Gautosjön
Flygfoto över Gautosjön (närmast) och Mittisjön längst bort. Byn Gauto skymtar också. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Norrbottens län |
Kommun | Arjeplogs kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Arjeplogs socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°14′36″N 16°47′53″Ö / 66.24324°N 16.79817°Ö |
SWEREF 99 TM | 7348184, 580826 |
Mått | |
Areal | 3,45 km² [1] |
Höjd | 451,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 14,9 km [2] |
Medeldjup | 12,1 m [1] |
Maxdjup | 31 m [1] |
Volym | 44 800 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Umeälvens huvudavrinningsområde (28000) |
Utflöde | Laisälven |
VattendragsID (VDRID) | 728145-157679 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE734901-154695) |
Övrigt | |
SjöID | 734901-154695 |
ID vattenförekomst | SE734901-154695 |
Vattenytans ID (VYID) | 734969-154467 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Märkberget (SE0820057)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 734971-154472 |
Namn | Utloppet av Gautosjön |
Areal | 12,34 km² |
Vattenytor | 3,45 km² |
Sjöprocent | 27,96 % |
Ackumulerad areal uppströms | 1 421,08 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Laisälven |
VattendragsID (VDRID) | 728145-157679 |
Avstånd till havet | 432 km |
Medelhöjd | 485 m ö.h. |
Område nedströms | 734840-154705 |
Källor | [4][5][6] |
Gautosjön är en sjö i Arjeplogs kommun i Lappland och ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 31 meter djup, har en yta på 3,45 kvadratkilometer och är belägen 451,1 meter över havet. Gautosjön ligger i Märkberget Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Laisälven.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Gautosjön ingår i det delavrinningsområde (734971-154472) som SMHI kallar för Utloppet av Gautosjön. Medelhöjden är 485 meter över havet och ytan är 12,34 kvadratkilometer. Räknas de 63 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 1 421,08 kvadratkilometer. Laisälven som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 432 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (72 procent). Avrinningsområdet har 3,45 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 28 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Gautosjön på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |