Egon Larsson
| Egon Larsson | |
 Egon Larsson i Blåjackor på Oscarsteatern 1951. | |
| Född | Egon Malte Larsson 30 oktober 1914 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 februari 1989 (74 år) Helsingborg, Sverige |
| Aktiva år | 1933–1988 |
| Maka | Gun Larsson (1941–1968) Eva Larsson (1971–1989) |
| IMDb SFDb | |
Egon Malte Larsson, född 30 oktober 1914 i Matteus församling i Stockholm, död 7 februari 1989 i Helsingborg,[1] var en svensk operettsångare, skådespelare, dansare, regissör, koreograf, kompositör och textförfattare.
Biografi
Larsson var son till Erik Martin Larsson (1885–1948) och Ida Persson (1882–1960). Han studerade mellan 1930 och 1931 vid Kungliga Teaterns balettskola. Därefter dansstudier hos Sven Tropp. Mellan 1933 och 1935 var han engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm dit han återkom både som regissör och koreograf vid flera tillfällen under karriären. Han var operettcharmör på Stora Teatern i Göteborg, Hippodromteatern i Malmö och Södra Teatern i Stockholm.[2]
Han hade stora framgångar på Scalateatern i Stockholm både som regissör och skådespelare, här kan nämnas bland annat Min syster och jag, Kung för en natt och Alltsedan Adam och Eva. Egon Larsson var under många år anställd av Sandrews som regissör, koreograf och skådespelare på Oscarsteatern i Stockholm, där han fick sitt smeknamn - "Mr Oscars". Senare engagerades han av Malmö Stadsteater och blev dess komiska ankare i många år.
På äldre dar bosatte han sig i Helsingborg där han bland annat svarade för koreografin till några av Nils Poppes lustspel på Fredriksdalsteatern. Han gjorde också koreografier till två revyer "Varvet runt" samt "Svea allting flyter" på Skånska Teatern i Landskrona.
Han började också i Helsingborg ett framgångsrikt samarbete med Nöjesteatern, som då var verksamt i Helsingborgs konserthus. Han fick ett nära samarbete, mer eller mindre som far och son med Anders Aldgård som resulterade i flera stora succéer. När Nöjesteatern kom till Malmö och Pildammsteatern var Egon Larsson dess regissör och ansvarig för teaterns exempellösa framgång som bland annat resulterade i etableringen i Malmö i och med övertagandet av Nya Teatern, numera Nöjesteatern.
Larsson hade två döttrar med sångerskan Gun Larsson, skådespelarna Gunilla och Chatarina Larsson. Han hade en son med sångerskan Eva Larsson, pianisten och kompositören Lalle Larsson.
Filmografi
- 1943 – Det spökar - det spökar ...
- 1943 – En melodi om våren
- 1944 – Sabotage
- 1944 – Gröna hissen
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1949 – Boman får snurren
- 1950 – Södrans revy
- 1952 – Snurren direkt
- 1954 – Två sköna juveler
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Flicka i kasern
- 1955 – Foreign Intrigue (TV-serie)
- 1956 – Sista natten
- 1957 – Nu är det dags
- 1958 – Kostervalsen
- 1974 – Larry Larssons flykt och förvandling eller Båtsmannens barn
- 1978 – Dagar med Knubbe (TV-serie)
Koreografi
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1950 – Södrans revy
- 1953 – Kungen av Dalarna
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Hoppsan!
- 1955 – Flottans muntergökar
Teater
Roller (ej komplett)
Regi (ej komplett)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1949 | Söder ställer ut, revy |
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock | Södra Teatern Regi tillsammans med Sven Paddock[11] |
| 1953 | Grattis, grattis, revy |
Folkan | |
| 1954 | Csardasfurstinnan |
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach | Oscarsteatern[13] |
| 1956 | Scala i gala, revy |
Scalateatern[23] | |
| 1957 | Cirkusprinsessan |
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald | Oscarsteatern[16] |
| No, No, Nanette |
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar | Oscarsteatern[17] | |
| 1958 | Skratta gärna åt oss, revy |
Scalateatern[23] | |
| 1961 | Alltsedan Adam och Eva |
Poul Sørensen och Erik Fiehn | Scalateatern[23] |
| Vita hästen |
Hans Müller och Ralph Benatzky | Oscarsteatern[19] | |
| 1965 | Ta av dej skorna, revy |
Povel Ramel och Beppe Wolgers | Turné[24]/ Idéonteatern[25] |
| 1968 | Galanta intriger The Beaux' Stratagem |
George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen Översättning Olov Jonason och Gunnar Wersén |
Malmö stadsteater[22] |
Koreografi
| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1948 | Stockholm hela dan, revy |
Kar de Mumma | Douglas Håge | Södra Teatern[10] |
| 1949 | Söder ställer ut, revy |
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock | Sven Paddock Egon Larsson |
Södra Teatern[11] |
| 1951 | Blåjackor Boys in Blue |
Lajos Lajtai och Lauri Wylie Översättning S.S. Wilson och Roland Levin |
Sven Aage Larsen | Oscarsteatern |
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ ”Egon Larsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61493&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3degon+larsson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 6 juli 2014.
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 190. Libris 784760
- ^ Lbk (27 september 1942). ”'Glada gatan' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-09-27/262/13. Läst 31 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016.
- ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015.
- ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015.
- ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.
- ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016.
- ^ [a b c] Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016.
- ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015.
- ^ [a b] ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015.
- ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015.
- ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015.
- ^ [a b] Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015.
- ^ [a b] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015.
- ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015.
- ^ [a b] Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015.
- ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015.
- ^ [a b] Sven Barthel (11 februari 1968). ”Fatal stillöshet”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-11/40/17. Läst 23 januari 2017.
- ^ [a b c] Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723
- ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016.
- ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016.
Externa länkar
- Egon Larsson på Svensk Filmdatabas
- Egon Larsson på Internet Movie Database (engelska)