Gubbängen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gubbängen
Gubbängens centrum Stockholm 2005-08-03.JPG
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeFarsta
DistriktFarsta distrikt
Bildad1934
Antal invånare5 375 (2012)
Landareal177 hektar
SmeknamnGubbis
PostortEnskede
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gubbängen är en stadsdel med postorten Enskede i Farsta stadsdelsområde i stadsområdet Söderort och Farsta distrikt i Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Fagersjö, Gamla Enskede, Högdalen, Hökarängen, Skarpnäcks gård, Sköndal, Stureby, Svedmyra och Tallkrogen.[1]

Stockholms stad köpte egendomen Gubbängen 1908 av lantbrukaren Albin Arvidsson, men det dröjde fram till 1940-talet innan man kom igång med stadsplanering och byggande.

Gubbängens gårdar[redigera | redigera wikitext]

Gårdarna Herrängen och Gubbängen på Topografiska corpsens karta 1861.

Två historiska gårdar bildade stadsdelens kärna: Gubbängens gård och Herrängens gård (ej att förväxla med Herrängens gård vid Långsjön). Ingen av dem existerar längre. Gubbängens gård låg där Gubbängsskolans skolgård nu ligger. Gårdens sista byggnad revs 1965, det enda som återstår är rester efter gårdens gamla allé och en igensatt jordkällare.

Herrängens gård låg cirka 500 meter väster om Gubbängens gård ungefär där senare Gubbängstorget anlades. Till gårdarna hörde några ekonomibyggnader, till Herrängen även en statarlänga som låg mitt på nuvarande Lingvägen. Herrängens byggnader revs i mitten av 1940-talet. Efter den gården återstår en stor lönn i hörnet Lingvägen / Gubbängsvägen.

Stadsplanering[redigera | redigera wikitext]

Arkitekttävling[redigera | redigera wikitext]

År 1940 utlystes den så kallade Gubbängstävlingen av fastighetsnämnden och tomträttskassan, syftet var att ta fram en bra stadsplan och bra bostadstyper. Resultatet redovisades året därpå, bland annat skulle följande minimikrav tillgodoses:

  • Inga sovplatser i köket
  • Vardagsrummet skulle inte användas som matrum
  • Varje vuxen skulle ha en egen garderob, barn en halv

Det var Kooperativa förbundets arkitektkontor som vann tävlingen; deras bidrag hette Vox Humana. I stadsplanetävlingen fanns sju bidrag, och i uppdraget ingick att stadsplanelägga både Hökarängen och Gubbängen. Den tävlingen fick dock ingen praktisk betydelse för byggandet.

Rybergs stadsplan[redigera | redigera wikitext]

Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade. Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade.
Rybergs stadsplaner för Gubbängen från 1944. Till vänster den västra delen och till höger den östra. Båda historiska gårdarnas läge är markerade.

Den fortfarande (2010) gällande stadsplanen utarbetades av Ture Ryberg på stadsplanekontoret 1944. Han avsatte ett stort område (litt A, röd på planen) för allmänt ändamål. På platsen finns idag Engelska skolan och Gubbängshallen.

Man påbörjade byggandet 1945–1946. I den västra delen byggde hus av bland annat AB Familjebostäder och Riksbyggen. Norr och öster om centrum byggdes hus av fastighetsföreningar och privata byggmästare. På den östligaste delen mot Nynäsvägen och längst Gubbängsvägens norra sida mellan Ramvägen och Nynäsvägen byggde Stockholms stad småstugebyrå (SMÅA) ett radhusområde. De rappade husen på Gubbängsvägens norra sida byggdes av en entreprenör medan trähusen söder om Gubbängsvägen är självbyggeri. Området färdigställdes mellan 1946 och 1948.

Gården som gav stadsdelen sitt namn var Gubbängens gård som revs 1965. På platsen anlades sedan Gubbängsskolans skolgård. Där Gubbängens centrum nu ligger fanns tidigare Herrängens gård. I Rybergs stadsplan fanns ingen plats för båda gårdar men deras läge är inritat. Själva centrumbebyggelsen började byggas på 1950-talet, arkitekt Curt StrehlenertHSB:s arkitektkontor. Lingvägen i kombination med tunnelbanan delar stadsdelen i två halvor. Det hörde till stadsplanekonceptet att Stockholms nya förstäder skulle vara självförsörjande med all samhällelig service, även med egna biografer. Därför fick även Gubbängen en egen biograf City som låg vid Gubbängstorget och invigdes i april 1953.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från början bestämde man att kommunikationerna med innerstaden skulle vara goda, och redan 1941 inleddes byggandet av tunnelbanan. Det dröjde dock till 1 oktober 1950 innan den invigdes. Före Tunnelbanan fanns bussförbindelse med en röd SS (nuvarande SL) buss nr 75 som gick från Hökarängen in till city. BSS blekgula bussar med en grön rand som gick Nynäsvägen in till terminalen på Ringvägen vid Götgatan fortsatte tills Nynäsvägen byggdes om till fyrfilig väg första ombyggnaden.

Station Gubbängen trafikeras av T-bana 18 (gröna linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1950, när den första etappen av Stockholms tunnelbana invigdes mellan Slussen och Hökarängen. Konstnärlig utsmyckning: Väktare två bronsskulpturer av Ragnhild Alexandersson, 1994.

Söderledskyrkan[redigera | redigera wikitext]

Vid gränsen mot Hökarängen ligger Söderledskyrkan, som är församlingskyrka för Farsta församling. Kyrkan är byggd i rött tegel och ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Den invigdes 1960 och är sedan 1990 ett lagskyddat byggnadsminne. Innan kyrkan byggdes, användes tomten av kringresande tivolin och cirkusar.

Gubbängsfältet[redigera | redigera wikitext]

Gubbängsfältet mot sydost, juli 2016.

Gubbängsfältet skiljer stadsdelen Gubbängen från Hökarängen. Det är en rest av den ängsmark som en gång tillhörde Gubbängens gård. Det cirka 24 hektar stora gärdet utbreder sig öster och väster om Lingvägen. Tunnelbanan leds på en cirka 170 meter lång viadukt över fältet. På Gubbängsfältet finns det sommartid ett flertal fotbollsmål uppställda och det finns även en konstgräsplan. På fältet anordnas också den årliga handbollsturneringen Eken Cup. Vid norra kanten av fältet märks Gubbängshallens karakteristiska byggnad från 1958.

På Gubbängsfältets västra sida, mellan Majrovägen och Örbyleden, ligger Gubbängens koloniområde som etablerades 1978. Föreningen Gubbängens Fritidsträdgårdar hyr marken av staden för 100 odlingslotter, örtagård samt egen biodling.[2]

Ännu längre västerut, där Gubbängen gränsar mot Högdalens industriområde finns Gubbängens IP med fotbollsplaner i grus- och konstgräsutförande och en tennishall. Runt fotbollsplanen går en speedwaybana där Hammarby Speedway kör sina hemmamatcher. Vintertid anläggs en bandyplan över grusplanen där även allmänhetens åkning erbjuds. I januari 2016 meddelades planer om att bygga Bandyhallen i Gubbängen på platsen.[3]

På Gubbängfältets östra sida, vid Panelvägen, ligger Gubbängens gamla IP byggd på 1940-talet flera år före nuvarande Gubbängens IP, i dag i huvudsak en fotbollsplan men används för diverse idrott av eleverna på Gubbängsskolan intill, den är nu (2010) upprustad med bland annat konstgräs, ny belysning och en 100 meters löparbana i modernt material.

Sedan år 2013 finns planer på att utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med en fullstor konstgräsfotbollsplan inklusive belysning samt två fullstora naturgräsplaner för rugbyverksamhet som finns idag på Årstafältet. Det skall finnas en belyst motionsslinga runt fältet samt servicefunktioner för omklädnad, toaletter, café, klubbhus, utomhusgym, cykel- och kompletterande bilparkering.[4]

Majroskogen[redigera | redigera wikitext]

Majroskogen är en än så länge orörd skog med många ovanliga växt och djurarter samt träd som är upp till 300 år gamla.[5] Skogen ligger i Stockholms södra förorter: Gubbängen, Svedmyra, Tallkrogen, Stureby och angränsar till Bandhagen, Högdalen och Hökarängen.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Gubbängens läroverk, senare kallad Gubbängens gymnasium, byggdes 1954, och ritades av arkitekterna Helge Zimdal och partnern Nils Ahrbom. Gubbängsskolan (tidigare namn Gubbängens folkskola) är en grundskola med årskurserna 1–9 samt förskoleklasser. Den invigdes 1947 och ritades också av Zimdal & Ahrbom. Skolan har cirka 700 elever. I skolans östra länga ligger Gubbängsbadet, skolans gymnastik- och simhallsbyggnad, även här ansvarade Zimdahl & Ahrbom för en arkitektoniska utformningen.

Det finns även en friskola, Internationella Engelska Skolan i Gubbängen, som har sina lokaler i före detta Gubbängens Gymnasium med undervisning för årskurs 4–9. I Gubbängen finns flera förskolor, både kommunala och privata. Kommunala är bland annat Ängen, Gläntan och Lövlunda, medan föräldrakooperativet Tallgubben är privat. Stadsdelen har ganska ung befolkning med många barnfamiljer, så efterfrågan på förskoleplatser och skola är stor.

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Lilla Sköndal (även Stora Tallkrogen), ett före detta utvärdshus i nordöstra Gubbängen.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bernhardsson, Siv (2003). Göran Söderström. red. Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 107-111. Libris 9152550. ISBN 91-7031-132-3 
  • Anita Lundin (redaktör) (2014). Brännkyrka 1913-2013, Socken som blev 51 stadsdelar. Brännkyrka hembygdsförening. sid. 188-191. ISBN 978-91-8685329-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karta över Stockholms kommun - Stockholms kommun
  2. ^ ”Gubbängens Fritidsträdgårdar”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171023174212/http://fssk.se/valkommen-till-fssks-foreningssidor/farsta/gubbangens-fritidstradgardar/. Läst 23 oktober 2017. 
  3. ^ Dagens Nyheter, Hans Jansson: "Bandyhall i Tallkrogen blir bandyhall i Gubbängen", 2016-01-23, läst 2016-01-23
  4. ^ Stockholms stad: Utveckling av Gubbängens sportfält, 2013-11-15.
  5. ^ ”Grönområden”. https://soderort.naturskyddsforeningen.se/gronomraden/. Läst 18 oktober 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]