Hoppa till innehållet

Hälsingtuna socken

Hälsingtuna socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunHudiksvalls kommun
Bildadmedeltiden
Area130 kvadratkilometer
Upphov tillHälsingtuna landskommun
Hälsingtuna församling
MotsvararHälsingtuna distrikt
TingslagNorra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag ()
Forsa tingslag (–)
Karta
Hälsingtuna sockens läge i Gävleborgs län.
Hälsingtuna sockens läge i Gävleborgs län.
Hälsingtuna sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°45′16″N 17°04′50″Ö / 61.75430556°N 17.0805°Ö / 61.75430556; 17.0805
Koder, länkar
Sockenkod2414
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Hälsingtuna distrikt
Redigera Wikidata

Hälsingtuna socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Hälsingtuna distrikt.

Socknens areal är 129,88 kvadratkilometer, varav 125,33 land.[1] År 2000 fanns här 5 816 invånare.[2] Tätorten Maln och kyrkbyn Tunbyn med sockenkyrkan Hälsingtuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Hälsingtuna socken har medeltida ursprung, under namnet Tuna socken som namnändrades 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) till det nuvarande.[3] 1582 utbröts ur socknen Hudiksvalls stad och Hudiksvalls församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hälsingtuna församling och för de borgerliga frågorna bildades Hälsingtuna landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Rogsta landskommun för att sedan 1965 inkorporeras i Hudiksvalls stad som 1971 ombildades till Hudiksvalls kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Hälsingtuna-Rogsta församling som 2014 uppgick i Hudiksvallsbygdens församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hälsingtuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[5][6]

Hälsingtuna socken ligger närmast sydväst, väster, norr och öster om Hudiksvall vid kusten och kring Hudiksvallsåsen. Socknen är en skogig kustbygd samt två dalgångar åtskilda av åsen.[7][8][1]

Socknen genomkorsas i väster av Europaväg 4. Dess sydvästra del korsas av Dellenbanan samt riksväg 84.

Socknens västra och norra del

[redigera | redigera wikitext]

I sydväst ligger sjön Lill-Yan helt inom socknen, som sträcker sig in mot Hudiksvall och innefattar där stadsdelarna Visvall, Håsta och Håstahöjden. Byn Hede samt Hälsingtuna kyrka ligger nordväst om Hudiksvall.

Nordväst om Hudiksvall ligger bl.a. Hudiksvalls flygplats samt byarna Skogsta, Ulvsta, Halsta, Narsta, Krösta, Lund samt Västerrå. Här reser sig Antonsberget (165 m ö.h.), högst i detta område.

Norr om Hudiksvall, i socknens norra del, ligger ett större skogsområde med Gansesjön (49 m ö.h.) som största sjö. Dessutom ligger här Råbosjön (111 m ö.h.), Norrtjärnen, Badtjärnen, Holmsjön samt Sunnanåsjön. Norr om den sistnämnda sjön ligger en bygdeenklav med byarna Österby och Silja.

Socknens östra del

[redigera | redigera wikitext]

Socknens andra "huvuddel" öster om Hudiksvall präglas av närheten till Hudiksvallsfjärden. Hudiksvalls stadsdelar Sanna, Sandvall och östra delen av Djuped ligger i detta område. Här ligger också bland annat byar som Östanbräck och Fiskeby. Vid Hudiksvallsfjärden ligger Maln och Skålbo. Vid den numera uppgrundade nordliga utlöparen av Hudiksvallsfjärden, Drevisfjärden (0,3 m ö.h.), ligger Nordenholm.

I sydost ligger en liten skärgård med halvön Gackerön samt öar som Såskär, Brusen samt Viggön. Längs vägen ut mot Gackerön ligger byarna Lingarö, Daglä och Vallarna.

Längst ut mot Bottenhavet, dock innanför Hölick (i Rogsta socken), ligger ön Tunaolmen, som är delad mellan Hälsingtuna och Idenors socknar. Vid öns sydöstra spets och mitt på sockengränsen mellan Hälsingtuna och Idenor ligger fiskeläget Olmen med Olmens kapell. Kapellet delas av sockengränsen.

Geografisk avgränsning etc

[redigera | redigera wikitext]

Hälsingtuna socken avgränsas i sydväst på en sträcka av cirka 6 kilometer av Forsa socken. I väster ligger Högs socken och i nordväst avgränsas socknen av Ilsbo socken i Nordanstigs kommun. I nordost och i öster avgränsas Hälsingtuna socken av Rogsta socken. Denna gräns går från Allmänningsberget i norr och så småningom ut i fjärden öster om Gackerön. Den löper därefter mot sydost i vattnet mellan Gackerön respektive Tunaolmen och Hornslandet, som ligger i nordost (inom Rogsta socken). I söder gränsar Hälsingtuna socken till Idenors socken.

Hälsinglands runinskrifter 10 vid Hälsingtuna kyrka
Hälsinglands runinskrifter 9 vid Hälsingtuna kyrka

Från stenåldern finns ett tiotal boplatser. Från järnåldern finns cirka 40 mindre gravfält, cirka 625 gravar och 25 gravar av kuströsetyp varav ett stort långröse. Strax söder om Hälsingtuna kyrka mellan Tunsjön och nuvarande E4 ligger en fornborg. Vidare finns två runstenar vid Hälsingtuna kyrka.[7][8][9][10]

År 1929 hade Hälsingtuna socken 2 241 hektar åker och 7 744 hektar skogsmark.[11]

Namnet (1344 Tunum) kommer från kyrkbyn, Tunaby, med innehållet tun, inhägnad'.[12][8]

Namnet skrevs före 1910 HelsingTuna socken.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Hälsingtuna socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
858
1760
  
769
1769
  
905
1780
  
893
1790
  
1 052
1800
  
1 117
1810
  
1 199
1820
  
1 291
1830
  
1 330
1840
  
1 341
1850
  
1 436
1860
  
1 578
1870
  
1 581
1880
  
2 119
1890
  
3 992
1900
  
4 072
1910
  
2 282
1920
  
2 370
1930
  
2 449
1940
  
2 297
1950
  
2 380
1960
  
2 201
1970
  
3 892
1980
  
6 312
1990
  
6 214
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från bygden

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hälsingtuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1890 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 104 i pdf:en anm. till Gävleborgs län not 1
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Hälsingtuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hälsingtuna socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hälsingtuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Nordisk familjebok, 3:e upplagan, band 10, 1929
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Björck, Maria (1966-); Måsta, Rislycke och Vithällan - tre neolitiska kustboplatser - arkeologiska förundersökningar inför nya E4:an sträckan Enånger-Hudiksvall - Finnflo 1:3, 11:1, Håsta 4:12 och Måsta 6:1 - RAÄ 290 - Hälsingtuna socken, Hälsingland 2004, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2005, serie Rapport Länsmuseet Gävleborg 2005:03, LIBRIS-id 9928695
  • Eriksson, Katarina; Lämningar i vägen för E4 - arkeologiska förundersökningar och undersökningar - Enångers, Njutångers, Forsa och Hälsingtuna socknar, Hälsingland, 2007, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2008, serie Rapport Länsmuseet Gävleborg 2008:02, LIBRIS-id 10715709
  • Eriksson, Katarina; Markanvändning under tusen år - arkeologiska förundersökningar inför nya E4:an sträckan Enånger-Hudiksvall - Mo 3:28, Sörrå 4:3, 6:1, Håsta 3:24 - RAÄ 140 m.fl., Hälsingtuna socken, Hälsingland 2004, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2005, serie Rapport Länsmuseet Gävleborg 2005:06, LIBRIS-id 9982619
  • Eriksson, Katarina; Äldre järnålder i Sörrå - arkeologiska förundersökningar inför nya E4:an sträckan Enånger-Hudiksvall - Båtmanstorp 1:1, Sörrå S S:2, 4:3, 4:15, 4:16, 6:1 - RAÄ 122 och 126, Hälsingtuna socken, Hälsingland 2004, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2005, serie Rapport Länsmuseet Gävleborg 2005:05, LIBRIS-id 9982616
  • Fernström, Eva & Larzon, Erik; Sanna - en centralort - en by i Hälsingtuna, Hälsingtuna hembygdsförening, Hälsingtuna, 2003, LIBRIS-id 9043402
  • Hovanta, Elise; Vikingatida gårdsgravfält i Sanna - arkeologisk undersökning, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 1996, Internrapport 1996:21
  • Hälsingtunabor berättar, Hälsingtuna hembygdsförening, Hälsingtuna, 2005, LIBRIS-id 9944885
  • Lundell, Jan (1948-); Hededalen - fornlämningar och kulturmiljöer i en tätortsnära skog, Hälsinglands museum, Hudiksvall, 1995, LIBRIS-id 2797494
  • Olsson, Daniel; Oppegården - Halsta 1:1, Hälsingtuna socken, Hudiksvalls kommun - kulturmiljövård, byggnadsminnesutredning, Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle, 2003, serie Rapport Länsstyrelsen Gävleborg 2003:1
  • Olsson, Eva; Två senvikingatida högar på Hallstaåsen - fornlämning 61 Sanna, Hälsingtuna socken, Hälsingland - arkeologisk undersökning 1983, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1984, serie: Rapport - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer - Undersökningsverksamheten, 1984:1, LIBRIS-id 452771
  • Söderberg, Sverker (1943-); Fornlämning 133-34, gravfält, fornlämning 139, stensättning, yngre järnålder, Björka, Hälsingtuna sn Hälsingland - arekologisk undersökning 1972, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1979, serie Rapport Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer - Uppdragsverksamheten 1979:23, LIBRIS-id 1888218
  • Tuna-kajan - en skrift utgiven av Hälsingtuna hembygdsförening, Hälsingtuna, 1999-, LIBRIS-id 8240170

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]