Beta Crateris

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Beta Crateris (β)
Crater IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBägaren
Rektascension11t 11m 39,48783s[1]
Deklination-22° 49′ 33,0593″[1]
Skenbar magnitud ()+4,46[2] (4,61 + 13,40)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA2 III[3] + DA1.4[3]
U–B+0,05[2]
B–V+0,02[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+ 5,6 ± 0,5[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,52[1] mas/år
Dek.: -100,22[1] mas/år
Parallax ()9,59 ± 0,66[1]
Avstånd340 ± 20  (104 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-0,62[5] + 8,19[3]
Detaljer
Radie4,85[6] R
Luminositet147[7] L
Temperatur8 830[7] K
Vinkelhastighet49[8] km/s
Andra beteckningar
β Crt, 11 Crateris, BD-22° 3095, FK5 421, HD 97277, HIP 54682, HR 4343, SAO 179624, WD 1109-225. [9]

Beta Crateris (β Crateris, förkortat Beta Crt, β Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[3] belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Bägaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,46[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 340 ljusår (ca 104 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Beta Crateris var en av de stjärnor som på 1600-talet av astronomen Al Tizini[10] hänfördes till Al Sharāsīf ( ألصرسىف ), Hydrans revben, som inkluderade stjärnorna från β Crateris västerut till κ Hydrae.[11][12]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Beta Crateris A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A2 III[3] [13][14]. Houk och Smith-Moore (1988) ger emellertid en klassificering som stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V,[15] medan Abt och Morrell (1995) listar den som en underjättestjärna med spektralklass A2 IV.[16] Spektrumet visar överskott av barium, möjligen som ett resultat av en tidigare massöverföringshändelse.[17] Den har en radie som är ca 4,9[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 147[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 830[7] K.

Följeslagaren Beta Crateris B, är en vit dvärg[14] av klass DA med en effektiv temperatur på 36 885 K, som har kylts ner i cirka fyra miljoner år.[18] Den har en ovanligt liten massa, 43 procent av solen, vilket tyder på att dess förfader kan ha överfört materia till primärstjärnan. Alternativa scenarier kräver antingen utveckling av ett trippelstjärnsystem, eller en dubbelstjärna med mycket excentriskt omlopp som resulterar i interaktioner.[3] Dvärgen har emission av röntgenstrålning.[19]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b c d e f g] Holberg, J. B.; et al. (2013), "Where are all the Sirius-like binary systems?", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 435 (3): 2077, arXiv:1307.8047 , Bibcode:2013MNRAS.435.2077H, doi:10.1093/mnras/stt1433.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/betacrateris. Hämtad 2018-01-24.
  7. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  8. ^ Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  9. ^ "bet Crt -- Spectroscopic binary", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-03-02.
  10. ^ Rim Turkmani. "Arabic Roots of the Scientific Revolution". Muslim Heritage. Hämtad 1 juli 2016.
  11. ^ Star Names - R.H.Allen p. 182
  12. ^ Star Names - R.H.Allen p. 246
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  14. ^ [a b] Burleigh, M. R.; et al. (November 2001), "The low-mass white dwarf companion to β Crateris", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 327 (4): 1158−1164, arXiv:astro-ph/0106463 , Bibcode:2001MNRAS.327.1158B, doi:10.1046/j.1365-8711.2001.04818.x.
  15. ^ Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988MSS...C04....0H.
  16. ^ Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182.
  17. ^ Smalley, B.; et al. (January 1997), "The chemical composition and binarity of beta Crateris", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 284 (2): 457−464, Bibcode:1997MNRAS.284..457S, doi:10.1093/mnras/284.2.457.
  18. ^ Barstow, M. A.; et al. (May 2014), "Evidence for an external origin of heavy elements in hot DA white dwarfs", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 440 (2): 1607−1625, arXiv:1402.2164 , Bibcode:2014MNRAS.440.1607B, doi:10.1093/mnras/stu216.
  19. ^ Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007), "X-ray emission from A-type stars", Astronomy and Astrophysics, 475 (2): 677−684, Bibcode:2007A&A...475..677S, doi:10.1051/0004-6361:20077429.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]