Hoppa till innehållet

Emily Brontë

Från Wikipedia
Emily Brontë
Porträtt målat av brodern Branwell, oklart om det är Anne eller Emily Brontë.
Porträtt målat av brodern Branwell, oklart om det är Anne eller Emily Brontë.
PseudonymEllis Bell
FöddEmily Jane Brontë
30 juli 1818
Thornton, West Yorkshire, England, Storbritannien
Död19 december 1848 (30 år)
Haworth, West Yorkshire, England, Storbritannien
Yrkeförfattare
NationalitetStorbritannien Storbritannien
Språkengelska
Verksam1847
Genrerroman
Noterbara verkSvindlande höjder
HemortThornton[1], Haworth[1] och Bryssel[1]
SläktingarMaria Branwell (mor)
Charlotte Brontë (syster)
Branwell Brontë (bror)
Anne Brontë (syster)

Emily Jane Brontë, född 30 juli 1818[2] i Thornton, West Yorkshire, död 19 december 1848 i Haworth, West Yorkshire, var en brittisk författare, känd för sin enda publicerade roman Svindlande höjder. Den räknas till den klassiska engelska litteraturen och kommer fortfarande under 2000-talet i nya upplagor. Den har blivit föremål för ett flertal dramatiseringar som film, opera och musikal.

Emily Jane Brontë var dotter till Maria och Patrick Brontë. Fadern var född på Irland under släktnamnet Brunty men ändrade detta till Brontë under studietiden i Cambridge. Han var författare och hade publicerat både poesi och prosa innan han kom att bosätta sig och verka som anglikansk präst i den lilla byn Haworth i Yorkshire.[3][4]

Makarna Brontë fick sex barn, varav Emily var näst yngst. Syskonen hette Maria, Elizabeth, Charlotte, Patrick Branwell, och Anne Brontë. Modern Maria Brontë dog i cancer 1821. Hennes ogifta syster Elizabeth Branwell tog över hushållet och blev delaktig i barnens uppfostran. Hon blev kvar i familjen till sin död 1842.[3]

Skolgång, syskonens världar

[redigera | redigera wikitext]

Döttrarna Brontë skickades 1824 till en flickskola, Clergy Daughter's school i Cowan Bridge. Maria och Elizabeth insjuknade där och skickades hem. 1825 avled de båda i tuberkulos, 11 och 10 år gamla. De övriga barnen fick flytta hem och bedriva sina studier under faderns och mosterns ledning.[3] Fadern tillämpade en för tiden liberal uppfostran som gav barnen frihet att ströva i naturen på de vidsträckta hedarna och fri tillgång till husets bibliotek. Han undervisade själv i bland annat matematik, historia och geografi.[5] Lärare i teckning och musik besökte prästgården och Emily Brontë skall ha varit en god pianist.[6] Emily Brontë skickades 1835 till en internatskola Roe Head School, Dewsbury där den äldre systern Charlotte var lärare, men återvände hem efter tre månader.[7]

Barnen som var nära varandra i ålder utvecklade en stark social gemenskap och byggde tillsammans upp fantasivärldar på ett sätt som liknar vissa av dagens dataspel, med hjältar och fiender i fiktiva länder och städer.[8] Detta dokumenterades i tusentals sidor varav de som rör landet Angria finns bevarade medan dokumentationen om landet Gondal, som Emily Brontë mest var engagerad i, saknas.[9][5] Många av Emilys Brontës dikter skulle senare baseras på den här fantasivärlden[4] Hon var också den enda i syskonskaran som återvände till fantasivärlden långt in i vuxen ålder.[8][6][5]

Emily Brontës personlighet, som den beskrivits av systern Charlotte, var den av ett original som hellre sökte ensamheten, i naturen eller i hemmets sysslor, än sociala kontakter. Hon negligerade samtidens klädkonventioner och uppfattades av fadern som mest "manlig" av syskonen.[8]

Vuxenliv, författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Den enda anställning som Emily Brontë hade var som lärare vid Law Hill School under sex månader 1838. Charlotte och Emily Brontë planerade att starta en skola i Haworth och med finansiellt stöd från mostern reste de 1842 till Pension Héger i Bryssel för att förbättra sina språkkunskaper och studera musik.[4][3] Mostern avled senare samma år och Emily Brontë återvände hem. Snart flyttade även hennes systrar hem.

Charlotte Brontë tog initiativet till att 1846 publicera en del av Emilys dikter tillsammans med dikter av henne själv och systern Anne: Poems by Currer, Ellis and Acton Bell. Diktsamlingen väckte föga uppmärksamhet.

1845 började Emily Brontë skriva på Svindlande höjder. Den utgavs 1847 under manliga pseudonymen Ellis Bell, i en utgåva som även inkluderade hennes syster Annes Agnes Grey.[10] Samtidigt gav hennes båda systrar ut var sin roman med samma efternamn som pseudonymer. Romanen blev ingen omedelbar succé, eftersom den sågs som alltför svartsynt och orealistisk. Den grubblande och råe hjälten Heathcliff väckte avsmak, och hans älskade Catherins revolt mot den viktorianska synen på kvinnlighet sågs inte med blida ögon.[10] De litterära salongerna var dock nyfikna på författarna Bell, varför Charlotte och Anne Brontë reste till London. Emily Brontë behöll sin tillbakadragenhet och övergav inte sin pseudonym, medan systrarna släppte sina.[8]

Systrarna Brontë, målade av deras broder, Patrick. Från vänster Anne, Emily, och Charlotte. I originalet fanns även brodern med, men han målade sedan över sig själv.

Brodern Branwell Brontë dog i september 1848, svårt präglad av alkoholism och opiummissbruk. Emily Brontë förkylde sig rejält på hans begravning, vägrade all vård och upprätthöll envist sina hushållsaktiviteter trots sviktande krafter.[6] Grundsjukdomen var sannolikt tuberkulos, som hos de övriga syskonen.[9][11] Hon vägrade nödvändig vila, eftersom hon måste ta hand om sin älskade hund Keeper.[10]

Den 19 december 1848 dog Emily Brontë, endast 30 år gammal. Året efter dog även systern Anne Brontë i tuberkulos, 29 år gammal. Efter Emilys död författade Charlotte två biografiska förord, till en nyutgåva av Wuthering Heights. Där menade hon att Emily var "stronger than a man, simpler than a child". Och angående romanen ansåg hon att "den är lantlig in i märgen. Den har heden i sig, den är vild och knotig som heden själv."[a]

Stil och influenser

[redigera | redigera wikitext]

Brontës skrivande – inte minst Svindlande höjder – räknas numera till den klassiska engelska litteraturen.[10] Boken har återutgivits ett antal gånger, översatts till en mängd språk och blivit filmatiserad (bland annat 2011), opera och musikal. Catherine har kommit att lyftas fram som en feministisk ikon

1978 debuterade den unga brittiska musikartisten Kate Bush via "Wuthering Heights", en omtolkning av Brontës historia. 40 år senare deltog Bush i bygget av ett minnesmärke efter systrarna Brontë i Yorkshire Moors. De fyra stenmonumenten pryddes av specialskrivna stycken av poeterna Carol Ann Duffy och Jackie Kay samt Kate Bush själv.[12]

Merkurius finns kratern Bronte, namngiven efter syskonen Brontë.[13][14] Dessutom finns den 200 meter vida kratern Brontë på månen, namngiven 1972 av Eugene Cernan and Harrison Schmitt som besökte kratern under sin färd med månbilen.[15]

  • Poems by Currer, Ellis and Acton Bell (1846)
  • Wuthering Heights (1847)
    • Blåst (översättning Ada Werin) (Norstedt, 1927) (Även utgiven med titeln Stormvindar, 1944)
    • Svindlande höjder (översättning Gunilla Nordlund) (Natur och kultur, 1958)
    • Svindlande höjder (översättning Harriet och Gösta Percy (Saxon & Lindström, 1959)
    • Svindlande höjder (översättning Nils Holmberg) (Sohlman, 1960)
    • Svindlande höjder (översättning Birgit Edlund) (Studentlitteratur, 1993)
    • Svindlande höjder (översättning Birgit Edlund) (Albert Bonniers förlag, 2002)
  1. ^ Originalcitat: "It is rustic all through. It is moorish, and wild, and knotty as the root of heath."
  1. ^ [a b c] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia, läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hainer, Caroline (14 september 2018). ”Svindlande – i 170 år”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/0Ey3q0. Läst 19 juni 2022. 
  3. ^ [a b c d] ”Family history | Bronte Parsonage Museum”. www.bronte.org.uk. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914193623/http://www.bronte.org.uk/the-brontes-and-haworth/family-history. Läst 29 maj 2018. 
  4. ^ [a b c] ”Emily Brontë” (på amerikansk engelska). Biography. https://www.biography.com/people/emily-bronte-9227381. Läst 5 juni 2018. 
  5. ^ [a b c] Brontës, The (2010-09-23) (på engelska). Tales of Glass Town, Angria, and Gondal: Selected Early Writings. OUP Oxford. ISBN 9780192827630. https://books.google.se/books?id=m2-wwwj2fDYC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false. Läst 6 juni 2018 
  6. ^ [a b c] ”Emily Jane Brontë | Bronte Parsonage Museum”. www.bronte.org.uk. http://www.bronte.org.uk/the-brontes-and-haworth/family-and-friends/emily-jane-bronte. Läst 5 juni 2018. 
  7. ^ ”Emily Bronte | Biography, Works, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Emily-Bronte. Läst 29 maj 2018. 
  8. ^ [a b c d] Brontë, Emily. Svindlande höjder. Albert Bonniers Förlag. sid. 443 - 447.Efterord av Sigrid Combüchen,. ISBN 91-0-057795-2 
  9. ^ [a b] ”Emily Bronte facts, information, pictures | Encyclopedia.com articles about Emily Bronte” (på engelska). www.encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/people/literature-and-arts/english-literature-19th-cent-biographies/emily-bronte#1G23404700903. Läst 5 juni 2018. 
  10. ^ [a b c d] Frazer, Sophie Alexandra (31 juli 2018). ”Why Emily Brontë’s Wuthering Heights is a cult classic” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/why-emily-brontes-wuthering-heights-is-a-cult-classic-100748. Läst 21 juni 2022. 
  11. ^ ”Definition of Consumption” (på engelska). MedicineNet. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612141042/https://www.medicinenet.com/script/main/art.asp?articlekey=19050. Läst 5 juni 2018. 
  12. ^ Palm, Johanna (27 april 2018). ”Kate Bush hyllar Emily Brontë – ”Ett sätt att tacka henne””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/kate-bush-hyllar-emily-bront-ett-satt-att-tacka-henne. Läst 21 juni 2022. 
  13. ^ ”Catalog Page for PIA15057”. photojournal.jpl.nasa.gov. https://photojournal.jpl.nasa.gov/catalog/PIA15057. Läst 21 juni 2022. 
  14. ^ ”Planetary Feature List”. ode.rsl.wustl.edu. https://ode.rsl.wustl.edu/mercury/map/planetaryfeaturelist.aspx. Läst 21 juni 2022. 
  15. ^ ”The Brontës On The Moon” (på brittisk engelska). Anne Brontë. 21 juli 2019. http://www.annebronte.org/2019/07/21/the-brontes-on-the-moon/. Läst 21 juni 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 32-33. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]