Gunilla Lundgren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunilla Lundgren
Gunilla Lundgren 2019.
Gunilla Lundgren 2019.
Född22 september 1942 (77 år)
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam1972-
Framstående priserBl.a. Heffaklumpen 2018, Årets feminist 2018
Webbplatshttp://www.gunilla-lundgren.se/index.htm

Gunilla Elisabet Margareta Lundgren, född 22 september 1942, är en svensk pedagog och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunilla Lundgren föddes i Bergslagen, där hennes föräldrar drev ett jordbruk. Senare flyttade familjen till Värmland. Fadern blev där fabriksarbetare och modern arbetade inom hemtjänsten.[1]

Gunilla Lundgren utbildade sig till småskollärare vid seminariet i Karlstad.[2] Som ung var hon även verksam som sjukvårdsbiträde, servitris, städerska, bartender, trädgårdsarbetare, diskare och guide.[3]

När hon arbetade som guide på Mallorca 1967 startade hon en skola för svenska barn. I brist på andra alternativ hölls lektionerna för de elva eleverna i baren på en nattklubb i Palma. Idag (2019) ligger skolan i en vacker byggnad, Villa Schembri, i stadsdelen El Terreno i Palma och har 140-160 elever och 25 lärare.[4]

Det var under tiden på Mallorca som Gunilla Lundgren för första gången lärde känna romer och såg deras rättslöshet.[5] Ett par år senare arbetade hon som speciallärare i en Stockholmsskola. Till hennes klass kom en stor grupp romska barn i åldern sju till fjorton år, nyanlända från getton i Spanien.[6] Lundgren ställdes inför en uppgift som hon inte var förberedd på och som man inte hade undervisat om på lärarseminariet. Hennes inspiratör blev då Paulo Freire, människorättsaktivist i Brasilien.[3] I boken Pedagogik för förtryckta (utgiven på svenska 1972) betonade han vikten av samarbete, gemensamt forskande, gemensamt skrivande. Gunilla Lundgren började skriva en bok tillsammans med sina romska elever.[7] Den kom ut 1972 med titeln Maritza, en zigenarflicka. Sedan dess och fram till 2019 har hon skrivit eller medverkat i cirka 60 böcker.[8] Många av dessa har tillkommit i samarbete med boende i Rinkeby i Stockholm, i flera fall genom de skrivarverkstäder som Lundgren varit handledare för i stadsdelen.

Gunilla Lundgren har även, tillsammans med Kerstin Gidfors, arbetat med skrivprojekt i Sydafrika som lett till böcker och utställningar, bland annat om Nelson Mandela. Hon har också gjort flera filmer.

Sedan drygt 30 år leder hon arbetet med projektet Nobel i Rinkeby, då Nobelpristagare i litteratur kommer till Rinkeby bibliotek för träffa skolelever. Nobelpristagarna får då ta emot en vacker skrift, skriven och tecknad av Rinkebys 14-åringar. [9] År 2019 utvidgades projektet till att även inkludera elever i Tensta och författaren Annelie Drewsen bjöds in att arbeta tillsammans med Gunilla Lundgren.[10]

Våren 2016 var hon initiativtagare till och delaktig i öppnandet av Barnens romska bibliotek (Biblioteca romilor pentru copii) i Bukarest i Rumänien, i samarbete med Arina Stoenescu och Fred Taikon.[11]

Gunilla Lundgren är hedersledamot av Svenska barnboksakademien och har fått flera prestigefyllda priser för sitt arbete, bl.a Gulliverpriset 1994[12], Nelson Mandela-priset 2012[13], Stora Feministpriset/Feministiskt perspektiv 2018[14], och Expressens Heffaklump 2018.[15] Hon har två gånger utnämnts till "Årets läsfrämjare" av föreningen En bok för allas vänner, 1999 och 2019.[16] Ur motiveringen 2019: "2019 års läsfrämjandepris tilldelas Gunilla Lundgren för hennes oförtröttliga arbete med att lyfta fram berättelser som behöver höras, fylla dem med liv och ge dem vingar av ord så att de kan spridas över världen."[17] 2019 tilldelades hon även Katarina Taikon-priset för sitt arbete med unga människors berättelser. "Gunilla Lundgren har alltid barnet i centrum och verkar därmed i Katarina Taikons anda. Med stort hjärta och med ett nationsövergripande arbetssätt har Gunilla Lundgren berikat de berättelser och livserfarenheter som unga människor har", står det bland annat i motiveringen.[18]

Gunilla Lundgren är bosatt i Stockholm.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Alltsedan debuten med Maritza, en zigenarflicka 1972 har Gunilla Lungren arbetat som författare i Rinkeby och skrivit många böcker tillsammans med unga och gamla i stadsdelen.[19] Ett exempel är Rinkeby 163 - världens by (2013) där unga berättar om sina egna liv och drömmar samt intervjuar äldre släktingar.

Sjutton av hennes böcker är skrivna i samarbete med romer och belyser på olika sätt romers liv och historia. Den senaste bok som tillkommit på detta sätt har titeln Tiggare kan ingen vara. Romska kvinnor i fyra generationer (tillsammans med Jeanette Olsson, 2019, romsk titel: Konik ci kamel te avel korovetso. Romnia anda star generatsi).[20] Flera av böckerna om romer är två- eller flerspråkiga. Exempelvis utgavs Sofia Z - 4515 i en tvåspråkig utgåva på svenska och romska/kelderash 2005, och senare i ytterligare en utgåva på rumänska och romska.[21]

2018 gjorde Gunilla Lundgren radioföljetongen Pippi i Rinkeby tillsammans med unga deltagare i en skrivarverkstad. Följetongen handlar om en romsk Pippi som bor i en bil i Rinkeby. Den sändes i Utbildningsradion på svenska och på de fem nationella minoritetsspråken.[22]

Gunilla Lundgren har även skrivit flera så kallade LL-böcker (lättläst för vuxna, utgivna av Centrum för lättläst). En av dessa är Cirkusliv - Ett år med Brazil Jack (i samarbete med fotograf Malcolm Jacobson, 2009).

Ett annat tema i författarskapet är naturen. Flera av dessa böcker bygger på samarbete med fotograf Lars Jacobson. Ett exempel ur deras gemensamma produktion är en serie barnböcker om en pojkes upplevelser i naturen, där Om hösten och vad Malcolm ser i naturen (1978) är den första.

Ett stort antal av hennes böcker är översatta till andra språk, såsom norska, danska, finska, tyska, engelska, nederländska, romska, arabiska, och japanska.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • 1972 Maritza, en zigenarflicka (Lundgren/L.Jacobson/ Taikon, Mercowich)
  • 1977 Hur ska det gå för Armas? (Lundgren/Olausson)
  • 1978 Om hösten och vad Malcolm ser i naturen (Lundgren/L. Jacobson)
  • 1978-1979 Om vintern, våren och sommaren och vad Malcolm ser i naturen (Lundgren/L. Jacobson)
  • 1983 Trädet som aldrig dog  (Lundgren/Jacobson/Wellner)
  • 1985 Rinkeby mitt i världen (Berg/Lundgren, antologi på 18 språk)
  • 1986 Min resa till Marocko (Lundgren/Bougrini, svenska/arabiska)
  • 1988 Mitt första hus, att växa genom skapande (Lundgren/Gidfors)
  • 1989 Naturens barnkammare (Lundgren/Jacobson)
  • 1991 Zenia, en zigenerska (Lundgren/M. Jacobson/L. Jacobson/Mercowitch)
  • 1992 FRIHET!? (Lundgren/M.Jacobson, antologi på 24 språk)
  • 1993 I denna vida värld (Lundgren/Widerberg/Nordqvist, antologi på 64 språk)                 
  • 1993 Godis, vitlök och kamomill (Lundgren/Gidfors/M.Jacobson)
  • 1998 Vanliga träd (Lundgren/M.Jacobson)
  • 1998 Aljosha Zigenarhövdingens pojke (Lundgren/Taikon/Eriksson)
  • 2000 Nelson Mandela, herdepojken som blev president (Lundgren/Gidfors)
  • 2002 Utan hus utan grav - Bi kheresko bil limoresko, romska sånger och dikter
  • 2003 Svarta rosor - Kale Ruze, romsk litteratur, kultur och historia
  • 2005 Från isvak till robofold (Lundgren/M.Jacobson, antologi)
  • 2005 Sofia Z- 4515 / Zofi Z- 4515  (Lundgren/Taikon/Eriksson, utgiven dels på svenska/romska, dels på rumänska/romska. Översättare till rumänska var Arina Stounesco. På svenska finns boken tillgänglig som pdf, se extern länk nedan.)
  • 2006 Matlådan - med smak från hela världen (Lundgren/Gidfors/Eriksson)
  • 2008 Cirkusliv - Ett år med Brazil Jack (Lundgren/M. Jacobson)
  • 2010 Tio pinnar i luften. Sagor, sånger och gåtor på fem nationella minoritetsspråk och svenska (Lundgren/Eriksson)
  • 2011 Nobel i Rinkeby. Om att upptäcka världen, språket och sig själv (Lundgren/Silfverhielm)
  • 2013 Rinkeby 163-världens by (antologi, flerspråkig)
  • 2013 Ramiz resa (Lundgren/Ramadani )
  • 2016 Askungen i Rinkeby/ E vusariajka ande Rinkeby  (Lundgren/Eriksson, Le Glatenge Pen Club)
  • 2018 Daniels dag/ Le Danielosko Dzes/ De ziua lui Daniel (Lundgren/Eriksson/Le glatenge Pen Club. Tvåspråkig på svenska/romska och rumänska/romska)
  • 2019 Glad Påsk Te avel baxtali e patradidzi/ Pacte fericit! (Lundgren/Eriksson och Le Glatenge Pen Club. Tvåspråkig dels på svenska/romska, dels på rumänska/romska)
  • 2019 Tiggare kan ingen vara—Romska kvinnor i fyra generationer/ Konik ci kamel te avel korovetso. Romnia anda star generatsi. (Lundgren/Jeanette Olsson)

Filmer i urval[redigera | redigera wikitext]

  • 1971 Zigenare i Europa. Filmare:  Lars Jacobson, Filmcentrum.
  • 1975 Merhaba, goddá,  goddá.  Prod. Suzanne Forslund, TRU.
  • 1978-79 Om Hösten, Vintern, Våren och sommaren och vad Malcolm ser i naturen.  Fyra filmer. Filmare: Lars Jacobson. Prod. Suzanne Forslund, TRU/UR.
  • 1980-1983 Hanteras varsamt. En serie om fem filmer riktade till barn, samt en vuxenfilm. Prod. Suzanne Forslund, UR.
  • 1987 Rinkeby mitt i världen. Prod. Ruth Rabe, UR.
  • 1987 Zigenska kvinnor berättar. Prod. Berith Oxelbäck, UR.
  • 1988 Mitt första hus. I samarbete med Kerstin Gidfors.  Filmare: Madeleine Berg, Filmcentrum.
  • 1989 Lyckohanden. Prod. Berith Oxelbäck, UR.
  • 1992 Ett barn har hundra språk men berövas nittionio, i samarbete med Anna och Carlo Barsotti, UR.
  • 1992 Om Friheten. Prod. Ruth Rabe, UR.
  • 1995 Fängelsebrev. Verbum.
  • 1999 Elvatusen timmar, i samarbete med Ann Eriksson, Martin Nauclér, Maria Leijonhielm. Filmcentrum.

Priser och utmärkelser i urval[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gunilla Lundgren”. www.gunilla-lundgren.se. http://www.gunilla-lundgren.se/om_gunilla.htm. Läst 15 mars 2019. 
  2. ^ ”Gunilla Lundgren”. www.gunilla-lundgren.se. http://www.gunilla-lundgren.se/om_gunilla.htm. Läst 15 mars 2019. 
  3. ^ [a b] Muntlig information från Gunilla Lundgren.
  4. ^ ”Hem”. Svenska Skolan Mallorca. https://www.svenskaskolanmallorca.com/. Läst 8 augusti 2019. 
  5. ^ Liljestrand, Jens. ”GUNILLA LUNDGREN: ”När ett krig utbryter ute i världen märks det i Rinkeby””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/allt-som-hander-i-varlden-hander-genast-i-rinkeby/. Läst 8 augusti 2019. 
  6. ^ ”Barnens ständiga sekreterare”. biblioteksbladet.se. http://biblioteksbladet.se/barnens-standiga-sekreterare/. Läst 11 april 2019. 
  7. ^ ”Gunilla Lundgren”. www.gunilla-lundgren.se. http://www.gunilla-lundgren.se/om_gunilla.htm. Läst 23 mars 2019. 
  8. ^ ”LIBRIS - sökning: Gunilla Lundgren”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Gunilla+Lundgren&f=simp&spell=true&hist=true&p=1. Läst 15 mars 2019. 
  9. ^ Radio, Sveriges. ”Nobel i Rinkeby: Nu representerar ni Sverige - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6936672. Läst 23 mars 2019. 
  10. ^ ”Fler elever i Järva får arbeta med Nobelpriset”. www.stockholmdirekt.se. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/fler-elever-i-jarva-far-arbeta-med-nobelpriset/repsjg!OaPGweerF37ZCZIX17la6Q/?fbclid=IwAR1kDks01V4yLAuXwdiSq3A3QDVuLkBOzJOqYKCtsneGG-gh0bTI7Ihi26o. Läst 20 oktober 2019. 
  11. ^ ”Bibliotek till romska barn i Rumänien | Föreningen HEM” (på en-US). http://foreningenhem.se/bibliotek-till-romska-barn-i-rumanien/. Läst 23 mars 2019. 
  12. ^ ”Tidigare Gulliverpristagare”. IBBY Sverige. 1 januari 2012. http://ibby.se/priserutmarkelser/gulliver-priset/tidigare-pristagare/. Läst 15 mars 2019. 
  13. ^ ”Årets Nelson Mandela-pris till Gunilla Lundgren”. IBBY Sverige. 25 maj 2012. http://ibby.se/2012/05/25/arets-nelson-mandela-pris-till-gunilla-lundgren/. Läst 15 mars 2019. 
  14. ^ ”Gunilla Lundgren får Stora feministpriset”. feministisktperspektiv.se. https://feministisktperspektiv.se/2019/01/23/gunilla-lundgren-far-stora-feministpriset/. Läst 17 mars 2019. 
  15. ^ . https://www.expressen.se/kultur/allt-som-hander-i-varlden-hander-genast-i-rinkeby/. 
  16. ^ ”En bok för allas vänner”. En Bok För Alla. http://enbokforalla.se/om-oss/en-bok-for-allas-vanner/. Läst 17 mars 2019. 
  17. ^ ”Läsfrämjarpriset 2019”. En Bok För Alla. 5 mars 2019. http://enbokforalla.se/lasframjarpriset-2019/. Läst 17 mars 2019. 
  18. ^ ”Katarina Taikon-priset - Stockholms stad”. stad.stockholm. https://stad.stockholm/priser-och-utmarkelser/priser/katarina-taikon-priset/. Läst 4 oktober 2019. 
  19. ^ ”Barnens ständiga sekreterare”. biblioteksbladet.se. http://biblioteksbladet.se/barnens-standiga-sekreterare/. Läst 11 april 2019. 
  20. ^ ”Aftonbladet”. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/zGVEwr/fran-sydamerika--till-vasteras. Läst 8 augusti 2019. 
  21. ^ ”Gunilla Lundgren”. www.gunilla-lundgren.se. http://www.gunilla-lundgren.se/flersprakiga_bocker.htm. Läst 15 mars 2019. 
  22. ^ Radio, Sveriges. ”Pippi i Rinkeby, del 1: Pappakungen - Magiska skrinet - sagor från minoritetsspråken”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1184750?programid=3129. Läst 11 april 2019. 
  23. ^ ”Katarina Taikon-priset 2019 till Gunilla Lundgren”. www.stockholm.se. https://www.stockholm.se/-/Nyheter/Var-vision/Katarina-Taikon-priset-2019-till-Gunilla-Lundgren/. Läst 6 oktober 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Gunilla Lundgrens personliga hemsida

Sofia Z - 4515 publicerad som pdf av Forum för levande historia