFR Jugoslavien, var en serbisk general och ledare för den rojalistiska och nationalistiska gerillastyrkan Tjetnikerna.

Efter kriget blev han anklagad av de kommunistiska jugoslaviska partisanerna för otillåtet samarbete. USA:s president Harry S. Truman tilldelade Mihajlović postumt dekorationen Legion of Merit för att ha övervakat räddningen av 500 amerikanska soldater som tjetnikerna gjorde under andra världskriget.

Biografi

Mihailović föddes i Ivanjica i dåvarande Kungariket Serbien.

Mihajlović åkte i oktober 1910 till serbiska militärakademin, och som kadett stred han i Balkankrigen (1912–1913). I juli 1913 utnämndes han till löjtnant som den främste i sin klass.

Han tjänstgjorde under första världskriget och tillsammans med den serbiska armén marscherade han genom Albanien 1915 under den långa reträtten som serbiska armén gjorde. Han fick senare mottaga ett flertal utmärkelser för sina bedrifter på Thessalonikifronten.

Under mellankrigstiden blev han stabsofficer och utsågs till överste. Han var också militärattaché i Sofia och Prag.

Hans militära karriär kom närapå till ett abrupt slut efter ett flertal incidenter. Den viktigaste var då han ville dela upp armén i enlighet med nationell tillhörighet (bl.a. serber, kroater och slovener), för vilket han fick tillbringa 30 dagar i fängelse.

På Ravna Gora, organiserade Mihailović "Tjetnikerna" av lösgjorda grupper från den jugoslaviska armén, vilka sedermera blev tjetnikmilitärens grupper och slutligen Jugoslaviska armén i hemlandet. De första tjetnikformationerna som leddes av Mihailović bildades runt Ravna Gora i 14 juni. Det fastställda målet för Tjetnikerna var befrielsen av landet från ockuperande makter som Nazityskland, Italien, Albanien och Kroatien.

Emellertid bestämde han sig att inte involvera hela serbiska armén då detta skulle resultera i katastrofala förluster som i första världskriget, i vilket Kungariket Serbien förlorade en fjärdedel av sin befolkning. Istället gjorde Mihailović en planläggning av soldater och vapen, i väntan på de allierades landstigning på Balkan. En av motståndsledarna under första världskriget och tillika före detta tjetnik, Kosta Milovanović Pećanac, motsatte sig detta beslut och valde att samarbeta med nazisterna mot kommunisterna. Pećanac och Mihailović blev rivaler, genom att båda gjorde anspråk på tjetnikarvet och med Pećanac styrande en mycket mindre lojal grupp än den Mihailović hade. På grund av sitt öppna samarbete med nazisterna blev Pećanac skjuten 1944 i samband med att han blev tillfångatagen och anklagad för högförräderi av Mihailovićs tjetniker.

1943 beslutade nazisterna att förfölja tjetnikerna i den norra zonen och erbjöd en belöning på 100 000 riksmark för tillfångatagandet av Mihailović, död eller levande.

Den brittiska chefen för specialuppdrag sände till en början hjälpförnödenheter till Mihailović med början på hösten 1941, men dessa tog slut eftersom britterna favoriserade Josip Broz Tito.

Mihailović steg i graderna när han blev krigsminister i exilregeringen 11 januari 1942 och general och ställföreträdande överbefälhavare i juni samma år.

Efter kriget greps Mihailović av de jugoslaviska myndigheterna och dömdes till döden för högförräderi och krigsförbrytelser. Tillsammans med nio andra officerare arkebuserades Mihailović i Lisičiji Potok i närheten av Belgrad.

I mars 2012 lämnade Vojislav Mihailović en begäran om resning i målet mot sin farfar Draza Mihailović till högsta domstolen.

Högsta domstolen upprättade Draža Mihailović i dom den 14 maj 2015 och frikände honom från alla anklagelser. Denna dom reverserar domen från 1946 som dömde Mihailović för att samarbeta med de ockuperande naziststyrkorna och avlägsna honom från alla sina rättigheter som medborgare. Enligt det nya domslutet agerade dåtida kommunistregimens domstol på order av Josip Broz Tito för en fällande dom och inledde en politiskt och ideologiskt motiverad rättegång.

USA:s president Harry S. Truman gav postumt Mihailović "Legion of Merit" på rekommendation av General Eisenhower för att han och hans tjetniker räddat livet 500 amerikanska flygare. Utmärkelsen och berättelsen om räddningstjänsten klassificerades hemlig av statsdepartementet för att inte kränka Tito och den jugoslaviska kommunistiska regeringen.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Draža Mihailović, 26 februari 2016.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Draža Mihailović.