Fläskkött

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Griskött)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En slaktkropp färdig för styckning.
Tyskt styckningsschema för gris.
1. Grishuvud
2. Bog
3. Späck
4. Fläskkarré
5. Tjocka revben
6. Kotlettrad
7. Kotlettrad, benfri
8. Fläskfilé
9. Tunna revben
10. Sida, sidfläsk
11. Bogblad
12. Skinka
13. Fläsklägg
14. Grisfötter
15. Svans

Fläskkött, även kallat griskött, är kött från gris. Fläskkött med hög fetthalt kallas i fackmässiga sammanhang fläsk, vilket i vardagligt tal oftast används som synonym till fläskkött.

Fläsk är en vanlig komponent i traditionell svensk husmanskost.

Inom judendom och islam anses ätande av fläskkött vara en synd.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Grisen är en av de äldsta formerna av tama kreatur, redan omkring år 5000 f.Kr. domesticerades vildsvinet i Främre Orienten och i Kina. Då grisen är allätare och är anpassningsbar till sin natur, lyckades människan tidigt tämja den och utnyttja den som föda, tidigare än till exempel nötkreatur.

Innan fläskproduktionen industrialiserades1900-talet, var fläskkött i Europa och Nordamerika en typisk hösträtt. Man slaktade grisen på hösten efter att den götts och växt till sig under våren och sommaren.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Det finns cirka 1 200 gårdar i Sverige som producerar griskött. Varje år beräknas cirka 2,5 miljoner grisar slaktas i köttsyfte i Sverige. Det finns ungefär 120 000 suggor i Sverige som generellt får två kullar varje år. En griskull är vanligtvis 12–14 stycken. Suggor utan griskultingar kallas ibland för sinsuggor.[1] Användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte är sedan 1986 förbjudet. 2012 användes endast cirka 12 ton antibiotika (alla djurslag), detta kan jämföras med den svenska sjukvården som använde cirka 65 ton. [2]

Kött och köttvaror producerade per år i Sverige
(i miljoner kg)[3]
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2015 2016
70,80 79,50 103,5 88,00 133,8 151,8 149,5 149,4

2017 års köttproduktion förväntades bli 144,9 miljoner kg.[3]

Konsumtion[redigera | redigera wikitext]

Köttkonsumtion i Sverige, kg per person och år[4]
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2015 2016
9,5 9,9 12,5 10,3 15,1 16,2 15,4 15,1

Köttkonsumtionen per person 2017 förväntades bli 14,4 kg.[4]

Styckningsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Gris styckas på olika sätt beroende på land och tradition. Svensk gris styckas vanligen genom att först avlägsna huvud och sedan delas grisen på längden, som grovstyckas i frampart, mittbit och rakskuren skinka. Därefter finstyckas grisen enligt följande:

  • Griskind
  • Karré, kallas också grishals, i regel väl marmorerat och därför mycket väl lämpat för grillning. Tillreds ofta också som ugnsstek.
  • Fläskkotlett kallas en ryggkota med tillhörande kött, lämplig bland annat för grillning. Fläskhare är ett alternativt namn på benfri fläskkotlett. Fläskytterfilé är ett alternativt namn på hel, benfri fläskkotlett. Benämningen har blivit vanligare på senare tid (2009).
  • Fläskfilé räknas som en delikatess och brukar stekas eller ugnsbakas.
  • Skinka kan tillagas på många sätt, den kan bland annat torkas, kokas, rökas, marineras och grillas (i Sverige ofta under namnet flintastek) eller bli julskinka.
Skinka delas även upp i:
  • Fransyska
  • Ytter- och innanlår
  • Rulle
  • Sida är fett fläsk. Äts ofta tillsammans bruna bönor och steks i ugn för att ätas kall som pålägg (honungsfläsk). Kan även rimmas och kallrökas och kallas då bacon. Används också till rullsylta.
  • Revbensspjäll (ibland spareribs) tillagas ofta i ugn, men kan även grillas. Man skiljer på tunna och tjocka revbensspjäll, beroende på var från grisen de kommer. Revbensspjäll är en hel rad med revben (en halv bröstkorg), inte ett enstaka revben. Spjäll betyder även galler.
  • Bog stor muskel vid frambenet, kan användas för stek (barbeque) eller att skära tunna skivor till till exempel fläskschnitzel.
  • Bogblad detalj av bogen innehållande skulderbladsbenet.
  • Lägg är grisens lår; man använder både de främre och de bakre låren. Fläsklägg säljs med svålen kvar på köttet. Läggen är ofta rimmad eller rökt. Kokt rimmad fläsklägg serveras ofta i Sverige med rotmos och senap.

Det fläsk som sitter ovanför revbenen på grisen kallas sidfläsk. Detta konsumeras inte i så stor utsträckning i Sverige, utan det mesta går på export.

Mindre vanliga:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svenskt Kött – Svensk grisuppfödning” (på sv). svensktkott.se. http://svensktkott.se/om-kott/kott-och-miljo/uppfodning/gris/. Läst 8 maj 2019. 
  2. ^ ”Lägst antibiotikaanvändning i EU | Fakta om svensk grisköttsproduktion | Schysst kött | Press/Media - Gård & Djurhälsan”. www.gardochdjurhalsan.se. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419235228/https://www.gardochdjurhalsan.se/sv/pressmedia/schysst-kott/fakta-om-svensk-griskottsproduktion/lagst-antibiotikaanvandning-i-eu/. Läst 8 maj 2019. 
  3. ^ [a b] ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll till och med 2017” (PDF). sid. 13. https://www.scb.se/contentassets/e687d939a86b483e8ecf64f4119972ea/jo1301_2017a01_sm_jo44sm1801.pdf. Läst 8 maj 2019. 
  4. ^ [a b] ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll uppgifter till och med 2017” (PDF). sid. 14. https://www.scb.se/contentassets/e687d939a86b483e8ecf64f4119972ea/jo1301_2017a01_sm_jo44sm1801.pdf. Läst 8 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]