Hoppa till innehållet

Paulo Freire

Från Wikipedia
Paulo Freire
Född19 september 1921[1][2][3]
Recife, Brasilien
Död2 maj 1997[1][2][3] (75 år)
São Paulo, Brasilien
Medborgare iBrasilien[4]
Utbildad vidFaculdade de Direito do Recife da Universidade Federal de Pernambuco
SysselsättningLärare[5], filosof[5], pedagog, advokat, författare[6], poet
Befattning
Municipal secretary of Sao Paulo
Arbetsgivareuniversitetet i São Paulo
Genèves universitet
Universidade Estadual de Campinas
Oldenburgs universitet
Noterbara verkDe förtrycktas pedagogik
Politiskt parti
Partido dos Trabalhadores
Utmärkelser
Hedersdoktor (1973)[7]
Unescos fredsutbildningspris (1986)[8]
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991)
Ordem do Mérito Cultural (2011)
Hedersdoktor vid Brasílias universitet
Doutor honoris causa pola Universidade de Lisboa[9]
Namnteckning
Webbplatspedagogyoftheoppressed.com/
Redigera Wikidata
Paolo Freire (2:a från vänster) är en av de betydande personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm

Paulo Freire, född 19 september 1921 i Recife, Brasilien, död 2 maj 1997 i São Paulo, Brasilien, var en brasiliansk pedagog, teoretiker och kristen socialist. Han är mest känd för sin bok De förtrycktas pedagogik som allmänt anses som ett centralt verk inom den kritiska pedagogiken.[10][11][12]

Arbetsliv

[redigera | redigera wikitext]

Freire var verksam i Brasilien under 1960-talet och deltog i en stor pedagogisk kampanj[förtydliga] mot analfabetismen.[källa behövs] Freire hade en kristen-humanistisk människosyn till grund för sitt arbete och dess grundtes var att "de fattiga inte skulle mata de fattiga med den rika världens kunskaper, utan ge dem möjlighet att själv komma till medvetenhet och erövra sin värld".[13] Engagerade pedagoger, som i relation och dialog med de fattiga vägledde dem mot förståelse av sin situation och därmed frigörelse och medveten handling var viktiga för att erövra denna medvetenhet.[källa behövs]

Freires arbete mot fattigdom, svält och analfabetism upplevdes som ett hot för det totalitära samhälle Brasilien blev efter en militärkupp 1964, och innebar för Freires del fängelse och senare utvisning till det friare Chile, där arbetet och kampen mot analfabetismen fortsatte.[13]

Freire analyserade kritiskt det som han menar är traditionell undervisning och menar att "undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning".[14]

I samband med FN:S klimatmöte i Rio de Janeiro 1992 tog Freire initiativ till Ekopedagogiken vilket han ansåg var ett nödvändigt verktyg för att lyckas nå de mål man satt upp under konferensen. Pedagokikens mål var en ekologisk folkbildning som inte bara stärker delaktighet i demokratin utan i en ekologisk civilisation, integrerad i jordens levande system – en ekologisk demokrati där även andra arter och ekosystem har röster och rättigheter. [15]

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den engelska översättningen av De förtrycktas pedagogik publicerades 1970 har den haft en stor inverkan på utbildning och pedagogik världen över.[16][17][18] Enligt pedagogen Sol Stern har den fått en ikonisk status på amerikanska lärarutbildningar.[19] I Sydafrika var Freires idéer och metoder central för 1970-talets Black Consciousness Movement[20][21], som ofta förknippas med Steve Biko, för fackföreningsrörelsen och för United Democratic Front på 1980-talet.[22]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige var Freires verk De förtrycktas pedagogik den bok som hade enskilt störst inflytande på pedagogiska diskussioner på 1970-talet.[23] Ett stort antal Freireinspirerade avhandlingar om befrielse- och dialogpedagogik skrevs.[24] Sedan 2010-talet uppmärksammas Freires betydelse för postkolonial teori och hans bidrag till det som senare utvecklats till den normkritiska pedagogiken.

År 2021 släppte bokförlaget Trinambai en nyöversättning av De förtrycktas pedagogik med förord av Patricia Lorenzoni och Sven-Eric Liedman. För första gången översattes boken direkt från brasiliansk portugisiska till svenska.[25]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Paulo-Freiretopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx4z31, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Itaú Cultural, Enciclopédia Itaú Cultural, Itaú Cultural, ISBN 978-85-7979-060-7, Enciclopédia Itaú Cultural: pessoa5463/paulo-freire, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 1 oktober 2012, Libris-URI: 20dggjtl4t7v4tq, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 abART, abART person-ID: 152628, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185352427749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, www5.open.ac.uk .[källa från Wikidata]
  8. ↑ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  9. ↑ läs online, www.ulisboa.pt .[källa från Wikidata]
  10. ↑ ”The New Observer”. The New Observer. Justinwyllie.net. Arkiverad från originalet den 2012-09-16. https://web.archive.org/web/20120916224840/http://www.justinwyllie.net/essays/pedagogy_oppressed.pdf. Läst 12 november 2012. Arkiverad 16 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 september 2012. https://web.archive.org/web/20120916224840/http://www.justinwyllie.net/essays/pedagogy_oppressed.pdf. Läst 20 augusti 2020.
  11. ↑ Sima Barmania (2011-10-26). ”Why Paulo Freire's "Pedagogy of the Oppressed" is just as relevant today as ever”. Why Paulo Freire's "Pedagogy of the Oppressed" is just as relevant today as ever. Blogs.independent.co.uk. Arkiverad från originalet den 2012-04-30. https://web.archive.org/web/20120430215016/http://blogs.independent.co.uk/2011/10/26/why-paulo-freires-pedagogy-of-the-oppressed-is-just-as-relevant-today-as-ever/. Läst 12 november 2012. Arkiverad 30 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 april 2012. https://web.archive.org/web/20120430215016/http://blogs.independent.co.uk/2011/10/26/why-paulo-freires-pedagogy-of-the-oppressed-is-just-as-relevant-today-as-ever/. Läst 20 augusti 2020.
  12. ↑ ”Paulo Freire and informal education”. Paulo Freire and informal education. Infed.org. 2012-05-29. Arkiverad från originalet den 2012-10-29. https://web.archive.org/web/20121029123023/http://www.infed.org/thinkers/et-freir.htm. Läst 12 november 2012.
  13. 1 2 Bengt-Olof Petersson (2001),Den frigörande pedagogiken i handledning. Freire och den frigörande pedagogiken. Vårdvetenskap, Växjö universitet 2001-12-21
  14. ↑ Paolo Freire (1972) Pedagogik för förtryckta
  15. ↑ Nikolas Berg (2006),Ekopedagogiska föreningen bildad 2020
  16. ↑ McKenna, Brian (December 2013). ”Paulo Freire's blunt challenge to anthropology: Create a Pedagogy of the Oppressed for Your Times”. Critique of Anthropology 33 (4): sid. 447–475. doi:10.1177/0308275X13499383. ISSN 0308-275X.
  17. ↑ Salas, Maria del Mar Ramis (2018-10-23). ”Contributions of Freire's Theory to Dialogic Education”. Social and Education History 7 (3): sid. 277–299. doi:10.17583/hse.2018.3749. ISSN 2014-3567.
  18. ↑ ”Vol 9 No 3 (2018): Special Anniversary Issue: Pedagogy of the Oppressed | Concept”. concept.lib.ed.ac.uk. Arkiverad från originalet den 2019-02-16. https://web.archive.org/web/20190216035128/http://concept.lib.ed.ac.uk/issue/view/246. Läst 20 augusti 2020.
  19. ↑ Stern, Sol (2015-12-23). ”Pedagogy of the Oppressor”. City Journal. https://www.city-journal.org/html/pedagogy-oppressor-13168.html.
  20. ↑ ”Anne Hope – a woman of substance in anti-apartheid movement | Cape Times”. www.iol.co.za. https://www.iol.co.za/capetimes/opinion/anne-hope-a-woman-of-substance-in-anti-apartheid-movement-1964986.
  21. ↑ Liberation and Development: Black Consciousness Community Programs in South Africa, Leslie Anne Hadfield,2016
  22. ↑ Art of listening is at heart of true democracy, Richard Pithouse, Mail & Guardian, 4 August 2017
  23. ↑ Haglund, Bo J. A. (2021-10-13). ”De förtrycktas pedagogik som befriar till handling. Paulo Freire 100 år.”. Socialmedicinsk tidskrift 98 (4): sid. 543–547. ISSN 0037-833X. Arkiverad från originalet den 22 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220122220012/https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/2625. Läst 19 maj 2022.
  24. ↑ Anders Burman, Joakim Landahl, red (2020). 1968 och pedagogiken. Södertörns högskola. sid. 22. ISBN 9789189109179. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41321
  25. ↑ Freire, Paulo.. De förtrycktas pedagogik.. ISBN 978-91-88226-12-9. OCLC 1229957249. https://www.worldcat.org/oclc/1229957249. Läst 13 januari 2021

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paulo_Freire&oldid=59260950”