Hämpling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hämpling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Carduelis cannabina 1 (Martin Mecnarowski).jpg
Hämpling, adult hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteLinaria
ArtHämpling
L. cannabina
Vetenskapligt namn
§ Linaria cannabina
AuktorLinné, 1758
Synonymer
  • Fringilla cannabina Linné, 1758
  • Acanthis cannabina
  • Carduelis cannabina
Carduelis cannabina 01.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hämpling (Linaria cannabina) är en fågel inom familjen finkar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb.[3] Den mäter 12,5–14 centimeter,[3] har ett vingspann på 21-26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun.[3] Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger.

Adult hane i sommardräkt har kanelbrun rygg och övre vingtäckare, rött övre bröst och panna, gråvit, streckad övergump, grått huvud och nacke, och ljusare strupe.[3] Det röda är svagare på hösten och delvis dolt av gråa bräm.[3] Honan och juvenil saknar det röda i sin fjäderdräkt, har streckad brun rygg, brungrå övre vingtäckare och mörkare streckad övergump.[3] Juvenil fågel har en mer streckad och mer gråbrun framrygg och saknar även streckning på strupen.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen har ett kort upprepat lockläte "tett" med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierad, kvittrande och melodisk.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen häckar i stora delar av Europa, västra Asien och Nordafrika. Den norra och östliga populationerna är flyttfåglar som i september till november flyttar till västra och sydvästra Europa, och så långt söderut som norra Afrika, Irak, Pakistan och Indien, och återkommer i mars till maj.[4]

Tidigare placerades hämplingen i släktet Carduelis, men genetiska studier har visat att det släktet är parafyletiskt, varför hämplingarna nu oftast förs till det släktet Linaria, tillsammans med jemenhämpling, vinterhämpling och somaliahämpling.[5][6]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Olika auktoriteter delar upp arten i olika många underarter. Clements et al. 2016 delar upp den i följande sju underarter:[7]

  • L. c. autochthonaendemisk stannfågel i Skottland.
  • L. c. nana – endemisk stannfågel på Madeira.
  • L. c. meadewaldoi – endemisk stannfågel på Teneriffa.
  • L. c. harterti – endemisk stannfågel på Lanzarote.
  • L. c. mediterranea – förekommer från Iberiska halvön och norra Afrika till Mindre Asien.
  • L. c. cannabina – häckar från Europa till västra Sibirien och Krimhalvön.
  • L. c. bella – häckar från mindre Asien till Kaukasus, Afghanistan och sydvästra Kina. Övervintrar så långt söderut som Indien.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen förekommer i södra och mellersta Sverige samt vid kusten i Norrland. I mindre omfattning förekommer det att hämplingar övervintrar i södra Sverige.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen föredrar öppna landskap, med buskar och träddungar omväxlande med ogräsrika fält, och har minskat i antal när odlingslandskapet växer igen. Hämplingen uppträder nästan alltid i par.[3] Den kan bli upp till nio år gammal.[källa behövs]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Linaria cannabina cannabina

Hämplingen blir könsmogen efter ett år. Det skålformade boet byggs av honan, medan hanen övervakar, och placeras oftast lågt i en buske eller ett mindre träd. Den får två eller ibland tre kullar per år. Honan lägger i snitt 4-6 ljusblå ägg med mörkare fläckar. Äggen ruvas i 10-14 dagar, främst av honan. Hanen matar henne med uppstötta frön. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna och de blir flygga efter 11-17 dagar.[4]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs till större delen av små frön men på sommaren äter den också insekter.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det svenska trivialnamnet "hämpling", liksom det vetenskapliga artnamnet cannabina, kommer av att den äter frön av hampa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2016 Linaria cannabina Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2017.
  2. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  3. ^ [a b c d e f g] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 378-379. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  5. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  6. ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. http://birdlife.se/1.0.1.0/1529/download_35303.php. 
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • SOF (2002) Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm ISBN 91-88124-23-1
  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 
  • Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1987). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-34-50909-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]