Gamma Crateris
| Gamma Crateris (γ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Bägaren |
| Rektascension | 11t 24m 52,92362s[1] |
| Deklination | -17° 41′ 02,4300″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,06[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A9 V[3] |
| U–B | +0,09[2] |
| B–V | +0,22[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | + 1,0 ± 4,1[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -97,42[1] mas/år Dek.: +3,65[1] mas/år |
| Parallax () | 39,62 ± 0,20[1] |
| Avstånd | 82,3 ± 0,4 lå (25,2 ± 0,1 pc) |
| Absolut magnitud () | +2,05[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,81[6] M☉ |
| Radie | 1,3[7] R☉ |
| Luminositet | 18,8[8] L☉ |
| Temperatur | 8.020 ± 273[9] K |
| Metallicitet | -0,01[10] dex |
| Vinkelhastighet | 144[11] km/s |
| Ålder | 757[9] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| γ Crt, 15 Crateris, BD-16° 3244, FK5 431, HD 99211, HIP 55705, HR 4405, SAO 156661. [12] | |
Gamma Crateris (γ Crateris, förkortat Gamma Crt, γ Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[6] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Bägaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,06[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 39,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 82 ljusår (ca 25 parsek) från solen. Baserat på stjärnans rörelsen genom rymden är den en potentiell medlem av Castor Moving Group.[13]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan Gamma Crateris A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A9 V.[3] Den har en massa som är ca 1,8[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 19[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 000[9] K. Baserat på ett observerat överskott av infraröd strålning kan stjärnan vara omgiven av en stoftskiva.[8] Det råder dock olika uppfattningar om detta.[14]
Följeslagaren, Gamma Crateris B, är en stjärna av magnitud 9,6 med en uppskattad massa som är 75 procent av solens massa. År 2010 var den separerad från primärstjärnan med 4,98 bågsekunder vid en positionsvinkel på 93,1°, vilket motsvarar en projicerad separation på 125,6 AE.[6] Denna stjärna kan vara källan till röntgenstrålning som har detekteras från stjärnparet.[15]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b] Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988MSS...C04....0H.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d] De Rosa, R. J.; et al. (2013), "The VAST Survey - III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 437 (2): 1216, arXiv:1311.7141 , Bibcode:2014MNRAS.437.1216D, doi:10.1093/mnras/stt1932.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b c] Hales, Antonio S.; et al. (April 2017), "Atomic gas in debris discs", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 466 (3): 3582−3593, arXiv:1612.05465 , Bibcode:2017MNRAS.466.3582H, doi:10.1093/mnras/stw3274.
- ^ [a b c] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ Saffe, C.; Gómez, M.; Pintado, O.; González, E. (October 2008), "Spectroscopic metallicities of Vega-like stars", Astronomy and Astrophysics, 490 (1): 297−305, arXiv:0805.3936 , Bibcode:2008A&A...490..297S, doi:10.1051/0004-6361:200810260.
- ^ Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
- ^ "gam Crt -- Double or multiple star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-03-02.
- ^ Nakajima, Tadashi; et al. (September 2010), "Potential Members of Stellar Kinematical Groups within 20 pc of the Sun", The Astronomical Journal, 140 (3): 713–722, Bibcode:2010AJ....140..713N, doi:10.1088/0004-6256/140/3/713.
- ^ Ertel, S.; et al. (October 2014), "A near-infrared interferometric survey of debris-disk stars. IV. An unbiased sample of 92 southern stars observed in H band with VLTI/PIONIER", Astronomy & Astrophysics, 570: 20, arXiv:1409.6143 , Bibcode:2014A&A...570A.128E, doi:10.1051/0004-6361/201424438, A128.
- ^ Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007), "X-ray emission from A-type stars", Astronomy and Astrophysics, 475 (2): 677−684, Bibcode:2007A&A...475..677S, doi:10.1051/0004-6361:20077429.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
