Hämpling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hämpling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Carduelis cannabina 1 (Martin Mecnarowski).jpg
Hämpling, adult hane
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Finkar
Fringillidae
Släkte Linaria
Art Hämpling
L. cannabina
Vetenskapligt namn
§ Linaria cannabina
Auktor Linné, 1758
Synonymer
  • Fringilla cannabina Linné, 1758
  • Acanthis cannabina
  • Carduelis cannabina
Carduelis cannabina 01.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hämpling (Linaria cannabina) är en fågel inom familjen finkar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb.[3] Den mäter 12,5–14 cm,[3] har ett vingspann på 21-26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun.[3] Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger.

Adult hane i sommardräkt har kanelbrun rygg och övre vingtäckare, rött övre bröst och panna, gråvit, streckad övergump, grått huvud och nacke, och ljusare strupe.[3] Det röda är svagare på hösten och delvis dolt av gråa bräm.[3] Honan och juvenil saknar det röda i sin fjäderdräkt, har streckad brun rygg, brungrå övre vingtäckare och mörkare streckad övergump.[3] Juvenil fågel har en mer streckad och mer gråbrun framrygg och saknar även streckning på strupen.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen har ett kort upprepat lockläte "tett" med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierad, kvittrande och melodisk.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen häckar i stora delar av Europa, västra Asien och Nordafrika. Den norra och östliga populationerna är flyttfåglar som i september till november flyttar till västra och sydvästra Europa, och så långt söderut som norra Afrika, Irak, Pakistan och Indien, och återkommer i mars till maj.[4]

Tidigare placerades hämplingen i släktet Carduelis, men genetiska studier har visat att det släktet är parafyletiskt, varför hämplingarna nu oftast förs till det släktet Linaria, tillsammans med jemenhämpling, vinterhämpling och somaliahämpling.[5][6]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Olika auktoriteter delar upp arten i olika många underarter. Clements et al. 2016 delar upp den i följande sju underarter:[7]

  • L. c. autochthonaendemisk stannfågel i Skottland.
  • L. c. nana – endemisk stannfågel på Madeira.
  • L. c. meadewaldoi – endemisk stannfågel på Teneriffa.
  • L. c. harterti – endemisk stannfågel på Lanzarote.
  • L. c. mediterranea – förekommer från Iberiska halvön och norra Afrika till Mindre Asien.
  • L. c. cannabina – häckar från Europa till västra Sibirien och Krimhalvön.
  • L. c. bella – häckar från mindre Asien till Kaukasus, Afghanistan och sydvästra Kina. Övervintrar så långt söderut som Indien.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen förekommer i södra och mellersta Sverige samt vid kusten i Norrland. I mindre omfattning förekommer det att hämplingar övervintrar i södra Sverige.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hämplingen föredrar öppna landskap, med buskar och träddungar omväxlande med ogräsrika fält, och har minskat i antal när odlingslandskapet växer igen. Hämplingen uppträder nästan alltid i par.[3] Den kan bli upp till nio år gammal.[källa behövs]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Linaria cannabina cannabina

Hämplingen blir könsmogen efter ett år. Det skålformade boet byggs av honan, medan hanen övervakar, och placeras oftast lågt i en buske eller ett mindre träd. Den får två eller ibland tre kullar per år. Honan lägger i snitt 4-6 ljusblå ägg med mörkare fläckar. Äggen ruvas i 10-14 dagar, främst av honan. Hanen matar henne med uppstötta frön. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna och de blir flygga efter 11-17 dagar.[4]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs till större delen av små frön men på sommaren äter den också insekter.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det svenska trivialnamnet "hämpling", liksom det vetenskapliga artnamnet cannabina, kommer av att den äter frön av hampa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2016 Linaria cannabina Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2017.
  2. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  3. ^ [a b c d e f g] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 378-379. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  5. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  6. ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. http://birdlife.se/1.0.1.0/1529/download_35303.php. 
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • SOF (2002) Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm ISBN 91-88124-23-1
  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 
  • Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1987). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-34-50909-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]