Fagersjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För orten i Nynäshamns kommun, se Fagersjö, Nynäshamns kommun.
Fagersjö
Fagersjös nyare bebyggelse.
Fagersjös nyare bebyggelse.
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Farsta
Distrikt Farsta distrikt
Bildad 1962
Antal invånare 2 846 (2012)
Landareal 175 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Fagersjö är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Farsta, Hökarängen, Gubbängen, Högdalen och Rågsved samt till Svartvik i Huddinge kommun. Fagersjö ligger utmed sjön Magelungens norra strand och har en area på 175 hektar. År 2012 fanns 2.846 boende.

PendeltågetNynäsbanan passerar men utan att göra uppehåll. En tidigare station lades ner i maj 1963. Pendeltågstrafiken på Nynäsbanan startade drygt tio år senare, i juni 1973. Frågan om en pendeltågsstation i Fagersjö har trots detta hittills inte aktualiserats. En tidigare centrumbyggnad revs 2006 och ersattes av tre bostadspunkthus. I Fagersjö ligger Högdalstoppen 1 och 2, två av Stockholms högsta punkter, med vidsträckt utsikt över södra Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande Fagersjö var tillsammans med nuvarande Farsta strand en del av Södertörns villastad som började anläggas av två affärsmän i början av 1900-talet. De flesta villorna i Fagersjö byggdes norr om järnvägslinjen. Men affärerna gick inte bra och 1912 köpte Stockholms stad bolagets markområden för sin framtida utökning. Många av villorna är numera rivna och de kvarvarande är förändrade. En av de välbevarade är Villa Edvardshäll på Fagersjövägen 211 som 1903 var det första huset att uppföras i Fagersjödelen av Södertörns villastad. Byggherre var maskinarbetare Edvard Samuelsson som lät uppkalla byggnaden efter sig själv.

Den första stadsplanen för Fagersjö, signerad av stadsplaneavdelningens chefsarkitekt Torsten Westman, fastställdes 1960 och eftersträvade en klar arkitektonisk åtskillnad mellan den äldre villamiljön och den nya hyreshusbebyggelsen. Fagersjö blev en typisk "tunnelbaneförort", om än inte med egen tunnelbaneförbindelse. Kring Ejdervägen och Gräsandsvägen växte under åren 1962–1966 ett område upp med putsade smalhus i tre våningar. Byggherre var Svenska Bostäder med Sverker Feuk som arkitekt; dessa stod också för de i sydost belägna åtta punkthusen.[1]

Landmärket för Fagersjö är det kulturhistoriskt värdefulla vattentornet, den så kallade Högdalsreservoaren från 1958, ritad av arkitekt Nils Sterner. Enligt Stockholms stadsmuseum har byggnaden mycket stora miljöskapande och stadsbildmässiga värden.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Programförslagets fyra punkthus reducerades senare till tre och med en höjd som varierade mellan sex och nio våningar.[2] Detta till viss del beroende på lokala protester.[3] Antalet lägenheter i de tre nya punkthusen uppgår till cirka 75 stycken. För att uppnå det politiskt fastställda målet om cirka 220 lägenheter gavs markrätt till HSB vid norra infarten. Där ytterligare tre flerfamiljshus uppfördes under 2011. Modulhus för flyktingar har byggts i Fagersjö, de innehåller 88 bostadslägenheter.

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Husen på Gräsandsvägen i Fagersjö, med sjön Magelungen i  förgrunden och Högdalsreservoaren på vänster sida, sommaren 2013.
Husen på Gräsandsvägen i Fagersjö, med sjön Magelungen i förgrunden och Högdalsreservoaren på vänster sida, sommaren 2013.
Panorama över Fagersjö från Högdalsreservoaren, i bakgrunden syns Magelungen, mars 2011.
Panorama över Fagersjö från Högdalsreservoaren, i bakgrunden syns Magelungen, mars 2011.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stadsmuseum om Fagersjö[död länk]
  2. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor, planbeskrivninga Dp 2002-13293-54 av den 2006-04-07.[död länk]
  3. ^ Per Luthander (21 juni 2006). ”Fagersjö ger plats för fler höghus”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/fagersjo-ger-plats-for-fler-hoghus/. Läst 23 juni 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]