Första Johannesbrevet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Första Johannesbrevet (förkortat: 1 Joh.) är en skrift som ingår i Nya Testamentet. Det tillskrivs traditionellt aposteln Johannes. Inom bibelvetenskapen anser de flesta att det är troligare att Johannes tillskrivits författarskapet i efterhand. Det finns inget i brevet eller i något av de andra Johannesbreven som direkt talar emot och inte heller för att aposteln Johannes skulle vara författaren. Klart är att Första Johannesbrevet har ett samband med Johannesevangeliet på grund av den terminologiska likheten mellan skrifterna. Brevets författare har dock självständigt använt de tankar och uttryckssätt som finns i Johannesevangeliet.

Det föreligger en markant skillnad i stil och framställningssätt mellan Första Johannesbrevet och Johannesevangeliet. Även om det inte är samma författare kommer skrifterna dock från samma teologiska miljö eller församlingsgemenskap. Efesos i Mindre Asien, nuvarande Turkiet, har utpekats som platsen där brevet hör hemma. Till samma andliga miljö räknas förutom Johannesevangeliet och Första Johannesbrevet även Andra Johannesbrevet och Tredje Johannesbrevet. De två sistnämnda breven har dock till skillnad från Första Johannesbrevet en klar mottagare och en avslutshälsning. Brevet dateras som regel till någon gång under det sista årtiondet av första århundradet, cirka 90–100. Polykarpos tycks ha kännedom om brevet, vilket framgår av hans brev till Filipperna 7:1 (skrivet omkring 110–140).

Första Johannesbrevet är mer en läroskrift, meditation eller predikan än ett brev. Skriften har ingen klar struktur mer än inledningen 1:1–4 och avslutningen 5:13–21. Inledningen, 1 Joh 1:1–4, liksom 1 Joh 2.13–14 visar lite hur man i denna andliga miljö kan ha talat om Jesus. Orden ”han som var till från begynnelsen” (2:13–14) och ”livets ord” som ”var från begynnelsen” (1:1) påminner mycket om Johannesevangeliet 1:1 och liksom där betonas här hur han är en påtaglig verklighet, bekräftad av ögonvittnen och någon som man haft fysisk kontakt med. En huvudtanke i 1 Joh är att tron på Jesus Kristus medför en förpliktelse att älska andra (1 Joh 3:11, 3:23, 4:7, 4:11f). Barnaskapet hos Gud och dess etiska förpliktelser upprepas på flera sätt genom hela brevet.

I den församlingsgemenskap författaren riktar sig till har det framträtt några med en avvikande lära (1 Joh 2:18ff). Dessa hävdar en så kallad doketisk uppfattning om Jesus, det vill säga att den Jesus som levde här på jorden inte skulle vara identisk med den uppståndne Kristus. Brevet går i polemik mot denna troligen gnostiska doketism. Avvikarna kallas ”Antikrist” på grund av sina tankar om Kristus. Mot detta säger brevet att ”Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt” (4:2). De gäller nu för läsarna att skilja mellan ”sanningens ande och villfarelsens ande”. Det gäller för dem att hålla fast vid den kristustro som författaren påminner dem om är den rätta. När de nu har denna tro så uppmanar författaren till ett liv i kärlek. Så förverkligas i deras liv den kärlek som Gud visade när han i kärlek sände ”sin son som försoningsoffer för våra synder” (4:10).

I korta kärnfulla ord meddelar författaren sitt budskap: ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” (5:3) och ”den som syndar bryter också mot lagen ty synd är laglöshet” (3:4). ”Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud” (4:16) ”Vi älskar därför att han först älskat oss” (4:19). Läsarna uppmanas att ”inte älska med tomma ord utan i handling och sanning” (3:18). ”[O]m vårt hjärta dömer oss” (3:19) så är Gud ”större än vårt hjärta” (3:20) och därför kan läsarna känna frimodighet. Budskapet inskärpes i avslutningen (1 Joh 5:13–21) genom att författaren påminner om att hela världen är ”i den Ondes våld” och att det nu gäller att ta sitt liv som Guds barn på allvar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Brown, Raymond E., Fitzmyer, Joseph A., Murphy, Roland E., red (1996) (på engelska). The New Jerome Biblical Commentary (Study hardback ed.). London: Chapman. sid. 986–993. ISBN 0-225-66803-3 
  • Engnell, Ivan, red (1962). Svenskt bibliskt uppslagsverk. 1, A–L. Stockholm: Nordiska uppslagsböcker. sid. sp. 1196–1197. Libris 8197938 
  • Gerhardsson, Birger och Hartman, Lars, red (1989). En bok om Nya testamentet (5). Malmö: Liber. ISBN 91-40-61019-5 
  • Levine, Amy-Jill, Brettler, Marc Zvi, red (2011) (på engelska). The Jewish Annotated New Testament: New Revised Standard Version Bible Translation. Oxford: Oxford University Press. ISBN 9780195297706 

Fördjupningslitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Olsson, Birger (2008). Johannesbreven. Kommentar till Nya testamentet, 99-0313035-X; 19. Stockholm: EFS-förlaget. ISBN 9789170851049 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]