Du gamla du fria (film, 1938)

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Du gamla, du fria.
Du gamla du fria
GenreDrama
RegissörGunnar Olsson
ManusGunnar Olsson
SkådespelareSigurd Wallén
Dagmar Ebbesen
Nils Lundell
Hilda Borgström
OriginalmusikErik Baumann
ProduktionsbolagEuropafilm
Premiär1938
Speltid89 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb

Du gamla du fria är en svensk dramafilm från 1938 i regi av Gunnar Olsson.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Svenskamerikanen Charlie Johnson får brev hemifrån. Det är hans mor som skrivit och hon är uppenbart nu både sjuklig och gammal. Charlie beslutar sig för att återvända, kanske för gott, eftersom han inte kan undgå att känna stark hemlängtan. Något han diskuterar med sin kompanjon vid plywoodfabriken, Fred Freeberg. Denne är inte så glad över att Charlie överger honom. Nattvakten Gus delar heller inte hans känslor för det gamla landet. Han säger sig inte längta tillbaka till ”oxvandringen”, men Charlie försäkrar att Sverige numera är ett annat land än det som de en gång lämnade. Charlie tar ett sentimentalt avsked till sina ordensvänner som sjunger ”Barndomshemmet” för honom”. Med sig på resan får Charlie sin brorsdotter Mary, som är journalist på tidningen Nordstjernan samt sin hushållerska Hedvig. Mary tänker skriva en artikelserie om besöket för svenska tidningar.

Mary, som fortsatt till Stockholm, råkar nu få veta att Björn är journalist och därmed en konkurrent om artikelserien. Hon blir arg och överger honom vid ett journalistmöte men sedan möts de och försonas. De går sedan omkring på Tekniska museet och är förälskade. Hemma i Småland känner sig Charlie trots allt främmande och beslutar sig för att inte stanna kvar i Sverige. Han hjälper sin mor och syster med att lösa in lånet på gården och tar tåget till Stockholm. På detta konfronteras han med några män som klagar över Sverige. Han undrar då med vilken rätt de har att kasta glåpord på Sverige. Han undrar om de varit utomlands och säger att de skall vara glada att bo i ett land där man får tänka och tala fritt.

Mary beslutar sig för att stanna i Sverige tillsammans med Björn medan Charlie och Hedvig avreser igen. Till tonerna av ”Du gamla du fria” lägger båten åter ut och Charlie fäller åter några sentimentala tårar vid utloppet från Göteborg.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen premiärvisades 26 december 1938 och spelades in i Europa Studio i Sundbyberg med exteriörer från Skansen, Tekniska Museet, Bellmansro i Stockholm, Dalen vid Garnsviken i Åkersberga samt ombord på Kungsholm med flera platser av Sven Thermænius efter en filmidé av Henry Richter. Från olika journalfilmer medverkar stora delar av kungahuset.

Roller i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]