Gemla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Gemla (olika betydelser).
Gemla
Tätort
Ett landmärke i Gemla
Ett landmärke i Gemla
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Växjö kommun
Distrikt Öja distrikt, Bergunda distrikt
Koordinater 56°51′5″N 14°37′35″Ö / 56.85139°N 14.62639°Ö / 56.85139; 14.62639
Area 253 hektar (2015)[1]
Folkmängd 1 498 (2017)[1]
Befolkningstäthet 5,921 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gemla
Tätortskod T1856[2]
GeoNames 2712377
Ortens läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Ortens läge i Kronobergs län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Gemla uttal (uttalas jäm-la, med betoning på första stavelsen)[3] är en tätort i Växjö kommun i Kronobergs län, belägen mellan Alvesta och Växjö. Orten ligger vid Helige å som ingår i Mörrumsåns vattensystem.

I södra delen av tätorten finns Öja kyrka från 1850-talet.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gemla 1960–2015[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
972
1965
  
1 016
1970
  
1 049
1975
  
1 147
1980
  
1 237
1990
  
1 364 239
1995
  
1 332 240
2000
  
1 318 240
2005
  
1 312 240
2010
  
1 342 241
2015
  
1 462 253

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Det går att ta sig med tåg, buss och bil till Gemla. Länsväg 707 mellan Växjö 13 km och Alvesta 6 km passerar samhället.

Kollektivt går det att åka länstrafikens bussar (nr. 144 och 145 m.fl) från Växjö och Alvesta till Gemla och från Gemla till Växjö och Alvesta.

Det går 13 bussar per dag till och från Gemla.

Gemla ligger utmed Kust till kust banan och inom projektet Tågstopp'  har Gemla tågstopp med Krösatågen, Från Gemla går direkttåg till Växjö, Alvesta, Hässleholm, Värnamo/Jönköping och Nässjö. I Alvesta går det att åka vidare med SJ regionaltåg, Snälltåget, Öresundståg och SJ X2000. Det går 27 avgångar per dag till och från Gemla.

Växjö flygplats ligger 15 km från Gemla med flyg till Bromma och flera turistorter i Europa.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Redan 1745 startades den första industrin i Gemla. Gemla Pappersbruk tillkom på initiativ av biskopen i Växjö, Olof Osander. Bruket var beläget på Holmen utmed Helige Å (Mörrumsån).

Ett modernare pappersbruk, Gransholms Bruk, startades 1803, några kilometer nedströms. Denna industri var i drift fram till 1978. I de övergivna lokalerna efter Gemla Bruk på Holmen startades Sveriges första industriella tillverkning av träleksaker, Gemla Leksaksfabrik. En verksamhet som fick många efterföljare och fortfarande lever kvar. Micki.

År 1926 kom smidet till Gemla. Karl Allan Berg startade K.A. Bergs Smide. Verksamheten fanns kvar på samma plats fram till 2013 då man flyttade produktionen till Växjö.

Hugo Helmer och Hans Wüllrich var pionjärer och startade 1934 tillverkning av konsthartsprodukter/bakelit eller plast som vi idag säger. Denna typ av tillverkning fick efterhand många efterföljare. Idag representerar Fresh den branschen.

I Gemla finns det idag ett antal byggnadsfirmor av varierande storlek. Från enmansbolag till BIWI BYGG som är störst av dem alla.

Lantbruket idag bedrivs nu för tiden ofta i bolagsform men kanske ändå inte direkt betecknas som industri. I Gemla finns tre större mjölkproducenter plus ett antal enheter som arbetar med kött och spannmålsproduktion.

Hembygdsföreningen[redigera | redigera wikitext]

Föreningen bildades 1937 och ska arbeta för att väcka intresse för gångna släktens kultur och miljö samt dokumentera sådant som kan visa kommande släkten hur man i denna bygd har känt och tänkt, talat och levat. Man ska vidare bevaka och lämna förslag i frågor med anknytning till bygdens kultur-och naturarv. Hembygdsgården Harekullen invigdes i augusti 1970. Där finns ett Ellandarum med unika vägg-och takmålningar, ett Lagerkvistrum där bygdens son Pär Lagerkvists liv och författarskap belyses, ett Gransholmsrum där Gransholms bruks verksamhet återspeglas. I Leksaksmuseet finns cirka 800 leksaker, av vilka huvuddelen är tillverkade i Gemla från slutet av 1800-talet till i mitten av 1900-talet. Besökare inbjuds också att besöka vår gamla ängslada som renoverats med varsamhet för att länge minna om gångna tiders jordbruksvillkor samtidigt som man kan njuta av skönheten i den gamla byggnadens åldrande vilket man också kan göra vid bygdens äldsta bevarade stuga där det förekom undervisning, Falkabacken.

Kända personer från Gemla[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 2 oktober 2013
  3. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 9
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]