Euxenit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Euxenit
Euxenite - Vegusdal, Norvegia 01.jpg
Euxenit från Norge
Kategorioxidmineraler
Strunz klassificering04.DG.05
Kemisk formel(Y, Ca, Ce, U, Th)(Nb, Ta, Ti)2O6
FärgSvart, brunsvart, grönsvart
FörekomstsättMassiv, kristaller i matris
KristallsystemOrtorombiskt
HållbarhetSkör
Hårdhet (Mohs)5,5 – 6,5
GlansGlänsande submetallisk, vaxartad till hartsartad på brottytor
TransparensOgenomskinlig, genomskinlig på tunna kanter
StreckfärgGulaktig,gråaktig eller rödbrun
Specifik vikt4,7 – 5,0

Euxenit är ett mineral som innehåller bland annat grundämnena skandium, titan, yttrium, niob, cerium, erbium, tantal, torium och uran och är viktigt på grund av flera av dessa ämnens sällsynthet. Mineralet förekommer i kompakta massor och har brunaktig färg och metallartad glans.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Euxenit förekommer i Norgepegmatitgångar, t.ex. vid Arendal, Tvedestrand och på Hitterö i Finland. Större fyndigheter är kända på Madagaskar och i Brasilien.

Euxenit beskrevs första gången 1840 av Theodor Scheerer[1] och uppkallades efter grekiskans ord för gästfri och vänlig mot främlingar, med anspelning på de många sällsynta beståndsdelar som den innehåller.

Nära euxenit står mineralerna aeschynit, polykras (vid Slättåkra i Halland) och polymignit. Polymignit förekommer också vid norska pegmatitgångar.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Euxenite används som en malm för utvinning av sällsynta jordartsmetaller som det innehåller. Sällsynta stora kristaller har också använts för tillverkning av smycken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M. E. Weeks and H. M. Leicester: Discovery of the Elements, 7th Edition, Journal of Chemical Education, Easton, Pa., 1968
  2. ^ Meyers varulexikon, Form, 1952