Filmhögskolan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Filmhögskolan, nuvarande Akademin Valand Film, är en statlig, konstnärlig högskola inom den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Ämnet FILM är den yngsta plattformen för blivande filmskapare.

Filmhögskolans historia[redigera | redigera wikitext]

Filmhögskolans historia börjar hösten 1997. Då startade det första kandidatprogrammet i filmisk gestaltning på Högskolan för Fotografi och Film vid Göteborgs universitet, som låg i KK:s byggnad nära Konstepidemin vid Linnéplatsen. Med från allra första början var filmaren Göran du Rées som konstnärlig ledare, journalisten Gunilla Burstedt som studierektor och musikern Tommy Spaanheden som tekniker.

Idémässigt har Filmhögskolan sina rötter och förebilder i den moderna europeiska filmen som växte fram under 1950- och 1960-talen, från den italienska neorealismen till den nya vågen i Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA. Den franska filmtraditionens auteurteori, där filmskaparen är ”författare” till sina egna verk, var och är fortfarande förebild för skolan och skolans studenter. Skolan ser som sin främsta uppgift att utbilda professionella filmskapare som uttrycker sig med ett personligt filmspråk och som är medvetna om sitt förhållningssätt till konstnärlig gestaltning och forskning.

Utbildningen har från första stund gått hand i hand med den snabba tekniska utvecklingen inom filmens område. Genom teknikutvecklingen har filmaren kunnat närma sig kompositörens och författarens arbetsmetoder, dvs filma och redigera växelvis, samla fragment och göra research samtidigt.

Uppmärksammade och mycket personliga skolfilmer som ”Laura och Dr Zivago” av Titti Johnson och ”Ingeborg och Jeanette” av Jeanette Frank (1998/99) hade kanske aldrig kunnat göras vid denna tid utan den nya digitala tekniken.

Som första filmskola i Europa implementerade Filmhögskolan den nya digitala tekniken i undervisningen.

1999 tillträdde Bo-Erik Gyberg som högskolerektor, idag rektor för Stockholms Dramatiska Högskola [3], och slutförde arbetet med att permanenta skolan och säkra filmutbildningens framtid. Filmhögskolan fick en garanterad ekonomisk ersättning för varje student, precis som dåvarande Dramatiska Institutet.

2004 delade Högskolan för fotografi och film på sig. Fotografi flyttade till Storgatan och blev Högskolan för fotografi. Film flyttade in på Viktoriagatan 13 och bildade Filmhögskolan.

2006 blev Gunilla Burstedt högskolerektor och Filmhögskolan en egen självständig institution. Samtidigt startade även den första utbildningen på masternivå och institutionen påbörjade utvecklingen av sin forskningsplattform.

Vid den här tiden lanserades den första mobiltelefonkameran, en tvåmegapixelkamera med autofokus. Studenterna Patrik Eriksson, Ruben Östlundoch Erik Hemmendorf gjorde då en långfilm med sina mobiltelefoner: ”En enastående studie i mänsklig förnedring” som fick premiär på Göteborg International Film Festival 2008.

Filmhögskolans första forskningsprojekt hade sitt ursprung i händelserna vid Vasaplatsen under EU-toppmötet 2001. Göran du Rées blev som sakkunnig kontaktad av SVT:s Uppdrag granskning och såg åklagarens så kallade ”bevisfilm” mot den skottskadade Hannes Westberg. Det ledde till forskningsarbetet ”Skotten på Vasaplatsen – sex kriterier kring BILDEN i det digitala årtusendet”,[1] en längre essäfilm som fått betydelse för svenskt rättsväsende.

Ytterligare forskningsarbeten har vuxit fram, bland annat ”Blicken på Kopparmärra – En undersökning av praktiska begrepp i filmskapandet”, där Göran du Rées och filmproducenten och filmprofessorn Kalle Boman, med stöd från Vetenskapsrådet, fördjupar sig i frågeställningar som finns i de förändringar som skett inom filmens område de senaste 30 åren. Detta inspirerade en av lärarna, Linda Sternö, att börja utveckla Filmhögskolans Barnfilmskola,[2] ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med rubriken Barnets Blick.

2010 antogs även de två första doktoranderna i filmisk gestaltning, Ingela Romare och Patrik Eriksson. Därmed hade Filmhögskolan utvecklat en komplett miljö med utbildningar både på grund-, avancerad och forskarnivå.

2010 gjorde vi bedömningen att det var dags för en utbildning som även riktade sig till personer som ville utveckla nya visningsmöjligheter. Tillsammans med Konsthögskolan Valand inrättade vi det första magisterprogrammet med inriktning mot kuratorer för film och video.

Under samma tid påbörjades också det första internationella samarbetet, som sker med the Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts i Bangalore, Indien.

Akademin Valand[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt med sitt 15-årsjubileum 2013 gick Filmhögskolan den 1 juli samman med Högskolan för fotografi, Konsthögskolan Valand och Litterär gestaltning och bildade Akademin Valand. Det är fyra starka ämnen med lång tradition som har möjlighet att utvecklas tillsammans samtidigt som varje ämnes egenart, kultur, tradition och integritet kommer att behållas.

Prefekt för Akademin Valand är Mick Wilson. Han kommer närmast från Dublin där han varit chef för Graduate School of Creative Arts and Media.

Hedersdoktorer[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs universitets hemsida: [4]