Ytterhogdals socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ytterhogdals socken
Socken
Ytterhogdals kyrka.jpg
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunHärjedalens kommun
Bildadmedeltiden
Area224 kvadratkilometer
Upphov tillYtterhogdals landskommun
Ytterhogdals församling
MotsvararYtterhogdals distrikt
TingslagSvegs och Hede tingslag (–)
Svegs tingslag ()
Ljusdals tingslag (–)
Karta
Ytterhogdals sockens läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Ytterhogdals sockens läge
i Jämtlands län.
Koordinater62°10′19″N 14°55′43″E / 62.17194444°N 14.92861111°Ö / 62.17194444; 14.92861111
Z1950 Ytterhogdal.png
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2574
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
Geonames8127293 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Ytterhogdals distrikt
Redigera Wikidata

Ytterhogdals socken i Hälsingland ingår sedan 1974 en del av Härjedalens kommun och motsvarar från 2016 Ytterhogdals distrikt.

Socknens areal är 224,00 kvadratkilometer, varav 216,20 land.[1] År 2000 fanns här 1 018 invånare.[2] Kyrkbyn Ytterhogdal med sockenkyrkan Ytterhogdals kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Ytterhogdals socken bildades under medeltiden som en utbrytning ur Färila socken under namnet Hogdals socken vilken under 1500-talet fick nuvarande namn. Socknen hörde först till Gävleborgs län men ändrade sedan den 1 januari 1864 (enligt beslut den 13 november 1863) länstillhörighet till Jämtlands län.[3] 17 februari 1865 överfördes Risberget från Los socken samt Riberget från Ytterhogdal till Los socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Ytterhogdals församling och för de borgerliga frågorna till Ytterhogdals landskommun. 1925 utbröts Ängersjö församling och Ängersjö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hogdals landskommun och uppgick 1974 i Härjedalens kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ytterhogdal, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Jerfsö kompani.[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ytterhogdals socken ligger kring Ljusnan och Hoan. Socknen är utanför dalgångsbygd vid vattendragen ett bergigt skogslandskap med talrika sjöar med höjder som i väster når 606 meter över havet.[6][7][1]

Socknen genomkorsas av E45 och Ytterhogdal är nordligaste ort vid länsväg 296, som går härifrån till Kårböle, Los och Voxna. Inlandsbanan passerar också genom socknen.

Gränsen mot Överhogdals socken är samtidigt landskapsgräns mot Härjedalen och var före freden i Brömsebro 1645 riksgräns mot Norge. Det har förekommit flera gränsbestämningar genom historien. År 1945 hittades ett gammalt gränsmärke i form av ett jätteflyttblock, kallad Runastein på gränsen mellan Ytterhogdal och Överhogdal. Förutom denna finns, i samma område, ytterligare ett jätteflyttblock invid Hoan, kallad Risstenen.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns omkring 20 boplatser och från järnåldern några gravar. Dessa fornlämningar tillhör en fångstkultur som funnits invid sjön Havern i socknens nordöstra del. Från denna kultur härstammar även cirka 180 anträffade fångstgropar. Från medeltiden finns järnframställningsplatser av lågteknisk typ.finns boplatser och från järnåldern gravar samt fångstgropar.[6][7][8][9]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1273 Hoadalenn) innehåller bygdenamnet Hogdal, 'dalgången runt ån Hoen'. Ånamnet (1273, Hoe) innehåller ho, tråg, ränna' syftande på fördjupningar i åns nedre lopp. Ytter som nämn 1430 eller 1484 syftar på att socknen ligger närmare havet än Överhogdals socken.[10][7]

Kända från bygden[redigera | redigera wikitext]

  • Tony Gustavsson, expertkommentator på Canal Plus. Har spelat i Sundsvall, Ytterhogdal, Brage och spelande tränare i Degerfors, har även tränat Hammarby IF i allsvenskan och en sväng i Konsvinger i Norge.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ytterhogdal socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1870 inom serskilda administrativa, judiciela och kyrkliga områden, samt efter kön, civilstånd och hushåll eller matlag, jemte vigda par, lefvande födde och aflidne, 1861—1870, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1873. sid. 94 & 101. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1870-andra.pdf. Läst 2 februari 2015  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  5. ^ Adm historik för Ytterhogdal socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterhogdals socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterhogdals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]