Alvesta

Ej att förväxla med Alvesta i Jäders socken, Avesta eller Alvastra.
Alvesta
Tätort
Centralort
Alvesta station
Alvesta station
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Alvesta kommun
Distrikt Alvesta distrikt
Höjdläge 152 m ö.h.
Koordinater 56°54′4″N 14°33′10″Ö / 56.90111°N 14.55278°Ö / 56.90111; 14.55278
Area
 - tätort 649 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 074,45 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 9 255 (2020)[3]
 - kommun 20 040 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,3 inv./hektar
 - kommun 19 inv./km²
Grundad 1898
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alvesta
Postnummer 342 XX
Riktnummer 0472
Tätortskod T1808[4]
Beb.områdeskod 0764TC101 (1960–)[5]
Geonames 2726314
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Alvesta
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Öresundståg (X31) vid Alvesta station

Alvesta är en tätort i Småland och centralort i Alvesta kommun i Kronobergs län.

Alvesta är en järnvägsknut i södra Sverige, omkring 18 km väster om Växjö. Alvesta station ligger längs järnvägarna Södra stambanan (Stockholm-Malmö) och Kust till kust-banan (Göteborg-Kalmar/Karlskrona).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rikliga fornfynd vittnar om tidiga boplatser utmed de bördiga delarna av Lekarydsån och sjöarna Salen och Åsnen.

Dagens tätort utgjordes av kyrkbyn Aringsås (grovt idag delarna öster om stambanan) och byn Alfvesta. I Alfvesta fanns en gästgiverigård med förbindelser med Växjö österut (1 7/8 mil), Lygnåsa (mot Ljungby) västerut (1 1/2 mil), Gottåsa och Nöbbele söderut samt Hössjö och Ör i norr.[6]

Växjö–Alvesta Järnväg invigdes 1865, efter att södra stambanan stått klar 1864. Stationen uppfördes i byn Alvesta och medförde expansion för orten som därefter växte samman med Aringsås. Järnvägslinjerna från Alvesta utökades genom att banan förlängdes öster om Växjö till Kalmar och Karlskrona (båda sträckningarna 1874) samt västerut till Borås (1902). Efter att Statens järnvägar tog över alla delsträckningarna 1940-1941 ingår dessa linjer i Kust till kust-banan, en bana med genomgående trafik mellan Göteborg och Kalmar. Alvesta är en av de få järnvägsstationerna varifrån man kan åka till de tre största svenska städerna Malmö, Göteborg och Stockholm utan byten.

I samband med järnvägsutbyggnaderna utvecklades Alvesta till ett industriellt centrum för Kronobergs län under perioden 1860-1920. Som på många andra platser i Sverige i perioden 1860-1920 blev Alvesta en del av dubbelstadsfenomenet (i likhet med stadspar som Nybro-Kalmar, Hässleholm-Kristianstad, Karlstad-Kil), där det fanns en äldre stad dominerad av administrativt näringsliv (framförallt gällde detta residensstaden mot den nya järnvägsknutpunkten) och en ny samhällsbildning som ej var dominerad av den gamla staden men stod i kontakt med denna genom att vara en bytespunkt på järnvägsnätet och vara såpass nära att de i princip utgjorde samma lokala marknad. I Alvesta anlades slakteri, gjuterier och sågverk som kunde nyttja de nya förutsättningarna och möjligheten att nå marknader långt bortom den lokala genom järnvägen. Framförallt fanns det väldigt lite av etablerade intressen som kunde sätta sig emot nya etableringar, till skillnad från de etablerade städerna där intressen som det etablerade borgerskapet och militären kunde begränsa möjligheterna till att utveckla marken för nya ändamål.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Aringsås, öster om dagens järnväg, var kyrkby i Aringsås socken och var centralort i Aringsås landskommun. Järnvägsstationen byggdes något väster om kyrkbyn vid byn Alfvesta. 15 april 1894 inrättades för järnvägsknuten Alvesta municipalsamhälle, vilket 1930 omfattade 48 hektar och hade 1 206 invånare.[7]. 1945 ombildades landskommunen med det då upplösta municipalsamhället till Alvesta köping där de två nu sammanbyggda samhällena bildade en större ort med namnet Alvesta. Orten och köpingens centralort Alvesta omfattade ytmässigt bara en del av köpingskommunen. Alvesta köping ombildades och uppgick 1971 i Alvesta kommun där orten sedan dess är centralort.[8]

De båda orterna hörde före 1945 till Aringsås församling, som i samband med sammanläggningen av orterna 1945 namnändrades till Alvesta församling.[9]

Orten ingick före 1971 i Allbo tingslag som på 1940-talet namnändrades till Västra Värends tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Växjö domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Alvesta 1900–2020[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
940
1960
  
5 572
1965
  
6 505
1970
  
7 544
1975
  
7 261
1980
  
7 361
1990
  
7 870 603
1995
  
8 029 608
2000
  
7 743 608
2005
  
7 647 608
2010
  
8 017 610
2015
  
8 627 637
2020
  
9 255 649

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Alvesta station uppfördes åren 1907-1909 och ersatte då ett äldre stationshus som låg strax nordöst om dagens byggnad. Stationsbyggnaden är uppförd i jugendstil och är ritad av Folke Zettervall. Alvesta station blev byggnadsminne 1986.[13] Ursprungligen fanns en gångbro i trä från stationshusets andra våning som förband plattformarna. Denna gångbro revs 1989 och ersattes då med en plankorsning. 2011-2012 byggdes stationen och stationsområdet om så att det återigen går en gångbro som förbinder stationen och stationsplattformarna; till skillnad från den tidigare gångbron går det numer att gå över till östra sidan av bangården. På östra sidan av bangårdsområdet byggdes samtidigt parkeringsplatser.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Gamla bankhuset på Storgatan 12.

Lekaryds pastorats sparbank grundades i Alvestad 1874 och bytte senare namn till Alvesta sparbank. Den uppgick 1969 i Sparbanken Kronoberg som senare blev en del av Swedbank.

År 1902 öppnade både Bankaktiebolaget Södra Sverige och Smålands enskilda bank kontor i Alvesta, dock drog Södra Sverige in sitt kontor i april 1906.[14][15] Senare tillkom ett kontor för Svenska lantmännens bank[16] som kom att uppgå i Jordbrukarbanken. Jordbrukarbanken blev senare Kreditbanken och PK-banken, som konkurrerade med Smålandsbanken tills de båda uppgick i Nordbanken under 1990-talet. Så småningom etablerade sig även Handelsbanken i Alvesta.

Den 12 augusti 2016 stängde Nordea sitt kontor i Alvesta, då beläget på Värendsgatan 10.[17] Därefter fanns Handelsbanken och Swedbank kvar på orten.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 19 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Alvesta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  7. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Inberäknadt järnvägens område (16 inv.)
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120705135342/http://www.jernhusen.se/Resenar/Alvesta-Centralstation-/. Läst 29 september 2012. 
  14. ^ Bankkontor som indrages, Smålandspostens Veckoblad, 22 augusti 1905
  15. ^ 1901-1905 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kronobergs län, s. 31
  16. ^ Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921
  17. ^ Nordea stänger sitt kontor i Alvesta, Smålandsposten, 4 april 2016
  18. ^ ”Alvesta Tigers”. idrottonline. https://idrottonline.se/AlvestaTigersBBC-Basket/. Läst 21/2/2020. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Trampe, Jan-Åke af (1980). ”Alvesta: ett stationssamhälle och ett av dess kvarter”. Värendsbygder (Alvesta : Norra Allbo hembygdsförening, 1937-) 1980,: sid. [27]-41 : ill.. ISSN 0506-3566. ISSN 0506-3566 ISSN 0506-3566.  Libris 3033584

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]