Gunnar Ericsson (företagare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Ericsson
Född29 juni 1919
Kungsholms församling, Stockholm
Död24 december 2013 (94 år)
Brunnby församling, Mölle, Skåne
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragFöretagsledare och politiker
MakaStina Henning
(g. 1947–2013; hans död)
SläktingarElof Ericsson (far)
Uno Henning (svärfar)
Eva Henning (svägerska)

Gunnar Lennart Wilhelm Ericsson (i riksdagen kallad Ericsson i Åtvidaberg), född 29 juni 1919 i Kungsholms församling i Stockholm,[1] död 24 december 2013[2] i Mölle, Brunnby församling, Skåne län[3][4], var en svensk företagsledare, idrottsledare och folkpartistisk politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Ericsson var son till politikern och industrimannen Elof Ericsson och Olga Fröding. Han avlade studentexamen i Sigtuna 1938 och tog officersexamen 1941.[5] Han blev civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm år 1946 och började därefter arbeta under sin far vid AB Åtvidabergs Industrier (senare Facit AB). Gunnar Ericsson var VD 1957–1970 och därefter styrelseordförande 1970–1982. 1972 hamnade Facit AB i en djup ekonomisk kris och Ericsson blev tvungen att tillsammans med de andra ägarna att sälja det krisdrabbade företaget till Electrolux. Styrelsen byttes ut efter Electrolux köp, Gunnar Ericsson kvarstod som styrelseordförande till 1978 men den reella makten över bolaget låg hos Electrolux-chefen Hans Werthén och Anders Scharp.[6]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Han var riksdagsledamot 1969–1972 för Östergötlands läns valkrets (fram till 1970 i andra kammaren). I riksdagen var han bland annat suppleant i bankoutskottet och i bevillningsutskottet 19691970. Som riksdagspolitiker engagerade han sig inte minst i skilda näringslivsfrågor, såsom momsregler, konkurrensfrågor och investeringar i u-länder.

Hedersuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Ericsson invaldes 1970 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Gunnar Ericsson hade också många uppdrag inom idrottsrörelsen, bland annat som ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1970–1975 och som ledamot av Internationella olympiska kommittén (IOK) 1965–1996. Han var från 1996 hedersledamot i IOK.

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Ericsson var från 1947 till sin bortgång gift med Stina Henning (1927–2017),[7] dotter till skådespelaren Uno Henning och Ragni Frisell samt halvsyster till skådespelaren Eva Henning. De fick barnen Anders 1948, Christina 1949, Thomas 1951, Mats 1952, Staffan 1955 och Eva 1961.[5]

Från 1980 bodde Gunnar Ericsson i Mölle i Höganäs kommun. Han är begraven på Brunnby kyrkogård.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 64

Webbsidor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Ericsson, Gunnar Lennart Wilhelm
  2. ^ Expressen
  3. ^ Dödsannons Helsingborgs Daglad 2014-01-04 Läst 2014-01-07
  4. ^ Sökning på Ratsit.se 26 december 2013: Ericsson, Gunnar Lennart Wilhelm
  5. ^ [a b] ERICSSON, GUNNAR L V, direktör, Åtvidaberg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 316.
  6. ^ Petersson, s. 255ff
  7. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 26 februari 2017 sid.31
  8. ^ Gravar.se Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.