Gustaf Lagerheim

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Lagerheim
Gustaf Lagerheim.jpg
Född18 oktober 1860[1]
StockholmSverige[2]
Död2 januari 1926[1] (65 år)
Danderyds församlingSverige[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBotaniker[1]
Make/makaCéline Julie Berthe Devéria
(g. 1890–)[1]
BarnMargit Lagerheim-Romare (f. 1898)
Redigera Wikidata

Nils Gustaf Lagerheim, född 18 oktober 1860 i Stockholm, död 2 januari 1926 i Djursholm, var en svensk botaniker, känd som grundare av den pollenanalys som Lennart von Post utvecklade.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Lagerheims far var departementschefen Nils Olof Lagerheim, i sin tur son till justitierådet Olof Johan Lagerheim, som adlats på sin farbroders namn och nummer år 1805. Han var ättling till Sveriges första bryolog, Olof Celsius d.ä. och släkt med Anders Celsius. Modern var Emma Gustafva Landergren. Både fadern och farfadern var amatörbotanister, och Gustaf Lagerheims lärare Thedenius var florist, och han började studera botanik redan under skoltiden. Han visade sig tidigt ha begåvning för mikroskopering. Han studerade botanik och astronomi vid Uppsala universitet där han under Kjellman leddes in på kryptogamers mikrobiologi, och vid Stockholms högskola, innan han begav sig till Tyskland för att där bli Robert Kochs elev i Berlin, och sedan vistas vid universitetet i Freiburg im Breisgau och Montpellier.

1889 blev han konservator i Lissabon och senare samma år professor i kryptogami i Quito, Ecuador samt chef för den botaniska trädgården där. 1892 lämnade han Ecuador, sjuk av malaria och driven av landets politiska instabilitet, för en tjänst som konservator i Norge. Han blev hedersdoktor i botanik vid Uppsala universitet 1893. 1895 återkom han till Sverige och Stockholm för att tjänstgöra som professor i botanik vid högskolan där. Han innehade ämbetet till 1925, då han drog sig tillbaka med ålderns rätt. 1909 uppfördes ett takväxthus med exotiska växter i den nyinflyttade Botaniska institutionen på Drottninggatan, som han planerat. 1915–1919 var han ordförande i Botaniska sällskapet i Stockholm. Han tog aldrig någon akademisk examen.

Det var främst kryptogamin, mykologin och algologin som Lagerheim ägnade sig åt, och var särskilt framstående inom sötvattensalger men även parasitsvampar. Hans skrifter handlar om förfalskningar av näringsmedel som florerade i handeln, taxonomi, disciplinens teknik med mera. Hans främsta insats var pollenanalysen, en metod som han skapade, och som förfinades av Lennart von Post. Detta skedde genom att han fann att pollenkorn som finns i torv kan ge upplysning om växtlighet och vissa betingelser den tid då torven bildats, om vilket han skrev 1902, "Metoder för pollenundersökning" i Botaniska notiser. Detta har även varit betydelsefullt för arkeologin.

Till Gustaf Lagerheims ära har flera kryptogamer uppkallats, och han var ledamot av flera lärda sällskap, som till exempel Vetenskapsakademien (1909).[5] Han blev känd för den breda publiken genom sin medverkan i Nordisk Familjebok; under signaturen G. L–m har han medverkat till fler än 1000 artiklar. Vidare fick han i uppdrag att analysera Emanuel Swedenborgs kvarlevor och heliga Birgittas kista.

Han gifte sig 1890 i Panama med Céline Julie Berthe Devéria (1862–1942) från Essex, England.

Auktorsnamnet Lagerh. kan användas för Gustaf Lagerheim i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ueber Phæothamnion, eine neue Gattung unter den Süsswasseralgen : Mit 1 Tafel.. K.Sv.vet. akad.handl.Bihang.Bd 9:n:o 19.. Stockholm. 1884. Libris länk 
  • Über Desmidiaceen aus Bengalen nebst Bemerkungen über die geographische Verbreitung der Desmidiaceen in Asien : Mit 1 Tafel.. Bihang till K.Sv.Vet.akad.handl.Bd 13:Afd.3:no 9.. Stockholm. 1888. Libris länk 
  • Zur Anatomie der Zweibel von Grinum pratense Herb. Skrifter udg. af Videnskabs-selskabet i Christiania 1894. 1:Math.-nat.vet.Kl.N,o 3.. Kristiania. 1894. Libris länk 
  • Ueber das Phycoporphyrin, eine Conjugatenfarbstoff. Videnskabs-Selskabets Skrifter. 1:Mathem.-naturv. Kl. 1895:No 5.. Kristiania. 1895. Libris länk 
  • Stockholms högskola 1878-1898 : Botaniken och det botaniska institutet. Stockholm. 1898. Libris länk 
  • Mykologische Studien.. = Meddelanden från Stockholms högskola. [Bd 7:] N:o 178, [Bd 8:] n:o 199,204.Vet.akad.K.Svenska. Bihang till handlingar. Bd 24: Afd.3: n:o 4, Bd 25: Afd.3: n:o 8, Bd 26: Afd.3: n:o 4. 1898-1900.. Stockholm. 1898-1900. Libris länk 
  • Bemerkungen zu Fusamen deformans (Schröt.) Karst.. Uppsala. 1900. Libris länk 
  • Vegetabilisches Süsswasser-Plankton aus der Bären-Insel (Beeren Eiland). Beiträge zur Flora der Bären-Insel. 2.Vet.akad.K.Svenska. Bihang till handlingar. Bd 26: Afd.3: n:o 11. 1900.. Stockholm. 1900. Libris länk 
  • Zur Frage der baktericiden Eigenschaften des Humor aqueus : (Sep. aus "Tromsø Museums Aaarshefter" 23.1900.). Uppsala. 1900. Libris länk 
  • Botanisk-tekniska notiser. Stockholm. 1901. Libris länk 
  • Om användning af jodmjölksyra vid mikroskopisk undersökning af droger samt närings- och njutningsmedel. Sep. ur Sv.farm.tidskr. Årg.5.. Stockholm. 1901. Libris länk 
  • Bladfläcksjuka å potatis.: (Cercospora concors (Casp.) Sacc.) Med 2 taflor.. Stockholm. 1903. Libris länk 
  • Rhipsalis rosea Lagerh. n.sp.. Stockholm. 1912. Libris länk 
  • Solförmörkelsens inverkan på ljuskänsliga växter. Uppsala. 1912. Libris länk 
  • Ett blad ur berberisbuskens historia. Stockholm. 1916. Libris länk 
  • Das schwedische Hartbrot von G. v. Lagerheim. Stockholm. 1912. Libris länk 
  • Förteckning på skrifter utg. 1880-1914. Uppsala. 1915. Libris länk 
  • Trädgårdsväxter med hudretande blad. Stockholm. 1915. Libris länk 
  • Preparering af Campanula och Picca för herbariet. Stockholm. 1916. Libris länk 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Källa:Svenska Män och Kvinnor; Olle Franzén, SBL 106

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] N Gustaf Lagerheim, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10901, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 23 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Lagerheim, NILS GUSTAF, SvenskaGravar.se, läs online och läs online, läst: 2 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Sten nr 274 – Nils Gustaf Lagerheim, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 21 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Lagerheim, Nils Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]