Förort

En förort är ett bebyggt område eller en ort som är beläget i utkanten eller i närheten av en större stad. En förort karaktäriseras oftast av att flertalet av dess invånare regelbundet vistas i den närliggande staden, exempel genom att arbeta där.

Förorter i Sverige

De första förorterna började byggas 1890, i Sverige, och lanserades som lösningen på stadens problem. Folkhemmets första förort Traneberg stod klar i mitten av 1940-talet.^[1] Exakt vad en förort är råder det ibland delade meningar om. I dagsläget finns bara en statistisk definition av en förortskommun, vilket är "Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna."^[2] I dagligt tal gäller ofta att småorter, tätorter och yttre stadsdelar i en stadsregion (förutom själva centralorten) är förorter, oavsett pendlingsförhållande och kommunindelning. Sålunda kan till exempel Flemingsberg i Storstockholm och Kungsbacka i Storgöteborg anses som förorter till respektive stad.^{[källa behövs]}

Begreppet förort kan också beteckna områden som uppförts under de så kallade miljonprogramsåren. Ett mindre antal förorter uppförda då har en lite högre andel utlandsfödda boende och lite högre arbetslöshet än genomsnittet. Ännu starkare klang av låg status finns i den franska motsvarigheten banlieue, medan det engelskspråkiga suburb oftast är ett högstatusbegrepp.^{[källa behövs]} I folkmun gör man ofta skillnad mellan villaförorter och betongförorter.

Ordet "förort" kan också beskriva en typ av planerad miljö som varken är stadsmiljö eller landsbygd. En sådan bebyggelse har begränsad hushöjd, och består nästan enbart av bostäder med ett fåtal offentliga lokaler.

Närförort kallas sedan en förort som ligger nära en större stads innerstad. En närförort kan ofta ha en mer innerstadsliknande karaktär än en ytterförort, med en äldre bebyggelse och högre befolkningstäthet. Det finns dock ingen fast definition av vad som är närförort och vad som inte är det.

Se även

Källor

^ Lilja, Elisabeth (1999). Den ifrågasatta förorten. Byggforskningsrådet. sid. s 5. ISBN 91-540-5839-2
^ Sveriges Kommuner och Landsting: Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005

[1] Lilja, Elisabeth (1999). Den ifrågasatta förorten. Byggforskningsrådet. sid. s 5. ISBN 91-540-5839-2

[2] Sveriges Kommuner och Landsting: Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005

[1]

[2]