Hörnefors kommunkontor, ritat av arkitekterna Axel Grönwall och Ernst Hirsch 1955 och invigt i december 1957.
Hörnefors landskommun bildades den 1 januari 1914 (enligt beslut den 20 december 1912) genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Från Umeå landskommun utbröts hemmanen Bjänberg nr 1-4, Bjurå nr 1-2, Degerbäcken, Fjällholm, Frängstorp nr 1-2, Grubbsvedjan nr 1-2, Hammartorp, Häggnäs nr 1-2, Höglund, Hörneå nr 1-7, Norrmjöle nr 1-5, Nyland, Stugunäs, Sörmjöle nr 1-6, Tredingen nr 1-2 samt Åheden nr 1 -2, jämte Hörnefors bruk och sulfitfabrik. Från Nordmalings landskommun utbröts hemmanen Norrbyn nr 1-4, Sörbyns skifteslag (bestående av 1/4 mantal Sörbyn nr 1 och den så kallade Håknäs utmark: 3/32 mantal av Håknäs nr 1, 1/16 mantal av Håknäs nr 2, 1/24 mantal av Håknäs nr 3, 3/32 mantal av Håknäs nr 4, 7/48 mantal av Håknäs nr 5, och 1/24 mantal av Håknäs nr 6), Ängersjö nr 1-3 jämte Mo ångsåg. Hörnefors utbröts även till en egen jordebokssocken (Hörnefors socken) den 1 januari 1914.[1]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[2]
År 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Hörnefors landskommun ombildades därmed, utan någon territoriell förändring, till Hörnefors kommun. Kommunen kom att ingå i Umeå kommunblock och gick upp i Umeå kommun år 1974.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen Hörnefors församling, bildad 1 maj 1913.
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en bjälke av guld, belagd med två röda kugghjul, åtföljd nedtill av ett järnmärke och upptill av en propeller, allt av guld.[4]
