Guotelisjauretje
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Vilhelmina kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Vilhelmina socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 65°21′41″N 14°34′18″Ö / 65.36150°N 14.57163°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7248811, 480073 |
  Guotelisjauretje
| |
| Mått | |
| Areal | 0,104 km² [1] |
| Höjd | 929,3 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 1,38 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
| Utflöde | Åtnetjejukke |
| VattendragsID (VDRID) | 724546-144166 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE725138-144256) |
| Övrigt | |
| SjöID | 725138-144256 |
| ID vattenförekomst | SE725138-144256 |
| Vattenytans ID (VYID) | 725158-144261 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
| Natura 2000 | Vardo- Laster- och Fjällfjällen (SE0810394)[3] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 725167-144264 |
| Namn | Utloppet av Guotelisjauretje |
| Areal | 0,43 km² |
| Vattenytor | 0,105 km² |
| Sjöprocent | 24,42 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 0,43 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Åtnetjejukke |
| VattendragsID (VDRID) | 724546-144166 |
| Avstånd till havet | 482 km |
| Medelhöjd | 942 m ö.h. |
| Område nedströms | 724874-144271 |
| Källor | [4][5][6] |
Guotelisjauretje är en sjö i Vilhelmina kommun i Lappland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,104 kvadratkilometer och ligger 929,3 meter över havet. Guotelisjauretje ligger i Vardo- Laster- och Fjällfjällen Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Åtnetjejukke.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Guotelisjauretje ingår i det delavrinningsområde (725167-144264) som SMHI kallar för Utloppet av Guotelisjauretje. Medelhöjden är 942 meter över havet och ytan är 0,43 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Åtnetjejukke som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 482 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (75 procent). Avrinningsområdet har 0,11 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 24,3 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Guotelisjauretje på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |