Njutångers socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Njutångers socken
Socken
Njutångers kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Härad -
Koordinater 61°37′5″N 17°3′1″Ö / 61.61806°N 17.05028°Ö / 61.61806; 17.05028
Kyrkby Njutånger
Area 93 km²[1]
Folkmängd 4 767 (1951)[1]
Befolkningstäthet 51 invånare/km²
Sockenkod 2426

Njutångers socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun, från 2016 inom Njutångers distrikt.

Socknens areal är 93,44 kvadratkilometer land.[1] År 1950 fanns här 4 767 invånare[1]. Tätorten Iggesund samt tätorten och kyrkbyn Njutånger med sockenkyrkan Njutångers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Njutångers socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[2].

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Njutångers församling och för de borgerliga frågorna bildades Njutångers landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.[3]. Nianfors landskommun inkorporerades 1952 i Njutångers landskommun, vilken senare 1963 inkorporerades i Iggesunds landskommun som 1971 uppgick i Hudiksvalls kommun.[4] Nianfors församling uppgick 1985 i Njutångers församling som sedan 2006 uppgick i Enånger-Njutångers församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Njutånger, med samma omfattning som Njutångers församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Njutångers socken ligger söder om Hudiksvall vid kusten och med en skärgård med öar. Socknen består av mindre dalgångsbygder i kustlandet som omges av bruten skogsterräng. I övrigt är det ett småbergigt skogsområde med djupt inträngande vikar.[7][8][1]

Njutångers socken genomkorsas i av europaväg 4 samt av Ostkustbanan.

I öster har socknen en skärgård med bland annat öarna Innerstön, Brännön, Bergön samt Mössön, som trots namnet är en halvö, förbunden med fastlandet via Mössönäset.

Njutångersfjärden ligger centralt i socknen. Söder om fjärden sträcker sig Örängesnäset mot öster ut mot Olöbotten, som är den yttre delen av Njutångersfjärden. Söder om Örängesnäset tränger Siviksfjärden in. I denna fjärd går gränsen mellan Njutånger och Enångers socken.

Iggesund ligger i socknens norra del. Iggesundsfjärden med den inre Byfjärden sträcker sig från havet in till Iggesund. Norr om fjärden ligger, inom socknen halvön Skälölandet.

I nordväst gränsar socknen till Forsa socken. Gränsen mellan Iggesund och Forsa går delvis i Delångersån och delar åns utvidgning Iggsjön i två lika stora delar.

Njutångers socken gränsar i övrigt till Enångers socken i söder och till Idenors socken i norr.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern finns gravhögar och en fornborg vid Länsmansudden, som är Örängesnäsets nordostligaste del, som skjuter ut vid inloppet av Njutångersfjärden.[7][8][9][10]

Njutånger sockenvapen

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1363 Nyutanger) kommer från fjärden Njutångersfjärden. Förleden innehåller Niuta ett äldre namn på Nianån som mynnar i fjärden som i sin tur kommer från njuta, 'fånga' troligen i betydelse av laxfångst vid en fors strax före dess utlopp i fjärden. Efterleden är anger, 'havsvik'.[11][8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Njutånger socken
  2. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  3. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
  4. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2017. 
  6. ^ Adm historik för Njutånger socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Njutångers socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Njutångers socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Engman, Jan (1930-); Båtsman Spore, Njutånger - dokumentärroman, CCS förlag, Söderhamn, 1998, ISBN 91-630-7159-2
  • Engman, Jan (1930-); Njutånger - en folklivsskildring, eget förlag, Njutånger, 1995, ISBN 91-630-3490-5
  • Engman, Jan (1930-); Njutångers socken, CCS Förlag, Söderhamn, 2001, LIBRIS-id 8891129
  • Folkminnen - historiedokumentation från Njutångers socken, Njutångers hembygdsförening, Njutånger, 1996, LIBRIS-id 2356099
  • Falk, Lena (1969-) & Rann, Carola; Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund, en bok av Lena Falk och Carola Rann i samarbete med Njutångers sockens hembygdsförening, upplaga 2, 1998, Njutångers sockens hembygdsförening, Njutånger, 1998, LIBRIS-id 3251971
  • Gagge, Carl-Magnus (1951-) & Karlsson, Jan (1952-); Iggesunds järnverk - historik och restaurering, Länsmuseet i Gävleborgs län, Gävle, 1984, ISBN 91-86244-12-4, serie Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län 1983:4, LIBRIS-id 7756232
  • Hedin, Alf; Folkundervisningen i Njutånger 1200-1942, Folkskolestyrelsen, Iggesund, 1942, LIBRIS-id 1399869
  • Lundell, Jan (1948-); Centrala Njutångersbygden - kulturhistorisk kartering och historik (nov 1988), Hälsinglands museum, Hudiksvall, 1999, LIBRIS-id 2797497
  • Missionsförsamlingen i Njutånger; Minnesskrift - Njutångers missionsförsamling 70 år - 1880-1950, Hudiksvall, 1950, LIBRIS-id 3060784
  • Njutångers lantmannaförening 40 år, Egen utgivning, Njutånger, 1961
  • Savolainen, Toivo & Zacco-Broberg, Lena (red); Iggesund 300 år, Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-430-0, LIBRIS-id 7666930
  • Utterström, Gustaf (huvudred); Iggesunds bruks historia 1685-1985 (2 delar), Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-285-5 (hela verket), LIBRIS-id 7666821
  • Westberg, Hans (1907-); Östanå pappersbruk i Hälsingland - några historiska anteckningar, Wibergs bokhandel, Hudiksvall, 1965, LIBRIS-id 821854

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]