Paulo Freire

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Paulo Freire
Paulo Freire 1977.jpg
Född19 september 1921[1][2][3] eller 19 oktober 1921[4]
RecifeBrasilien
Död2 maj 1997[2][3][5]
São PauloBrasilien
MedborgarskapBrasilien[6]
Utbildad vidFaculdade de Direito do Recife Arbcom ru editing.svg
SysselsättningLärare[4], nationalekonom, poet med juridisk bakgrund, skribent, filosof[4]
Arbetsgivareuniversitetet i São Paulo
Genèves universitet
State University of Campinas
Carl von Ossietzky Universität Oldenburg
Noterbara verkDe förtrycktas pedagogik
Politiskt partiPartido dos Trabalhadores
ReligionKatolicism
UtmärkelserUNESCO-prisen for fredsuddanelse (1986)[7]
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991)
Ordem do Mérito Cultural (2011)
Hedersdoktor vid Brasílias universitet
Redigera Wikidata
Paolo Freire (2:a från vänster) är en av de betydande personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm

Paulo Freire, född 19 september 1921 i Recife, Brasilien, död 2 maj 1997 i São Paulo, Brasilien, var en brasiliansk pedagog, teoretiker och kristen socialist. Han är mest känd för sin bok De förtrycktas pedagogik som allmänt anses som ett centralt verk inom den kritiska pedagogiken.[8][9][10]

Han var verksam i Brasilien under 1960-talet och deltog i en stor pedagogisk kampanj mot analfabetismen. Freires hade en kristen-humanistisk människosyn till grund för sitt arbete och dess grundtes var att de fattiga inte skulle mata de fattiga med den rika världens kunskaper, utan ge dem möjlighet att själv komma till medvetenhet och erövra sin värld.[11] Engagerade pedagoger, som i relation och dialog med de fattiga vägledde dem mot förståelse av sin situation och därmed frigörelse och medveten handling var viktiga för att erövra denna medvetenhet.

Freires arbete mot fattigdom, svält och analfabetism upplevdes som ett hot för det totalitära samhälle Brasilien blev efter en militärkupp 1964, och innebar för Freires del fängelse och senare utvisning till det mer fria Chile, där arbetet och kampen mot analfabetismen fortsatte.[11]

Freire analyserade kritiskt det som han menar är traditionell undervisning och menar att undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning.[12]

Sedan den engelska översättningen av De förtrycktas pedagogik publicerades 1970 har den haft en stor inverkan på utbildning och pedagogik världen över.[13][14][15] Enligt pedagogen Sol Stern har den fått en ikonisk status på amerikanska lärarutbildningar.[16] I Sydafrika var Freires idéer och metoder central för 1970-talets Black Black Consciousness Movement[17][18], som ofta förknippas med Steve Biko, för fackföreningsrörelsen och för United Democratic Front på 1980-talet.[19]

I Sverige var Freires verk De förtrycktas pedagogik den bok som hade enskilt störst inflytande på pedagogiska diskussioner på 1970-talet.[20] Ett stort antal Freireinspirede avhandlingar om befrielse- och dialogpedagogik skrevs. Sedan 2010-talet uppmärksammas Freires betydelse för postkolonial teori och hans bidrag till det som senare utvecklats till den normkritiska pedagogiken.

År 2021 släppte bokförlaget Trinambai en nyöversättning av De förtrycktas pedagogik med förord av Patricia Lorenzoni och Sven-Eric Liedman. För första gången översattes boken direkt från brasiliansk portugisiska till svenska.[21]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Paulo-Freiretopic/Britannica-Online, omnämnd som: Paulo Freire, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx4z31, omnämnd som: Paulo Freire, läs online, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 152628, läs online, läst: 1 april 2021, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Itaú Cultural, Enciclopédia Itaú Cultural, Itaú Cultural, ISBN 978-85-7979-060-7, Enciclopédia Itaú Cultural: pessoa5463/paulo-freire, omnämnd som: Paulo Freire, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Libris, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, Internet Archive, (Källa från Wikidata)
  8. ^ ”The New Observer”. The New Observer. Justinwyllie.net. Arkiverad från originalet den 2012-09-16. https://web.archive.org/web/20120916224840/http://www.justinwyllie.net/essays/pedagogy_oppressed.pdf. Läst 12 november 2012.  Arkiverad 16 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Sima Barmania (2011-10-26). ”Why Paulo Freire's "Pedagogy of the Oppressed" is just as relevant today as ever”. Why Paulo Freire's "Pedagogy of the Oppressed" is just as relevant today as ever. Blogs.independent.co.uk. Arkiverad från originalet den 2012-04-30. https://web.archive.org/web/20120430215016/http://blogs.independent.co.uk/2011/10/26/why-paulo-freires-pedagogy-of-the-oppressed-is-just-as-relevant-today-as-ever/. Läst 12 november 2012.  Arkiverad 30 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Paulo Freire and informal education”. Paulo Freire and informal education. Infed.org. 2012-05-29. http://www.infed.org/thinkers/et-freir.htm. Läst 12 november 2012. 
  11. ^ [a b] Bengt-Olof Petersson (2001),Den frigörande pedagogiken i handledning. Freire och den frigörande pedagogiken. Vårdvetenskap, Växjö universitet 2001-12-21
  12. ^ Paolo Freire (1972) Pedagogik för förtryckta
  13. ^ McKenna, Brian (December 2013). ”Paulo Freire's blunt challenge to anthropology: Create a Pedagogy of the Oppressed for Your Times”. Critique of Anthropology 33 (4): sid. 447–475. doi:10.1177/0308275X13499383. ISSN 0308-275X. 
  14. ^ Salas, Maria del Mar Ramis (2018-10-23). ”Contributions of Freire's Theory to Dialogic Education”. Social and Education History 7 (3): sid. 277–299. doi:10.17583/hse.2018.3749. ISSN 2014-3567. 
  15. ^ ”Vol 9 No 3 (2018): Special Anniversary Issue: Pedagogy of the Oppressed | Concept”. concept.lib.ed.ac.uk. http://concept.lib.ed.ac.uk/issue/view/246. 
  16. ^ Stern, Sol (2015-12-23). ”Pedagogy of the Oppressor”. City Journal. https://www.city-journal.org/html/pedagogy-oppressor-13168.html. 
  17. ^ ”Anne Hope – a woman of substance in anti-apartheid movement | Cape Times”. www.iol.co.za. https://www.iol.co.za/capetimes/opinion/anne-hope-a-woman-of-substance-in-anti-apartheid-movement-1964986. 
  18. ^ Liberation and Development: Black Consciousness Community Programs in South Africa, Leslie Anne Hadfield,2016
  19. ^ Art of listening is at heart of true democracy, Richard Pithouse, Mail & Guardian, 4 August 2017
  20. ^ Anders Burman, Joakim Landahl, red (2020). 1968 och pedagogiken. Södertörns högskola. sid. 22. ISBN 9789189109179. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41321 
  21. ^ Freire, Paulo.. De förtrycktas pedagogik.. ISBN 978-91-88226-12-9. OCLC 1229957249. https://www.worldcat.org/oclc/1229957249. Läst 13 januari 2021