Elsa Beskow

Från Wikipedia
Version från den 23 november 2017 kl. 09.41 av Frökennostalgi (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 2A00:801:225:43E2:0:0:0:1 (diskussion) till senaste version av Tostarpadius)
Elsa Beskow
Elsa Beskow
Elsa Beskow
FöddElsa Maartman
11 februari 1874
Stockholm
Död30 juni 1953 (79 år)
Djursholm, Stockholms län
YrkeFörfattare, barnbokskonstnär
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
GenrerBarnlitteratur
Noterbara verkSagan om den lilla, lilla gumman
Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
Make/makaNatanael Beskow
BarnBo Beskow
Gunnar Beskow
SläktingarBritta Gröndahl[1]
Sida på WikisourceFörfattare:Elsa Beskow

Elsa Beskow, född Maartman 11 februari 1874Södermalm i Stockholm[2], död 30 juni 1953 i Djursholm, Stockholms län, var en svensk barnboksförfattare, illustratör och konstnär. Hon har bland annat skrivit sagor som Sagan om den lilla, lilla gumman och flera berättelser om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin.

Biografi

Beskow föddes som äldsta dotter till affärsmannen Berndt Maartman (1841–1889), vars släkt kom från Bergen i Norge, och lärarinnan Augusta Fahlstedt (1850–1915). Hon hade fyra systrar och en bror. När hon var femton år gammal avled fadern. Familjen flyttade då till Elsas mors ogifta syskon som bodde tillsammans, och kom att utgöra den huvudsakliga inspirationen för karaktärerna tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och farbror Blå. [2]

Hon gifte sig 1897 med dåvarande predikanten och socialarbetaren, sedan teologie doktor Natanael Beskow. De fick sex söner, av vilka konstnären Bo Beskow och geologen och författaren Gunnar Beskow är mest kända.

Yrkesliv

Elsa Beskow utbildades på Tekniska skolans högre konstindustriella avdelning och var sedan teckningslärare vid Whitlockska samskolan 1894–1897.

Genombrottet kom 1901 med boken Puttes äventyr i blåbärsskogen. Totalt gav hon ut ett fyrtiotal egna böcker med text och bild, fram till Röda bussen och gröna bilen som utkom 1952, året före hennes död. Hennes stil är lätt, med en skarp blick för detaljer i inte minst djur och växter, vilket blir särskilt tydligt i de sagor som innehåller ”förminskade” barn eller sagogestalter i miniatyr, som Solägget, Tomtebobarnen eller den ovan nämnda Puttes äventyr i blåbärsskogen. Boksidorna är ofta inramade av dekorativa ramverk i jugend-stil.

Förutom böcker utgivna i eget namn, har hon illustrerat en stor mängd andra böcker, bl.a. i serien Barnbiblioteket Saga.

Elsa Beskow illustrerade flera av Alice Tegnérs sångböcker, och skapade de klassiska bilderna som vi förknippar med till exempel Mors lilla Olle. Hon satte också bild till Jeanna Oterdahls texter i Blommornas bok. Hon var även delaktig i utformningen av svenska skolans nya läsebok Vill du läsa? (tre delar, 1935–1937), och skolsångboken Nu ska vi sjunga (1943).

Sedan 1958 delar Sveriges allmänna biblioteksförening ut Elsa Beskow-plaketten till årets mest förtjänta barnboksillustratör.

Bibliografi

Illustrationer

Övrigt

1958 utkom Stina Hammar med biografin Solägget – Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst. 2002 utkom boken i ny upplaga, utökad bland annat med brevväxling mellan Elsa och Natanael Beskow.

1960 gav svenska Postverket ut en frimärksserie med temat Svenska sagor, där motivet till ett av märkena är hämtat ur Beskows Pelles nya kläder.

Familjen Beskow var bosatt i Djursholm. Från 1900 bodde de i Villa Ekeliden, som år 1890 hade byggts som bostad åt författaren Viktor Rydberg.[4] Elsa och Natanael Beskow var framträdande personligheter i kulturlivet i den unga villastaden, tillsammans med bland andra kompositören Alice Tegnér. Elsa Beskows Djursholmsanknytning hålls i minne genom Elsa Beskows torg i Djursholms centrum. På torget finns en liten bronsstaty som föreställer Elsa Beskow.

Referenser

Noter

  1. ^ Elsa Beskow 1874-02-11 — 1953-06-30 Konstnär, författare, illustratör, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Elsa Beskows liv”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120729124140/http://kampanj.bonniercarlsen.se/beskow/elsa_biografi.htm. Läst 5 juli 2013. 
  3. ^ Göteborgs konstmuseum
  4. ^ Djursholm – staden på landet, sidan 35, Djursholms Forntid och Framtid, 1982.

Vidare läsning

Externa länkar