Friedrich Kiel

Från Wikipedia
Friedrich Kiel
Född8 oktober 1821[1]
Puderbach
Död13 september 1885[2][3][4] (63 år)
Berlin[5]
BegravdAlter Friedhof der Zwölf Apostel
Medborgare iKonungariket Preussen
SysselsättningKlassisk tonsättare, kompositör[6], pianist[6], lärare[5], musikpedagog, universitetslärare, violinist[6]
ArbetsgivareUniversität der Künste
Utmärkelser
Röda örns orden
Redigera Wikidata
Friedrich Kiel

Friedrich Kiel, född den 8 oktober 1821 nära Siegen, Westfalen, död den 13 september 1885 i Berlin, var en tysk tonsättare.

Kiel försökte sig redan tidigt i pianospel och komposition på egen hand samt fick sedermera undervisning i teori av Kummer i Koburg (1838-39). 1842-44 övade han sig i de strängaste kontrapunktiska arbeten hos Dehn i Berlin, där han senare blev kompositionslärare, 1866 vid Sternska konservatoriet (med professors titel från 1868) och 1870 vid den nyinrättade högskolan för musik. Som lärare åtnjöt Kiel högt anseende, varom många elever (bland andra svenskarna Jacob Adolf Hägg, Vilhelm Svedbom och Emil Sjögren) burit vittne.

Som tonsättare vann han rykte som en bland samtidens mest framstående i den klassiska stilen dels genom sina många större och smärre orkester-, kammarmusik-, piano- och violinkompositioner, dels och i synnerhet genom sina kyrkliga verk, bland vilka oratoriet Christus (uppfört 1874; i Uppsala 1895, i Stockholm 1896) samt de båda Requiem (1862 och 1881) anses efter Mendelssohns och Cherubinis vara de förnämsta i sitt slag i strängt kyrklig stil. Han skrev även en Missa solemnis, ett Stabat mater, ett Te deum, oratoriet Der Stern von Bethlehem med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kiel, Friedrich, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MGG Online, Bärenreiter, 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Friedrich Kiel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ International Music Score Library Project, Friedrich Kiel, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 9 maj 2023.[källa från Wikidata]