Draža Mihailović

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dragoljub "Draža" Mihailović
Serbiska: Драгољуб "Дража" Михаиловић
DragoljubMihailovic8e09281v.jpg
Information
Smeknamn Draža (Дража)
Čiča (Чича)
Född 27 april 1893
Ivanjica, Serbien
Död 17 juli 1946 (53 år)
Belgrad, Jugoslavien
I tjänst för Civil Flag of Serbia.svg Kungariket Serbien (1910-1918)
Flag of the State of Slovenes, Croats and Serbs.svg Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Flag of the Kingdom of Yugoslavia.svg Kungariket Jugoslavien (1918-1945)
Land Serbien
Tjänstetid 1910-1945
Grad General
Befäl Chetnikrörelsen
Slag/krig Balkankrigen
Första världskriget
Andra världskriget
Utmärkelser SRB Orden Belog Orla BAR.svg Vita örns orden
Military cross BAR.svg Military Cross
Croix de Guerre 1939-1945 ribbon.svg Croix de Guerre
POL Virtuti Militari Srebrny BAR.svg Virtuti Militari
Order of the White Lion.svg Vita lejonets orden
St.AlexanderOrder-ribbon.svg Alexanderorden
Commemorative Medal of the Albanian Campaign,1920 rib.png Albanska Spomenica
US Legion of Merit Chief Commander ribbon.png Legion of Merit (postumt)

Dragoljub "Draža" Mihailović (serbiska: Драгољуб "Дража" Михаиловић eller Dragoljub "Draža" Mihailović; även känd som Чича eller Čiča), född 27 april 1893 i Ivanjica, Serbien, död 17 juli 1946 i Belgrad, var en serbisk general, främst känd som ledare för jugoslaviska armén under andra världskriget. Efter kriget blev han anklagad av rivalerna partisanerna för otillåtet samarbete. USA:s president Harry S. Truman tilldelade Mihajlović postumt amerikanska Legion of Merit för att ha övervakat räddningen av 500 amerikanska soldater som tjetnikerna (Četnici) gjorde under andra världskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mihailović föddes i Ivanjica i Serbien. Mihajlović åkte i oktober 1910 till serbiska militärakademin, och som kadett stred han i balkankrigen 1912–1913. I juli 1913 utnämndes han till löjtnant som den främste i sin klass. Han tjänstgjorde under första världskriget och tillsammans med den serbiska armén marscherade han genom Albanien 1915 under den långa reträtten som serbiska armén gjorde. Han fick senare mottaga ett flertal utmärkelser för sina bedrifter på Thessalonikifronten.

Under mellankrigstiden blev han stabsofficer och utsågs till överste. Han var också militärattaché i Sofia och Prag.

Hans militära karriär kom närapå till ett abrupt slut efter ett flertal incidenter. Den viktigaste var då han ville dela upp armén i enlighet med nationell tillhörighet (bl.a. serber, kroater och slovener), för vilket han fick tillbringa 30 dagar i fängelse.

På Ravna Gora, organiserade Mihailović "Četnici" av lösgjorda grupper från den jugoslaviska armén, vilka sedermera blev Četnik-militärens grupper och slutligen jugoslaviska armén i hemlandet (Jugoslovenska vojska u otadžbini).

De första tjetnikformationerna som leddes av Mihailović bildades runt Ravna Gora i 14 juni. Det fastställda målet för Četnici var befrielsen av landet från ockuperande makter som Nazityskland, Italien, Albanien och Kroatien.

Emellertid bestämde han sig att inte involvera hela serbiska armén då detta skulle resultera i katastrofala förluster som i första världskriget, i vilket kungadömet Serbien förlorade en fjärdedel av sin befolkning. Istället gjorde Mihailović en planläggning av soldater och vapen, i väntan på de allierades landstigning på Balkan. En av motståndsledarna under första världskriget och tillika före detta Četnik, Kosta Milovanović Pećanac, motsatte sig detta beslut och valde att samarbeta med nazisterna mot kommunisterna. Pećanac och Mihailović blev rivaler, genom att båda gjorde anspråk på Četnikarvet och med Pećanac styrande en mycket mindre lojal grupp än den Mihailović hade. På grund av sitt öppna samarbete med nazisterna blev Pećanac skjuten 1944 i samband med att han blev tillfångatagen och anklagad för högförräderi av Mihailovićs Četnici.

1943 beslutade nazisterna att förfölja Četnikerna i den norra zonen och erbjöd en belöning på 100 000 riksmark för tillfångatagandet av Mihailović, död eller levande.

Den brittiska chefen för specialuppdrag sände till en början hjälpförnödenheter till Mihailovićs med början på hösten 1941, men dessa tog slut eftersom britterna favoriserade Tito.

Mihailović steg i graderna när han blev krigsminister i exilregeringen 11 januari 1942 och general och ställföreträdande överbefälhavare i juni samma år.

Efter kriget greps Mihailović av de jugoslaviska myndigheterna och dömdes till döden för högförräderi och krigsförbrytelser. Tillsammans med nio andra officerare arkebuserades Mihailović i Lisičiji Potok i närheten av Belgrad.

I mars 2012 lämnade Vojislav Mihailović en begäran om resning i målet mot sin farfar Draza Mihailović till högsta domstolen.

Högsta domstolen upprättade Draža Mihailović i dom den 14 maj 2015 och frikände honom från alla anklagelser. Denna dom reverserar domen från 1946 som dömde Mihailović för att samarbeta med de ockuperande naziststyrkorna och avlägsna honom från alla sina rättigheter som medborgare. Enligt det nya domslutet agerade dåtida kommunistregimens domstol på order av Tito för en fällande dom och inledde en politiskt och ideologiskt motiverad rättegång.

USA:s President Harry S. Truman gav postumt Mihailović "Legion of Merit" på rekommendation av General Eisenhower för att han och hans Četnici räddat livet 500 amerikanska flygare. Utmärkelsen och berättelsen om räddningstjänsten klassificerades hemlig av statsdepartementet för att inte kränka Tito och den jugoslaviska kommunistiska regeringen.

General Dragoljub Mihailovich utmärkte sig på ett enastående sätt som chef för de jugoslaviska arméstyrkorna och senare som krigsminister genom att organisera och leda viktiga motståndskrafter mot fienden som ockuperade Jugoslavien, från december 1941 till december 1944. Genom svåra ansträngningar från sina trupper, räddades många amerikanska flygare och återfördes säkert till allierad kontrollerad mark. General Mihailovich och hans Četnici, som saknade tillräckliga förnödenheter och kämpade under extrema svårigheter, bidrog väsentligt till den allierade saken och var medverkande till att erhålla en slutgiltig allierad seger. (29 mars 1948, Harry S. Truman)

"Den oöverträffade räddningen som genomfördes av General Dragoljub Mihailović och hans Četniska frihetskämpar bidrog till att över 500 amerikanska flygare räddades ur fångenskap från fiendens ockupationsstyrkor i Jugoslavien under andra världskriget för vilka denna "Legion of Merit" medalj utdelats av president Harry S. Truman som också representerar ett tecken på djup personlig uppskattning och respekt av alla de räddade amerikanska flygare och deras efterkommande, som kommer att vara tacksamma för evigt"

Källor[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Engelskspråkiga Wikipedia.