Frigga Carlberg

Från Wikipedia
Frigga Carlberg
Demonstrationståget för kvinnorösträtten i Göteborg 1918, med bland andra Frigga Carlberg.
Född10 augusti 1851[1][2][3]
Falkenbergs församling[1][4][3], Sverige
Död3 oktober 1925[1][5][6] (74 år)
Gustav Vasa församling[7][5][6]
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[8]
Medborgare iSverige[9][10][11]
SysselsättningÖversättare, rösträttsaktivist[12], kvinnosakspolitiker[1], författare[13]
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg (1902–1921)[14]
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[13]
MakeAndreas Carlberg
(g. 1876–1921)[4][15][16]
BarnEster Brisman (f. 1881)
Utmärkelser
Illis Quorum (1918)
Redigera Wikidata

Frigga Carlberg (Anna Fredrika Lundgren), född 10 augusti 1851 i Falkenberg, död 3 oktober 1925, var en svensk författare, social organisatör och förkämpe för kvinnlig rösträtt.

Hon betraktas som en förgrundsgestalt inom den svenska rösträttsrörelsen. Hon var ledamot i styrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och ordförande för dess avdelning i Göteborg. Hon anses personligen ha bidragit till att kvinnlig rösträtt slutligen godkändes av riksdagens båda kamrar.

Biografi

Frigga Carlberg kom från ett förmöget hem i Falkenberg och lyckades med svårighet övertala fadern att låta henne studera vid flickläroverket i Halmstad. Efter giftermålet med postkontrollören Andreas Carlberg bosatte hon sig i Göteborg 1876.

Socialt arbete

Carlberg engagerade sig 1876 i kvinnofrågor och blev på 1880-talet medlem i stadens första kvinnoförening, Göteborgs Kvinnoförening, som dock snart upplöstes. Carlberg var verksam inom fattigvården i Göteborg, där hon startade Sällskapet Myrornas barnhem, som mest sju stycken plus ett hem för friska barn till tuberkulösa föräldrar; hon var styrelseledamot och inspektris för organisationen. Hon var även ordförande i en sammanslutning av kvinnliga fattigvårdare. På nationell nivå var hon sekreterare i förstamajblommans centralkommitté och ledamot av Svenska fattigvårdsförbundets centralstyrelse. Hon stödde storstrejken 1909. Hon stred för de utomäktenskapliga barnens rättigheter och ansåg att även fäderna skulle ta sitt ansvar för dem.

Engagemang inom rösträttsrörelsen

Frigga Carlberg var genom sitt sociala engagemang en centralgestalt i Göteborgs socialt och politiskt engagerade kvinnokretsar, och när Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades var det Carlberg som tog initiativet till att bilda en Göteborgsavdelning, och hon var också självskriven som ordförande. Hon var ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg från starten 1902 fram till 1921, då rösträtten slutligen infördes.

Hon var också ledamot i centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) 1903-1921 och dess delegerade vid ett antal av Internationella rösträttsalliansens kongresser. Vid den sista, i Rom 1923, var hon regeringens representant.

Carlberg tillhör de mest radikala inom den svenska rösträttsrörelsen. Medan LKPR ogillade suffragetterna och avrådde från våldsamma metoder, kände Carlberg sympati för den brittiska rösträttsrörelsens mer våldsamma aktivism, och hon bjöd vid ett tillfälle in den brittiska suffragetten Sylvia Pankhurst som föredragshållare. Det var också Carlberg som arrangerade den enda gatudemonstration LKPR någonsin höll: i Göteborg 1918, när en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned i riksdagen. Hon beskrivs som otålig och hetlevrad.

Om hennes arbete inom rösträttsrörelsen skriver tidningen Frigga: ”Fru Carlbergs kraft räckte för dessa uppgifter. Hon strödde omkring sig i prässen varmhjärtade eller uddigt kvicka artiklar i rösträttsfrågan, företog agitationsresor, spred massor av propagandalitteratur, till stor del skriven av henne själv, gjorde sitt personliga inflytande gällande, överbevisade reformens motståndare samt entusiasmerade dess anhängare.”

Verksamhet som skribent

Som författare av noveller och romaner använde hon sig ofta av sina erfarenheter från fattigvården. Hon skrev också skådespel, ”vilka med sina uddigt kvicka repliker och sin lyckliga blandning av allvar och humor utgjorde ett mycket uppskattat bidrag i rösträttsagitationen såväl i Sverige som i utlandet”[17]. Hon var välbekant med särskilt den brittiska och amerikanska suffragettrörelsen och översatte också mycket feministisk litteratur till svenska. Hennes verk som författare fick politisk betydelse, då hon synliggjorde missförhållanden och övergrepp på kvinnor och barn. Hon hade också många konflikter med myndigheter som föredrog att ignorera problemen. Hennes roman För rättfärdighets skull betraktas – vid sidan av Elin Wägners Pennskaftet – som den svenska roman som mest utförligt behandlar motivet kvinnlig rösträtt.

Bibliografi (urval)

  • Vårlöften: berättelse (Wahlström & Widstrand, 1903)
  • Andrew Carnegie, hans lif och verksamhet: efter amerikanska och engelska källor (Zachrisson, 1903)
  • En kort historik över sällskapet Myrornas 20-åriga verksamhet (Göteborg, 1908)
  • När begreppen klarna: dramatisk bagatell i två scener (Göteborg: F.K.P.R., 1908) Fulltext
  • "Samma don": dialog i l akt (Göteborg, 1913) Fulltext
  • Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt: monolog av en motståndare, efter amerikansk förebild (Göteborg, 1913)
  • Madame Anti's monolog: efter amerikansk förebild (Göteborg, 1913)
  • Statsministerns döttrar: skådespel i tre akter (Göteborg, 1916) Fulltext
  • För rättfärdighets skull: roman (Wahlström & Widstrand, 1918)
  • Susan B. Anthony (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1918)
Översättningar (urval)
  • George Alfred Henty: Med Roberts till Pretoria: berättelse från sydafrikanska kriget (With Roberts to Pretoria) (Zachrisson, 1902)
  • Andrew Carnegie: Arbetets herravälde (The empire of business) (Zachrisson, 1902)
  • Charlotte Perkins Gilman: Hemmet: dess verksamhet och inflytande (Wahlström & Widstrand, 1907)

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d] Signe Bergman, A F (Frigga) Carlberg (f. Lundgren), s. 344, läst: 29 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ Falkenbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13077/C I/5 (1844-1860), bildid: C0010393_00047, födelse- och dopbok, s. 114, läs onlineläs online, ”12,,1,Anna Fredrika, 10/8,19/8,Fadr. Factor Tobias Lundgren nr 47 / modr. Hanna Lundgren (30 år)....”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Falkenbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13077/A I/9 (1851-1860), bildid: C0010381_00041, husförhörslängd, s. 33, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018, ”Andra Roten...Nr 47....Factor Tobias Lundgren Fbg(Falkenberg?) 2/6 (18)02...”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Anna Fredrika (Frigga) Carlberg 1851-08-10 — 1925-10-03 Socialarbetare, rösträttskvinna, författare, läst: 31 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Gustav Vasa kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6021/F I/5 (1923-1926), bildid: 00050436_00109, sida 105, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 september 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges dödbok, 18510810 Carlberg f. Lundgren, Anna Fredrika, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Carlberg, Frigga, Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1904, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  16. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Lundgren, Anna Fredrika, f. 1851 i Falkenberg Hallands län, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  17. ^ Bergman, Signe: Frigga Carlberg i Svenskt biografiskt lexikon (1927)

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Frigga_Carlberg&oldid=39998290”