Gullspång

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°59′N 14°07′Ö / 58.983°N 14.117°Ö / 58.983; 14.117
Gullspång
Tätort
Gullspångcentrum.JPG
Land  Sverige
Landskap Västergötland och Värmland
Län Västra Götalands län
Kommun Gullspångs kommun
Församling Amnehärads församling
Koordinater 58°59′N 14°07′Ö / 58.983°N 14.117°Ö / 58.983; 14.117
Area 173,94 hektar
Folkmängd 1 167 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,71 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Gullspång
Postnummer 547 XX
Riktnummer 0551
Tätortskod 5268
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Gullspång är en den näst största tätorten i Gullspångs kommun. Genom samhället rinner Gullspångsälven som utgör gräns mellan Västergötland och Värmland där större delen av orten ligger söder om älven i Västergötland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den västgötska delen av Gullspång var och är belägen i Amnehärads socken och den värmländska i Södra Råda socken och orten ingick efter kommunreformen 1862 i både Amnehärads landskommun och Södra Råda landskommun. 10 november 1937 inrättades för orten Gullspångs municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1958.

Centralortsfrågan[redigera | redigera wikitext]

År 2005 föreslogs att den centrala kommunförvaltningen skulle flyttas från Hova till Gullspång, som därmed skulle bli "oomstridd centralort" [2]. Detta genomfördes dock inte och dag är socialkontoret beläget i Gullspång, medan övrig förvaltning är kvar i Hova.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gullspång 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 044
1965
  
1 133
1970
  
1 331
1975
  
1 467
1980
  
1 381
1990
  
1 293 166
1995
  
1 358 173
2000
  
1 193 175
2005
  
1 175 175
2010
  
1 167 174

Laxtrappan[redigera | redigera wikitext]

Laxtrappan i Gullspång

I Gullspångsälven i Gullspång finns en laxtrappa anlagd år 2004. Trappan är byggd genom att botten på gullspångsälven stegvis har sprängts ut och små "bassänger" har gjutits. Laxtrappan är byggd i en del av älven som under flera år har varit torrlagd, men där vattenflödet kan regleras med de dammluckor som finns vid kraftstationen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

En stor arbetsgivare i orten är Partex Marking Systems. Företaget som tillverkar kabelmärkning är en av de största exportörerna i Sverige av just kabelmärkning.

I Gullspång har även Fortum ett vattenkraftverk som med hjälp av vatten från Skagern tillverkar el. Även Fortum är en ganska stor arbetsgivare på orten Gullspång

Vänerhamn AB som har godshamnar runtom hela Vänern har även en hamn i Otterbäcken. Hamnen som är den enda naturliga djuphamnen i hela Vänern hanterar flera tiotusental ton gods varje år.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I tätorten finns Gullstensskolan, en låg-, mellan- och högstadieskola.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Åren 1939–1954 var den kände Röde Orm-författaren Frans G. Bengtsson bosatt på Ribbingsfors Herrgård, strax utanför Gullspång. Där skrev han många av sina kända verk, och efterlämnade också många böcker, skrifter och anteckningar som nu finns i en speciell del av kommunens bibliotek. Avdelningen kallas minnesbibliotek.

Schlagersångerskan Linda Bengtzing är född och uppvuxen i Gullspång.

Sport och Idrott[redigera | redigera wikitext]

Den största idrottsklubben på orten är Gullspångs IF, som spelar i division 6. Också Otterbäckens bandyklubb har vunnit stora framgångar. 2006 tog man SM-Guld med P19-laget i klubben, och flera av spelarna som var med då spelar nu i elitbandyklubbar.

Bland övriga idrottsklubbar i Gullspång kan nämnas Gullspångs Tennisklubb, Ridklubben Gullhov,Amnebygdens Ryttar Förening, Gullspångs Skytteförening, SMK Gullspång Motocross och OK Amne Orientering.A

Fotbollsspelaren Olof Mellberg, uppväxt i Skagersvik som är en mindre ort i Gullspångs kommun, startade sin fotbollskarriär i Gullspångs IF.



Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=615144
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]