Georg Dehio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Georg Dehio
Född 22 november 1850[1][2]
Tallinn[3]
Död 19 mars 1932[1][2]
Tübingen[4]
Yrke Konsthistoriker och universitetslärare[5]
Barn Ludwig Dehio (f. 1888)
Utmärkelser Order of Merit for Arts and Science
Pour le Mérite
Maximiliansorden för konst och vetenskap
Redigera Wikidata

Georg Gottfried Julius Dehio, född 22 november 1850 i Reval, död 19 mars 1932 i Tübingen, var en tysk historiker och konsthistoriker.

Dehio studerade i Dorpat, Göttingen och Bonn, riktade sig först på historien samt blev 1877 privatdocent i historia i München, men ägnade sig sedermera åt konsthistorien, i synnerhet medeltidens och byggnadskonstens, och var på dessa områden en av Tysklands förnämsta auktoriteter. Han utnämndes till professor i konsthistoria i Königsberg 1883, överflyttade 1892 till Strassburg, där han blev emeritus 1914.

Dehio utgav Hartwich von Stade (1872), Geschichte des Erzbisthums Hamburg-Bremen (två band, 1877), vidare tillsammans med Gustav von Bezold det monumentalt anlagda Kirchliche Baukunst des abendlandes (två band text och sju portföljer planscher, 1884-1901), Hans främsta verk, samt Kunstgeschichte in Bildern (fem delar, 1898-1901), ett illustrationsverk för den konsthistoriska undervisningen. Han utarbetade, enligt uppdrag, Handbuch der deutschen Kunstdenkmäler (fem band, 1905-12; band I och III i andra upplagor 1914 och 1920). Han utgav även Geschichte der deutschen Kunst (två band, 1919).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 4 maj 2014
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 17 december 2014
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015
  5. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia