Gambiansk jättepåsråtta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gambiansk jättepåsråtta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Food Reward.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Nesomyidae
Släkte Jättepåsråttor
Cricetomys
Art Gambiansk jättepåsråtta
C. gambianus
Vetenskapligt namn
§ Cricetomys gambianus
Auktor Waterhouse, 1840
Hitta fler artiklar om djur med


Gambiansk jättepåsråtta (Cricetomys gambianus[2][3][4]) är en däggdjursart som beskrevs av Waterhouse 1840. Cricetomys gambianus ingår i släktet jättepåsråttor (Cricetomys)[5] och familjen Nesomyidae.[3] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Individerna blir inklusive svans 65 till 91 cm långa och de väger 1,0 till 1,5 kg. Arten har en grövre päls än afrikansk jättepåsråtta och kring ögonen finns ofta mörka ringar. Pälsfärgen är på ovansidan brun och på undersidan ljusare. Huvudet har en smal form med små ögon och dessutom förekommer stora kindpåsar. I kindpåsarna transporterar gnagaren föda.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare förekommer i Afrika söder om Sahara. En stor population finns i sahelzonen från Senegal i väst till Sydsudan och Kenya i öst. Den andra stora populationen hittas mellan centrala Angola södra Tanzania och nordöstra Sydafrika. I bergstrakter når arten 2000 meter över havet. Det ursprungliga habitatet är skogar och mindre trädansamlingar i öppna landskap men arten har bra förmåga att anpassa sig till urbaniserade regioner.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Gambiansk jättepåsråtta är aktiv på natten och vilar på dagen i underjordiska bon som skapades av andra djur, i trädens håligheter eller i andra gömställen. Arten har mindre förmåga att lagra fett i kroppen och därför är den sällan ute under kalla nätter. Den har bra förmåga att klättra i växtligheten och bra simförmåga. Utanför parningstiden lever individerna främst ensam men honor och deras ungar kan bilda flockar. Reviret består av boet och det närmaste området och det försvaras intensivt mot artfränder. Längre bort från boet är individerna tolerant mot varandra.[7]

Arten äter olika växtdelar som frukter, grönsaker och frön samt ryggradslösa djur som insekter och sniglar. Varje kindpåse kan fyllas med något mer än 100 ml föda per tillfälle. Gambiansk jättepåsråtta kan så transportera 3 kg föda i loppet av 2,5 timmar.[7]

Fortplantningen sker under sommaren och honor kan ha upp till 9 kullar under tiden. Före varje parning bildar en hane och en hona ett fast par. Dräktigheten varar 30 till 32 dagar och sedan föds en till fem nakna, blinda och döva ungar. Ungarna utvecklar päls och öppna hörselgångar under de första två veckorna och fram till slutet av den tredje veckan har de även öppna ögon. Ungarna diar sin mor cirka 28 dagar.[7]

För ungarnas uppfostring ansvarar bara modern och hon är under tiden mycket aggressiv. Hanen stannar kvar men deltar inte i vårdnaden och i sällsynta fall har det hänt att en hane dödade sina ungar. Hos Gambiansk jättepåsråtta iakttogs honor som ammade främmande ungar som hade missad sin egen moder.[7]

Livslängden i naturen är okänt. Med människans vår lever arten vanligen 5 till 7 år och ibland upp till 8 år.[7]

Gambiansk jättepåsråtta och människor[redigera | redigera wikitext]

Arten är ett skadedjur på odlade växter och den kan skapa oreda när den använder människans förvaringsbyggnader som gömställe. Å andra sidan äter den många insekter som betraktas som ohyra.[7]

Gambiansk jättepåsråtta jagas för köttets skull. På grund av artens stora utbredningsområde och den stora populationen är jakten inget hot för artens bestånd som anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Denna gnagare används som försöksdjur och den förekommer i Europa som ovanligt sällskapsdjur.[7] På grund av artens goda luktsinne används den liksom den andra jättepåsråttan för att leta efter landminor samt efter tuberkulos.[8][9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Cricetomys gambianus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ [a b] (2005) , website Cricetomys, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/cricetomys+gambianus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ [a b c d e f g h] M. Joo (29 april 2004). ”Gambian rat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Cricetomys_gambianus/. Läst 11 oktober 2015. 
  8. ^ pressmeddelande (tyska) - jättepåsråttor letar efter tuberkulos
  9. ^ APOPO - We train rats to save lives.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]