Gunnarvattnet, Jämtland
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Kommun | Krokoms kommun |
Landskap | Jämtland |
Socken | Hotagens socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 64°06′36″N 14°07′40″Ö / 64.11012°N 14.12773°Ö |
SWEREF 99 TM | 7109576, 457504 |
Mått | |
Areal | 3,39 km² [1] |
Höjd | 387,9 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 11,8 km [2] |
Maxdjup | 31 m [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Indalsälvens huvudavrinningsområde (40000) |
Utflöde | Gunnarvattsån |
VattendragsID (VDRID) | 710798-141851 |
GeoNames | 2709766 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Ja |
Källa | VISS (SE711062-141852) |
Övrigt | |
SjöID | 711062-141852 |
ID vattenförekomst | SE711062-141852 |
Vattenytans ID (VYID) | 711258-141826 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 711269-141854 |
Namn | Utloppet av Gunnarvattnet |
Areal | 21,45 km² |
Vattenytor | 3,48 km² |
Sjöprocent | 16,22 % |
Ackumulerad areal uppströms | 203,96 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Gunnarvattsån |
VattendragsID (VDRID) | 710798-141851 |
Avstånd till havet | 305 km |
Medelhöjd | 485 m ö.h. |
Område nedströms | 710994-141999 |
Källor | [3][4][5] |
Gunnarvattnet är en insjö i Krokoms kommun i Jämtland och ingår i Indalsälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 31 meter djup, har en yta på 3,39 kvadratkilometer och är belägen 387,9 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Gunnarvattsån. Vid provfiske har elritsa, röding, sik och öring fångats i sjön.[6] Sjön ligger två kilometer öster om gränsen mot Norge. Gunnarvattnet, en by som har samma namn som sjön, ligger vid insjön.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Gunnarvattnet ingår i det delavrinningsområde (711269-141854) som SMHI kallar för Utloppet av Gunnarvattnet. Medelhöjden är 485 meter över havet och ytan är 21,45 kvadratkilometer. Räknas de 7 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 203,96 kvadratkilometer. Gunnarvattsån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 305 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (69 procent). Avrinningsområdet har 3,48 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 16,2 procent.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Gunnarvattnet på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |