Douglas Håge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Douglas Håge
Douglas Håge ca 1940-1950-tal.
Douglas Håge ca 1940-1950-tal.
Född Oskar Fredrik Douglas Håge
6 mars 1898
Göteborg, Sverige
Död 18 november 1959 (61 år)
Göteborg, Sverige
Aktiva år 1917–1959
Maka Maja Håge
(1927–1959)
IMDb SFDb

Oskar Fredrik Douglas Håge, ursprungligen Hansson, född 6 mars 1898 i Göteborg, död där 18 november 1959, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Douglas Håge började spela amatörteater 1917, och gjorde professionell debut i Uddevalla 1919 som präst i pjäsen Ljugar-Lars på sanningsbänken. Därefter följde flera turnéer i landsorten med olika resande teatersällskap. 1920-1923 arbetade han vid Nya teatern i Göteborg och 1921-1948 vid Folkparksteatern med turnéer runt om i Sverige. Under sin tidiga karriär arbetade han också på Svenska Teatern i Vasa 1923-1925, en period han själv såg som sina främsta läroår. Han spelade även vid Nya revyteatern.[1]

År 1937 kom han till Ragnar Klanges revy på Folkets Hus-teatern i Stockholm, och året därpå fick han sitt genombrott som revyartist på Blancheteatern. Håge kom mest att ägna sig åt den lättsamma genren, bland annat i nio revyer med Karl Gerhard. Från 1938 medverkade han även vid Radioteatern.[2]

Han medverkade i drygt 100 långfilmer, bland annat som major Morgonkröök i filmerna om 91:an Karlsson. Hans främsta insats på film blev i serien om Lilla Fridolf i fyra långfilmer 1956–59 med början i Lille Fridolf och jag, där han var den kuschade kontorsslaven och toffelhjälten Lilla Fridolf. Hans litenhet och ödmjuka röst kom där väl till pass. Man kan se hans trädgårdsmästare i Ingmar Bergmans Det regnar på vår kärlek från 1946 som något av en förövning, inte minst genom att hans motspelare då liksom i Fridolf-serien var Hjördis Petterson.[3]

Douglas Håge var från 1927 gift med sångerskan Maja Håge. Han gravsattes 25 november 1959 på Örgryte nya kyrkogård.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1937 Olsson, smed Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[4]
1942 Kvinnan väntar
Artur Lundkvist
Anna Norrie och Sandro Malmquist Folkan[5]
1943 Medverkande Folkets hushåll, revy
Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse
Ragnar Klange Folkets hus teater[6]
1944 Medverkande Och han skämtar för dig, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Blancheteatern[7]
1945 Medverkande En glädjande tilldragelse, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Naess Blancheteatern[8]
Kyrkoherde Chasuble Bunbury
Oscar Wilde
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[9]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[10]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[11]
Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma
Hjördis Petterson Blancheteatern[12]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[13]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[14]
Som ni behagar
William Shakespeare
Rune Carlsten Skansens friluftsteater[15]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[16]
1955 Medverkande Spectacle, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Idéonteatern

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1948 Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma Södra Teatern[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ Douglas HågeSvensk Filmdatabas, Läst 8 mars 2017.
  4. ^ Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 10 februari 2016. 
  5. ^ Oscar Rydqvist (18 oktober 1942). ”Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-18/283/15. Läst 27 mars 2016. 
  6. ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  7. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016. 
  8. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016. 
  9. ^ ”Mister Ernest”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18890&pos=137. Läst 24 april 2016. 
  10. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  11. ^ 'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  12. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 
  13. ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  14. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  15. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  16. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 26-27. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]