Visa källa för H.C. Andersen

{{Författare
| namn           = Hans Christian Andersen
| bild           = Carl Bloch, Portræt af H.C. Andersen, 1869, privae collection.jpg
| bildstorlek    = 240px
| bildtext       = Porträttmålning av [[Carl Bloch]] från 1869 som idag är en del av [[Nivaagaards Malerisamling]]
| pseudonym      = H.C. Andersen
| födelsenamn    = Hans Christian Andersen
| född_datum     = {{Startdatum|1805|4|2}}
| född_plats     = [[Odense]], [[Fyn]], [[Danmark-Norge]]
| död_datum      = {{Slutdatum|1875|8|4}} (70 år)
| död_plats      = [[Østerbro]], [[Köpenhamn]], [[Danmark]]
| yrke           = [[Författare]], [[poet]]
| samarbeten     = 
| nationalitet   = Dansk
| språk          = [[Danska]]
| period         = 1829 – 1872; under den [[Den danska guldåldern|danska guldåldern]]
| genre          = [[Barnlitteratur]], [[poesi]], [[dramatik]], [[Reseskildring|reseskildringar]]
| ämne           = 
| rörelse        = 
| debutverk      = 
| noterbara_verk = "[[Den lilla sjöjungfrun (saga)|Den lilla sjöjungfrun]]"<br>"[[Den fula ankungen]]"<br>"[[Kejsarens nya kläder]]"<br>"[[Den lilla flickan med svavelstickorna]]"
| priser         = 
| hemort         = 
| make           = 
| maka           = 
| partner        = 
| barn           = 
| släktingar     = Hans Andersen (far)<br>Anne Marie Andersdatter (mor)
| influenser     = [[Ludvig Holberg]]<br>[[William Shakespeare]]
| influerade     = [[Charles Dickens]]<br>[[Oscar Wilde]]<ref name="NE" />
| signatur       = Hans Christian Andersen Signature.svg
| webbplats      = [http://andersen.sdu.dk/ andersen.sdu.dk]
| wikisource     = Hans Christian Andersen
| fotnoter       = 
}}

'''Hans Christian Andersen''' ({{IPA-da|ˈhænˀs ˈkʰʁestjæn ˈɑnɐsn̩|pron:|Da-Hans Christian Andersen.ogg}}; eller bara '''H.C. Andersen'''), född 2 april 1805 i [[Odense]] i [[Danmark-Norge]], död 4 augusti 1875 på [[Østerbro]] i [[Köpenhamn]], var en dansk [[författare]]. Han är, tillsammans med [[Ludvig Holberg]] och [[Søren Kierkegaard]], Danmarks internationellt mest kända författare och företrädare för [[den danska guldåldern]].<ref name="Stenström">{{tidningsref | titel= HC Andersen inte bara sagofarbror |url= http://www.svd.se/kultur/understrecket/hc-andersen-inte-bara-sagofarbror_96822.svd| författare= Thure Stenström |datum= 14 juni 2003| tidning=[[Svenska Dagbladet]]| hämtdatum=24 mars 2012}}</ref> Andersen är mest känd för sina [[Saga|sagor]] (på [[danska]]: ''eventyr''). Andersen skrev över 200&nbsp;sagor, 1&nbsp;000&nbsp;dikter, 6&nbsp;romaner och 50&nbsp;skådespel<ref>{{webbref| förnamn=Lars Bo |efternamn=Jensen|titel=Register over H.C. Andersens værker| url=http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/index.html| utgivare=H.C. Andersen Centret|hämtdatum=27 mars 2012|språk=danska}}</ref> och hans verk finns översatta till nära 150 språk.<ref>{{webbref |titel=Om centret og netstedet |url=http://www.andersen.sdu.dk/center/index.html |utgivare=H.C. Andersen Centret |hämtdatum=27 mars 2012 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140428155917/http://www.andersen.sdu.dk/center/index.html |arkivdatum=28 april 2014 }}</ref>

Trots en fattig och enkel uppväxt och en problematisk skolgång kom Andersen att etablera sig som en författare som hade stöd av såväl [[Fredrik VI av Danmark|kungen]] som det intellektuella etablissemanget och genom sina sagor även i de breda folklagren. 200-årsjubileet år 2005 medförde en ökad satsning på H.C. Andersen-forskningen och resulterade i en mängd litteratur kring författaren och i nyutgåvor och nyöversättningar av Andersens verk.<ref>{{webbref |titel=H.C. Andersens liv og forfatterskab – forskning, tekster og information| url=http://www.andersen.sdu.dk/| utgivare=H.C. Andersen Centret| hämtdatum=27 mars 2012|språk=danska}}</ref>

== Biografi ==
[[Fil:Hc-andersens-hus.jpg|miniatyr|H.C. Andersens hus i [[Odense]] (hem till två års ålder).]]
[[Fil:Denmark-odense-hans christian andersen-childhood home.jpg|mini|H.C. Andersens barndomshem på Munkemøllestræde i Odense (bostad 1807–1819). Idag ett museum.]]
[[Fil:Tomb of Hans Christian Andersen - Copenhagen 4.jpg|miniatyr|stående|Hans Christian Andersens grav på Assistenskirkegården.]]
[[Fil:C.A. Jensen 1836 - HC Andersen.jpg|miniatyr|stående|Målning av [[Christian Albrecht Jensen]] från 1836 föreställande Hans Christian Andersen.]]
[[Fil:Hans christian andersen 1869.jpg|miniatyr|stående|Andersen i Roligheds trädgård, i närheten av Köpenhamn, 1869.]]

Andersen föddes i ett fattigt hem i [[Odense]] på [[Fyn]]. Hans Andersens fader var [[skomakare]], med bokintresse. Fadern lämnade hemmet för att i Hjælpekorpset delta i [[Napoleonkrigen]], men återvände med sviktande hälsa och dog snart efter hemkomsten till Odense. Modern  Anne Marie Andersdatter försörjde sig som tvätterska och gifte sedermera om sig.<ref name="Salomonsens">{{bokref|författare= Müller Sig.| redaktör=Blangstrup Christian |titel=Salmonsens Konversationsleksikon |utgåva=2. udg., band I |utgivare=A/S J. H. Schultz Forlagsboghandel  |år=1915 |sid=716-718 |url=https://runeberg.org/salmonsen/2/1/0760.html |utgivningsort=København |språk=danska |libris=15283}}</ref>

Den första undervisning Andersen fick, först i hemmet och senare i en privat småskola för pojkar (danska: ''pogeskole'') och i folkskolan, var tämligen undermålig och han höll sig mest för sig själv. Han läste mycket, lekte med dockor och sådant som satte fantasin i rörelse, uppförde egna pjäser och dagdrömde om en framtida storhet.<ref name="Salomonsens" /> 

Han blev tidigt intresserad av teater och det kom att bli hans stora intresse. Han drömde om en framtid som skådespelare. År 1819 for han till Köpenhamn, där han försökte få anställning vid [[Det kongelige Teater]], vilket misslyckades. Han hankade sig fram med hjälp av privata välgörare och kom så småningom in som oavlönad elev vid balettskolan.<ref name="NE">{{bokref| efternamn=Bredsdorff| förnamn=Elias |titel=Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1, [A-Asa], Hans Christian Andersen |år=1989| utgivare=Bra böcker|sid=332| url=http://www.ne.se/hans-christian-andersen|redaktör=Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari| utgivningsort=Höganäs}}</ref> Hans framgång där var dock liten och efter att några gånger framträtt som korist i småroller blev han uppsagd.<ref name="Salomonsens" />  

Han hade sänt in några skådespel som han skrivit till Det kongelige Teater, men de blev refuserade. Han sökte hjälp hos det välvilliga och inflytelserika [[geheimeråd]]et [[Jonas Collin]] som fattat tycke för honom och som kom att bli ett stöd under många år. Collin lade fram Andersens sak för kungen och menade att det som först och främst fordrades var regelrätt utbildning. Han fick en friplats i [[Slagelse]]s latinskola där han gjorde stora framsteg. Han flyttade sedan med rektor [[Simon Meisling]]<ref>{{runeberg.org|dbl|11|0239.html Meisling, Simon}}</ref> till skolan i [[Helsingör]] och så småningom till Köpenhamn där han avlade studentexamen som [[privatist]] för [[Ludvig Christian Müller]].<ref name="Salomonsens" /> 

År 1822 fick Andersen sin första bok ''Ungdoms-Forsøg''<ref>{{webbref|url=http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/info.html?vid=1001|titel=Ungdoms-Forsøg|utgivare=H.C. Andersen Centret|språk=danska|hämtdatum=15 april 2012|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120410213459/http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/info.html?vid=1001|arkivdatum=10 april 2012}}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Woel |förnamn=Cai M. |titel=H.C. Andersens første Bog, "Ungdoms-Forsøg", 1822. |år=1960 |utgivningsort=Ladager, Lille Skensved |språk=danska |libris=624381}}</ref> publicerad under [[pseudonym]]en ''Villiam Christian Walter'' (vilket är en kombination av hans eget namn, [[William Shakespeare]]s och [[Walter Scott]]s)<ref>{{webbref| titel= Tidstavlen år for år| url=http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis.html?aar=1822|utgivare= H.C. Andersen Centret| språk=danska| hämtdatum=15 april 2012}}</ref>, och 1829 kom ''Fodreise fra Holmens Canal til Østpynten af Amager''. Han fick också sitt första skådespel, som han redan skrivit vid 16 års ålder, uppsatt vid Det kongelige Teater 1829 och året därpå kom den första diktsamlingen ut.<ref name="NE" />

Förutom de sagor, som givit honom en plats i världslitteraturen, skrev Andersen reseskildringar från resor i bland annat [[England]], [[Mindre Asien]], [[Tyskland]] och [[Italien]]. Han skrev också romaner som alla innehåller självbiografiska element. Därtill författade han en stor mängd dikter och skådespel.<ref name="NE" />

H.C. Andersen dog ogift och barnlös i familjen Melchiors hus, [[Rolighed]], den 4 augusti 1875. Han är begravd på [[Assistens Kirkegård]] i [[Köpenhamn]].

=== Författarskap ===
År 1829 uppträdde Andersen som författare med en humoristisk skiss, kallad ''Fodreise fra Holmens kanal til Østpynten af [[Amager]]'', som röjde ett starkt inflytande av den tyske humoristen [[Ernst Theodor Amadeus Hoffmann]]. 

Efter en resa till [[Italien]] utgavs efter hemkomsten (1835) romanen ''Improvisatoren'', som skildrar en ung författares strid och seger och som genom sin färgrika teckning av Italiens folkliv väckte allmän beundran. Samma år utkom en liten samling barnsagor, ''Eventyr, fortalte for børn'', som innehöll uppslaget till den del av Andersens författarverksamhet, genom vilken han kom att bli världskänd.<ref name="Ugglan">{{runeberg.org|nfba|0531.html Andersen, Hans Christian}}</ref>

Sedan kom romanerna ''O.T.'' (1836), ''Kun en spillemand'' (1837) och ''De to baronesser'' (1849), det romantiska dramat ''Mulatten'' (1840), operatexten ''Liden Kirsten'' (1846), lustspelet ''Den nye barselstue'' (1850) och flera så kallade sagokomedier, bland andra  ''Mer end perler og guld'' (1849), ''Ole Lukøje'' (1850) och ''Hyldemoer'' (1851), som beredde honom en ganska framstående plats i danska litteraturen. Som sagoberättare erövrade han ett eget rike, där han är oöverträffad. Han utvecklade här ett sällsamt eget språk. Hans ''Eventyr og historier'' utkom 1835–1872 i små häften, ungefär ett om året, vilka räknades till de litterära evenemangen, och bildar 7 band i hans samlade skrifter. En folkupplaga kom ut 1880 i 3 band (omtryckt 1887). Dessutom har de givits ut med illustrationer av flera framstående konstnärer som till exempel [[Vilhelm Petersen (1812–1880)|Vilhelm Petersen]] (1850, 8:e uppl. 1902, Vidare en särskild, konstnärligt utsmyckad upplaga 1902–1903), [[Lorenz Frölich]] (''Ny eventyr og historier'', 3 band 1870-74) och Hans Tegner (en praktfull, så kallad världsupplaga, 2 band, 1899–1901). De är översatta på en mängd främmande språk, och Andersen är utan tvivel den danska författare, vars verk fått den största utbredningen utomlands.<ref name="Ugglan" />

Nära sagorna står hans vackra ''Billedbog uden billeder'' (1840, 6:e upplagan 1876).  Nämnas bör även ''En digters bazar'' (1842) och flera andra poetiska reseskildringar. Han åtnjöt under sin senare tid allmänt erkännande och redan 1851 fick han [[Professors namn|professorstitel]] och "digtergage" (författarlön) av staten. År 1867 blev han hedersborgare i sin födelsestad Odense och 1874 utnämndes han till konferensråd.<ref name="Ugglan" />

=== Andersen och Kierkegaard ===
I sin självbiografi, ''Mit Livs Eventyr''<ref>{{bokref |efternamn=Andersen |förnamn=H. C. |titel=Mit Livs Eventyr.: 2. Udg. |år=1859 |utgivningsort=Khvn |språk=danska |libris=2540486}}</ref>, berättar Andersen att han träffat den berömde filosofen [[Søren Kierkegaard]] (1813-1855) som berättade att han tänkte recensera Andersens bok ''Kun en Spillemand''<ref>{{bokref |efternamn=Andersen |förnamn=H. C. |titel=Samlede skrifter. Bd 5-6, Kun en Spillemand : original Roman i to Dele |år=1854 |utgivare=Reitzel |utgivningsort=Kjøbenhavn |språk=danska |libris=2354523}}</ref>. Kierkegaard sade att det skulle bli en mer rättvis recension än de som tidigare publicerats. Det blev av olika skäl ingen recension, utan i stället en bok, Kierkegaards första, ''Af en endnu Levendes Papirer.: Udgivet mod hans Villie'' (”Ur en ännu levandes anteckningar, utgivna mot hans vilja”)<ref>{{bokref |efternamn=Kierkegaard |förnamn=Søren |titel=Af en endnu Levendes Papirer.: Udgivet mod hans Villie af S. Kierkegaard. |år=1838 |utgivningsort=Kjöbenhavn |språk=danska |libris=2740007}}</ref>. Kierkegaards första bok kom därmed att också bli den första som handlade om H.C. Andersen. Kierkegaard var inte förtjust i den åtta år äldre Andersen. I Andersens roman, som i hög grad är självbiografisk, menar författaren att genier som får uppmuntran och stöd kan utveckla sina talanger, medan hos den konstnär som inte får uppmärksamhet kommer begåvningen att dö. Andersen var vid den här tiden redan en firad författare och hade en årlig statlig konstnärslön och han tog sin utgångspunkt till romanen i sitt eget liv. Kirkegaard menade att Andersen var aningslös och inte visste vad som skapade ett geni.<ref>{{tidningsref| titel= Kierkegaard sågade en hyllad H C Andersen| url= http://www.svd.se/kultur/understrecket/kierkegaard-sagade-en-hyllad-h-c-andersen_476425.svd| författare= Ingmar Simonsson |datum= 11 november 2005|tidning=[[Svenska Dagbladet]]| hämtdatum=24 mars 2012}}</ref>

Litteraturprofessorn [[Thure Stenström]] anser att "I fråga om inåtvändhet, självupptagenhet, ångest och originell fantasikraft torde de båda genierna [Kierkegaard och Andersen] kunna ta upp tävlan med varandra. Men eljest var de varandra olika. I yttre mening var det knappast den förmögne Søren Kierkegaard, son till en av Danmarks rikaste affärsmän, utan snarare uppkomlingen H C Andersen som fullbordade det mer imponerande levnadsloppet."<ref name="Stenström" />

=== Andersen och Dickens ===
[[Fil:Charles Dickens by Herbert Watkins 29 April 1858. National Portrait Gallery, London..jpg|miniatyr|stående|Charles Dickens (av Herbert Watkins, den 29 april 1858).]]
Andersen besökte [[England]] första gången 1847 då han gästade grevinnan av Blessington vars sammankomster drog till sig Europas intellektuella. Det var på en av dessa sammankomster som han träffade [[Charles Dickens]], som han beundrade och kallade "vår tids störste författare". Dickens, som i gengäld beundrade Andersen, besökte denne månaden därpå. Då han upptäckte att Andersen inte var hemma lämnade han tolv exemplar av sina böcker. En hjärtlig korrespondens uppstod mellan de två författarna och Andersen återvände till England 1857 för att gästa Dickens hus, Gad's Hill i [[Kent (grevskap)|Kent]], i två veckor. Före hans ankomst hade Dickens fått ett brev från honom där det stod "Jag ska inte besvära dig alltför mycket". Dickens kom snart att ångra sin inbjudan. När Andersen anlände visade det sig att han var en odräglig gäst och mycket dålig på engelska<ref>{{webbref|url=http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=3704 |titel = H.C. Andersen og Charles Dickens 1857|författare= Lars Bjørnsten|utgivare= H.C. Andersen Information|språk=danska|hämtdatum=22 mars 2012}}</ref>, hans brev var skrivna av en tolk.<ref>{{webbref |url=http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=4&p_PageNo=291&p_mode=text&p |titel=H.C. Andersens dagbøger. Side 291. |utgivare=Det Kongelige Bibliotek |hämtdatum=22 mars 2012 |datum=2004 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108033443/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=4&p_PageNo=291&p_mode=text&p |arkivdatum=8 november 2012 }}</ref> Den danske författaren, en lång, mager och ganska klumpig man, utökade sin vistelse hos Dickens till fem veckor. Dickens antydde artigt att han borde lämna huset, men antydningarna var kanske alltför vaga. Efter att han hade åkt skrev Dickens på spegeln i gästrummet: "Hans Andersen bodde i det här rummet i fem veckor – vilket för familjen verkade som en evighet". För Andersen var besöket en saga som hade blivit sann, men för familjen Dickens var det en riktig skräckhistoria. Dickens dotter Kate mindes honom senare som "en benig tråkmåns som stannade i evigheter". Som socialt inkompetent förstod Andersen aldrig varför Dickens aldrig svarade på hans brev efteråt.<ref>{{webbref|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article4004516.ece|författare=Dalya Alberge|titel=Hans Christian Andersen's visit was no fairytale for Dickens|utgivare=The Times|datum=26 maj 2008|språk=engelska}}{{Död länk|datum=2024-10 |bot=InternetArchiveBot }} Inloggning krävs.</ref><ref>{{webbref |url=http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=5&p_PageNo=183&p_mode=text&p |titel=H.C. Andersens dagbøger. Side 183. |utgivare=Det Kongelige Bibliotek |hämtdatum=22 mars 2012 |datum=2004 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108033408/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=5&p_PageNo=183&p_mode=text&p |arkivdatum=8 november 2012 }}</ref> Den irländske professorn [[Michael Fitzgerald]] menar att Andersens sociala oförmåga berodde på att han hade [[Aspergers syndrom]].<ref>{{bokref| titel=The Genesis of Artistic Creativity Asperger’s syndrome and the Arts| förnamn=Michael| efternamn= Fitzgerald|datum= mars 2005|isbn= 1 84310 334 6|språk= engelska|utgivare= Jessica Kingsley Publishers}}</ref><ref>{{tidningsref | titel=HC Andersen var autist | url=http://www.svd.se/kultur/hc-andersen-var-autist_458555.svd| tidning=[[Svenska Dagbladet]]| hämtdatum=25 mars 2012| datum=19 september 2005}}</ref>

Andersens besök hos Dickens beskrivs i den svenske författaren [[Niklas Rådström]]s roman ''Gästen''.<ref>{{bokref |efternamn=Rådström |förnamn=Niklas |titel=Gästen |år=2006 |utgivare=Bonnier |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-0-010795-6 (inb.) |libris=10010533}}</ref><ref>{{webbref|efternamn=Spjut |förnamn=Stefan |titel=En sagolikt obehaglig besökare |url=http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-sagolikt-obehaglig-besokare_32612.svd|hämtdatum=24 mars 2012|datum=7 mars 2006}}</ref>

=== Andersen i Sverige ===
:''Huvudartikel: [[I Sverige]]''
På 1830-talet besökte Andersen Sverige flera gånger. Åren 1837, 1849 och 1865 besökte han Stockholm och [[Uppsala]]. Till [[Göteborg]] kom han den 24 juni 1837, den 19 maj 1849 och 28 juli 1871.<ref>{{bokref |efternamn=Kleberg |förnamn=Tönnes |titel=Lärt folk och lekmän i Göteborg: skisser från gången tid |år=1971 |utgivare=Almqvist & Wiksell |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=23322 |sid=57–83}}</ref> Inspirerad av sitt sista Sverigebesök under tre månader 1849 skrev han den vackra reseboken [[I Sverige|''I Sverrig'']] (1851).<ref>{{bokref |efternamn=Andersen |förnamn=H. CC. |titel=I Sverrig |år=1851 |utgivningsort=Kjöbenhavn |språk=danska |libris=1279514}}</ref> Han lärde känna många samtida författare, särskilt [[Fredrika Bremer]].<ref name="NE" /> Bremer och Andersen träffades första gången på en båtresa från [[Vänersborg]] till Stockholm, och Andersen besökte senare familjen Bremer på [[Årsta slott]]. Bremer försåg Andersen med ett rekommendationsbrev till [[Erik Gustaf Geijer]] där hon beskrev honom som ''Herr Andersen med något besynnerligt yttre men enkel, känslig varmhjertad, god, barnfrom och författare af goda böcker''. Andersen kom dock aldrig att använda rekommendationsbrevet i samband med sitt möte med Geijer. De båda kom efter mötet att brevväxla under flera decennier. Då Bremer 1848 besökte Köpenhamn var Andersen hennes ciceron introducerade då Andersen för [[Per Johan Böklin]] och [[Hans Lassen Martensen]].<ref>{{bokref |efternamn=Burman |förnamn=Carina. |titel=Bremer. En biografi |år=2002 |språk=svenska |isbn-91-0-057680-8}}</ref>

=== Andersen och skandinavismen ===
[[Fil:Composer Otto Lindblad from Svenska Familj-Journalen 1880.png|stående|miniatyr|vänster|Otto Lindblad. Ur [[Svenska Familj-Journalen]] 1880.]]
Vid sina många resor till Sverige kom Andersen i kontakt med den [[Skandinavism|skandinavistiska rörelsen]] som blomstrade vid universiteten i Sverige. Det resulterade senare i en dikt ”Vi er eet Folk, vi kaldes Skandinaver” och Andersen skriver om den att ”land och folk fick jag kärt och syntes, som sagt, att mitt hems gränser växte, först nu förstod jag strax efter min hemkomst sången: ’Vi är ett folk, vi kallas skandinaver’”.  Andersen hade lovat den svenske förläggaren [[Bernhard Cronholm]] ett bidrag till den svensk-danska poetiska kalendern ''Hertha''. Cronholm bad den lundensiske tonsättaren [[Otto Lindblad]] att tonsätta dikten och tillsammans med Lindblads musik för [[manskör]] publicerades den i januari 1840. Då Andersen senare samma år besökte Lund hyllades han av [[Lunds Studentsångförening|lundasångarna]] med denna sång och den sjöngs även vid det nordiska studentmötet i Köpenhamn 1845.<ref>{{webbref |url=http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http://www2.kb.dk/elib/noder/hcamusik//skandinav/index.htm |titel=H.C. Andersen og musikken – Jeg er en Skandinav |förnamn=Anne |efternamn=Ørbæk Jensen |utgivare=Det Kongelige Bibliotek |år=2004 |språk=danska |hämtdatum=27 mars 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108030408/http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http%3A//www2.kb.dk/elib/noder/hcamusik//skandinav/index.htm |arkivdatum=8 november 2012 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http://img.kb.dk/ma/hca-udst/pdf/skandinav-lindblad.pdf |titel=Hertha, svensk-dansk nyårsgåva för 1840 (text och musik) |utgivare=B Cronholm |utgivningsort=Malmö |år=2004 |format=pdf |språk=danska och svenska |hämtdatum=27 mars 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108030357/http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http%3A//img.kb.dk/ma/hca-udst/pdf/skandinav-lindblad.pdf |arkivdatum=8 november 2012 }}</ref>

=== Andersen och kärleken ===
[[Fil:Jenny Lind - JLAsher 1845.jpg|stående|miniatyr|vänster|Jenny Lind. Målning av J.L. Asher 1845.]]
Andersen förblev ogift hela livet, trots flera stora förälskelser. Bland annat var han förälskad i [[Riborg Voigt]]<ref>{{webbref|titel=Riborg Voigt (1806-83)|url=http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=10027|utgivare=H.C. Andersen Information|hämtdatum=23 mars 2012}}</ref><ref>{{webbref|titel=H.C. Andersen-breve: Breve til Riborg Voigt (5 breve)| url=http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/person.html?breve=modtaget&pid=1058|utgivare=H.C. Andersen Centret|hämtdatum=23 mars 2012}}</ref> och Mathilda Barck<ref>{{webbref|titel=H.C. Andersens brev till Mathilda Barck|url=http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=6604&ptid=0&column=title&value=H.+C.+Andersens+brev+till+Mathilda+Barck|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110107044424/http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=6604&ptid=0&column=title&value=H.+C.+Andersens+brev+till+Mathilda+Barck|arkivdatum=7 januari 2011|utgivare=Riksarkivet|hämtdatum=23 mars 2012}}</ref><ref>{{webbref|titel=Brev fra Mathilde Barck til H.C. Andersen 29. januar 1841|url=http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/brev.html?bid=20115&oph=1|utgivare=H.C. Andersen Centret|hämtdatum=23 mars 2012}}</ref>, men den allvarligaste förälskelsen gällde den svenska sångerskan [[Jenny Lind]]<ref>{{tidningsref |titel=Kärleksförklaring ställs ut |url=http://www.svd.se/kultur/karleksforklaring-stalls-ut_6199115.svd|tidning=[[Svenska Dagbladet]] |hämtdatum=25 mars 2012|datum=26 maj 2011}}</ref><ref>{{webbref|titel=H.C. Andersen-breve: Breve til og fra Jenny Lind (23 breve)|url=http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/person.html?pid=638|utgivare=H.C Andersen Centret|hämtdatum=23 mars 2012}}</ref> som han mötte första gången 1840. Hon avböjde hans frieri och kallade honom från 1843 sin "broder". Berättelsen om ''[[Näktergalen]]'' (1844) kan vara en hyllning till Lind som kallades "den svenska näktergalen".<ref name="NE" /><ref>{{webbref |efternamn=Petri |förnamn=Liukkonen |titel=Hans Christian Andersen (1805-1875) |url=http://www.kirjasto.sci.fi/hcanders.htm |utgivare=Pegasos |hämtdatum=22 mars 2012 |förnamn2=Ari |efternamn2=Pesonen |år=2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080817020546/http://www.kirjasto.sci.fi/hcanders.htm |arkivdatum=17 augusti 2008 }}</ref>

Danska forskare, från [[Hjalmar Helweg]] 1927<ref>{{bokref |efternamn=Helweg |förnamn=Hjalmar |titel=H.C. Andersen.: En psykiatrisk studie. |år=1927 |utgivningsort=København |språk=danska |libris=2698689}}</ref> till [[Elias Bredsdorff]] 1975<ref>{{bokref|efternamn=Bredsdorff |förnamn=Elias |titel=Hans Christian Andersen: the story of his life and work, 1805-75 |år=1975 |utgivare=Phaidon Press |utgivningsort=London |språk=engelska |isbn=0-7148-1636-1 |libris=5501208}}</ref> har varit tysta om H.C. Andersens homosexuella bekantskaper med balettdansören Harald Scharff<ref>{{webbref| url=http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis_e.html?date=1862-00-00 |utgivare=Hans Christian Andersen Center| titel=The Timetable Year by Year|språk=engelska| hämtdatum=22 mars 2012}}</ref>, Henrik Stampe och [[Edvard Collin]], den senare son till [[mecenat]]en Jonas Collin. När Andersen skrev ''[[Den lilla sjöjungfrun (saga)|Den lilla sjöjungfrun]]'' var det med tanke på Edvard Collin och kärleken till honom. Hans dagböcker lämnar inga tvivel om att han var attraherad av båda könen men dessa avsnitt i hans dagböcker och brev redigerades bort på 1960-talet. Endast två vetenskapliga avhandlingar på senare år har behandlat Andersens [[homosexualitet|homoerotiska dragning]], nämligen Wilhelm von Rosen i ''Venskabets mysterier'' 1980<ref>{{bokref|efternamn=von Rosen| förnamn=Wilhelm| titel=Venskabets mysterier: Om H.C. Andersens roman "O.T.", hans forelskelse i Edvard Collin og "Den lille Havfrue"s förløsning.| år=1980| utgivare=Anderseniana 3(3)| sid=167–214|språk=danska}}</ref> och den tyske kritikern Heinrich Detering i ''Åndelige amfibier'' 1991<ref>{{bokref |efternamn=Detering |förnamn=Heinrich |titel=Åndelige amfibier: homoerotisk camouflage i H.C. Andersens forfatterskab = Intellectual amphibia : homoerotic camouflage in Hans Christian Andersen's works |år=1991 |utgivare=H.C. Andersen-Centret, Odense univ. |utgivningsort=Odense |språk=danska |isbn=87-983200-6-8 |libris=7788609}}</ref>.<ref>{{bokref |efternamn=Wullschläger |förnamn=Jackie |titel=Hans Christian Andersen: the life of a storyteller |år=2001 |utgivare=Knopf |utgivningsort=New York |språk=engelska |sid=392 |isbn=0-679-45508-6 |libris=8294036}}</ref> Enligt Andersens dagbok från 1840 var det så att hjärtat hoppade på honom när Edvard Collin kysste honom: "Eduard C. var den sidste derude jag sagde Lev vel, han trykkede et Kys paa min Mund! O det var som mit Hjerte vilde springe"<ref>{{webbref |url=http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=2&p_PageNo=41&p_mode=text&p |titel=H.C. Andersens dagbøger. Side 41. |utgivare=Det Kongelige Bibliotek |hämtdatum=22 mars 2012 |datum=2004 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108033421/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=2&p_PageNo=41&p_mode=text&p |arkivdatum=8 november 2012 }}</ref> ("Eduard C. var den siste där ute som jag sade farväl till, han tryckte en kyss på min mun! O det var som om mitt hjärta ville hoppa").

=== Andersens ursprung ===
Det har framförts teorier om att portvakten Nicolas Gomard som var Andersens fadder skulle kunnat vara H.C. Andersens biologiske fader.<ref name="MyliusJ2007HCAndersens">{{webbref| författare=Johan de Mylius| titel=H.C. Andersens far| år=2003 |språk=danska| url= http://www.andersen.sdu.dk/rundtom/faq/index.html?emne=far| utgivare=H.C. Andersen Centret}}</ref> Påståendet kommer från en tradition i familjen Gomard.<ref>{{bokref | url=http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis.html?date=1805-00-00&kvartal=2|författare =Johan de Mylius| titel=H.C. Andersen. Liv og værk. Tidstavle 1805–1875 | utgivare=[[Aschehoug]] |språk=danska| år=1993|isbn=87-11-11005-8| libris=7196622}}</ref> Historikern Erik Kjersgaard skriver i sin bokserie om [[Danmarks historia]], att Andersen var "illegitim son till en officer i Odense", dock utan närmare förklaring eller källa.<ref>{{bokref |författare=Erik Kjersgaard| titel=Kjersgaards Danmarks historie 2 |utgivare=Forlaget Danmark |år=1983|språk=danska |sid=97 |isbn=87-7512-110-7 |libris=11404721}}</ref>
[[Fil:Christianviiidenmark.jpg|miniatyr|stående|[[Christian VIII]], enligt Jens Jørgensen fader till H.C. Andersen.]]

Jens Jørgensen, före detta [[rektor]] för Slagelse Gymnasium, har utan framgång försökt bevisa att [[Christian VIII|kronprins Christian]] och [[länsgreve]]dottern [[Elise Ahlefeldt-Laurvig]] var föräldrar till Andersen. Jørgensen har framlagt teorin dels i sin bok ''H.C. Andersen — en sand myte'' från 1987<ref>{{bokref |efternamn=Jørgensen |förnamn=Jens |titel=H.C. Andersen: en sand myte |utgåva=1. udg., 2. opl. |år=1987 |utgivare=Hovedland |utgivningsort=Høbjerg |språk=danska |isbn=87-88589-42-0 |libris=7731691}}</ref>, dels i sitt förord och efterskrift till den kommenterade utgåvan av H.C. Andersens ''Levnedsbogen''.<ref>{{bokref |efternamn=Andersen |förnamn=H.C. |medförfattare=Jørgensen Jens |titel=Erindringer: [(Levnedsbogen)] |serie=Da capo |år=1994 |utgivare=Hovedland |utgivningsort=Höjbjerg|språk=danska |isbn=87-7739-211-6 |libris=7543504}}</ref> [[Fyens Stiftstidende]]s kulturredaktör Rolf Dorset har stött teorin i sin bok ''Paradisbarnet — en bog om H.C. Andersens herkomst'' från 2004.<ref>{{bokref |efternamn=Dorset |förnamn=Rolf |titel=Paradisbarnet: en bog om H.C. Andersens herkomst |utgåva=1. udg. |år=2004 |utgivare=Tiderne skifter |utgivningsort=København|språk=danska |isbn=87-7973-086-8 |libris=9538917}}</ref>

Teorin har inget stöd av vetenskapen. Bland annat har den förre överarkivarien vid [[Rigsarkivet]] i Danmark, [[Vello Helk]], kallat Jørgensens första bok för en "spekulation" och menar att "arkivstudier inte förefaller vara Dorsets starka sida",<ref name="Helk">{{webbref| författare = [[Vello Helk]]| titel = H.C. Andersen og Christian 8. – endnu en gang| url = http://www.andersen.sdu.dk/rundtom/faq/vellohelk.html|språk=danska}}</ref> i ett utkast till anmälan i Personalhistorisk {{ej stavfel|Tidsskrift}} 2005. H.C. Andersen-forskaren Johan de Mylius anser, att teorin bygger på en "helt charlatan-aktig behandling av källorna".<ref name="MyliusJ2007HCAndersens"/> I en anmälan i tidskriften ''[[Anderseniana]]'' utgiven av H.C. Andersen Centret i Odense 1989 har redaktören Niels Oxenvad likaledes förundrat sig över Jørgensens bristande förmåga att tillerkänna kyrkböckernas deras sanningsvärde.<ref>{{tidskriftsref | författare=Niels Oxenvad | titel=H.C. Andersen - en sand myte | tidskrift =Anderseniana| år = 1989 | sid = 75–78}}</ref> Historikerna har förgäves försökt avliva myten om Andersens kungliga härkomst, men uppgiften har till synes varit hopplös då den är så omtyckt.<ref name="Helk" />

== Verk ==
Andersens ''Samlede Skrifter (band 1–32)'' utgavs mellan 1854 och 1879.<ref>{{bokref
|efternamn=Andersen
|förnamn=H. C.
|titel=Samlede skrifter.
|år=1854-1879
|utgivare=Reitzel
|utgivningsort=Kjøbenhavn
|språk=danska
|libris=2354516
}}</ref> ''Eventyr. Ny kritisk Udgave med Kommentar'' gavs ut 1919 av Hans Brix och Anker Jensen<ref>{{bokref
|efternamn=Andersen
|förnamn=H. C.
|medförfattare=Jensen Anker, Brix Hans
|titel=H. C. Andersens Eventyr.
|utgåva=Ny kritisk udg. /med komment. ved Hans Brix og Anker Jensen
|år=1919
|utgivare=Gyldendal
|utgivningsort=København
|språk=danska
|libris=12875
}}</ref> och 1963–1967 kom ''Eventyr. Kritisk Udgave efter de originale Eventyrhaefter med Varianter (1–5)'' utgivna av Erik Dal.<ref>{{bokref
|efternamn=Andersen
|förnamn=H. C.
|medförfattare=Nielsen Erling, Dal Erik
|titel=H. C. Andersens Eventyr: kritisk udg. efter de originale Eventyrhæfter med Varianter ved Erik Dal og Kommentar ved Erling Nielsen
|år=1963-1990
|utgivningsort=København
|språk=danska
|isbn=87-7421-679-1
|libris=799812
}}</ref> ''Romaner og Rejseskildringer (1–7)'' utgivna av Helge Topsøe-Jensen kom 1907 och ''Andersens Dagböger 1825–1875 (1–12)''<ref>{{bokref
|efternamn=Andersen
|förnamn=H. C.
|medförfattare=Olsen Kåre, Topsøe-Jensen Helge
|titel=H.C. Andersens dagbøger, 1825-1875
|år=1971-1977
|utgivare=Gad
|utgivningsort=København
|språk=danska
|libris=24359
}}</ref> gavs ut 1971–76.<ref name="NE" />

[[H.C. Andersen Centret]] listar (i mars 2012) följande i sin genreförteckning över Andersens verk: 212&nbsp;sagor, 28&nbsp;sagosamlingar, 6&nbsp;romaner, 6&nbsp;”annan prosa”, 51&nbsp;dramer, 25&nbsp;reseskildringar, 4&nbsp;självbiografier, 6&nbsp;biografiska arbeten, 36&nbsp;”samlade och blandade skrifter”, 42&nbsp;avhandlingar, artiklar, brev och annat, 7&nbsp;satiriska och humoristiska småstycken, 8&nbsp;diktsamlingar, 6&nbsp;diktcykler, 1&nbsp;024&nbsp;dikter och 37&nbsp;småtryck (enkelttryk).<ref>{{webbref| url=http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/index.html| titel=Register over H.C. Andersens værker |utgivare=H.C. Andersen Centret| språk=danska| hämtdatum=28 mars 2012}}</ref> Här nedan följer ett urval titlar.

=== Diktsamlingar ===
* 1830 ''Digte''
* 1831 ''Phantasier og Skizzer''
* 1833 ''Samlede Digte'' 

=== Reseskildringar ===
* 1831 ''Skyggebilleder af en Reise til Harzen og det sachsiske Schweiz etc. i Sommeren 1831'' 
* 1842 ''En Digters Bazar''
** En skalds lustvandringar i Tyskland, Italien, Grekland och Orienten (översättning [[Carl Johan Ekeblad Gustafsson]], Duriet, 1843)
** En skalds lustvandringar (översättning [[Inger Molde]], Biblioteksförlaget, 1960)
* 1851 ''[[I Sverrig]]''
** I Sverige (översättning [[Wilhelm Bäckman]], 1851)
** [https://litteraturbanken.se/forfattare/AndersenHC/titlar/ISverige/sida/5/faksimil I Sverige] (översättning [[Tage Aurell]]) (1944)
** Resa i Sverige (okänd översättare, Rabén & Sjögren, 1964)
* 1863 ''I Spanien''
* 1868 ''Et Besøg i Portugal 1866''

=== Romaner ===
* 1835 ''Improvisatoren''
** Improvisatören (anonym översättning, Hierta, 1838)
** Improvisatören (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1876)
* 1836 ''O.T.''
** O.T. (anonym översättning, 1840)
* 1837 ''Kun en Spillemand''
** Spelmannen från Svendborg (anonym översättning, 1838)
** Bara en spelman (anonym översättning, Bonnier, 1881)
** Bara en speleman (översättning [[Gertrud Zetterholm]], Diakonistyrelsen, 1953)
* 1848 ''De to Baronesser''
** De två baronessorna (anonym översättning, Bonnier, 1849)
** De båda baronessorna (översättning [[Sten Söderberg (författare)|Sten Söderberg]], Saxon & Lindström, 1959)
* 1857 ''At være eller ikke være''
* 1870 ''Lykke-Peer''
** Lycko-Per (översättning [[Carl Johan Backman (journalist)|Carl Johan Backman]], Haeggström, 1870)

=== Sagor ===
[[Fil:Calineczka VP ubt.jpeg|miniatyr|stående|[[Vilhelm Pedersen]]s illustration till "[[Tummelisa]]".]]
[[Fil:Hans Christian Andersen-Die Prinzessin und der Schweinehirt-Illustriert von Heinrich Lefler-Wien, 1897.jpg|miniatyr|Illustration till en österrikisk utgåva av "[[Svinaherden]]" – "Die Prinzessin und der Schweinehirt" av Heinrich Lefler. Wien, 1897.]]
[[Fil:Het leelijke jonge eendje.jpg|miniatyr|stående|Illustration till en nederländsk utgåva av "[[Den fula ankungen]]" – "Het leelijke jonge eendje". Litografi av T. van Hoytema. Amsterdam, 1893.]]
Några av H.C. Andersens sagor (i kronologisk ordning).<ref name="NE" />
*1835 – ''[[Elddonet]]'' (''Fyrtøiet'')
*1835 – ''[[Lilla Idas blommor]]'' (''Den lille Idas Blomster'')
*1835 – ''[[Lill-Klas och Stor-Klas]]'' (''Lille Claus og store Claus'')
*1835 – ''[[Prinsessan på ärten]]'' (''Prindsessen paa Ærten'')
*1835 – ''[[Tummelisa]]'' (''Tommelise'')
*1837 – ''[[Den lilla sjöjungfrun (saga)|Den lilla sjöjungfrun]]'' (''Den lille Havfrue'')
*1837 – ''[[Kejsarens nya kläder]]'' (''Keiserens nye Klæder'')
*1838 – ''[[Den ståndaktige tennsoldaten]]'' (''Den standhaftige Tinsoldat'')
*1838 – ''[[De vilda svanarna]]'' (''De vilde Svaner'')
*1838 – ''[[Lyckans galoscher]]'' (''Lykkens Kalosker'')
*1839 – ''[[Paradisets lustgård]]'' (''Paradisets Have'')
*1841 – ''[[John Blund (saga)|John Blund]]'' (''Ole Lukøie'')
*1842 – ''[[Svinaherden]]'' (''Svinedrengen'')
*1844 – ''[[Den fula ankungen]]'' (''Den grimme Ælling'')
*1844 – ''[[Granen]]'' (''Grantræet'')
*1844 – ''[[Näktergalen (saga)|Näktergalen]]'' (''Nattergalen'')
*1845 – ''[[De röda skorna (saga)|De röda skorna]]'' (''De røde Skoe'')
*1845 – ''[[Herdinnan och sotaren]]'' (''Hyrdinden og Skorsteensfeieren'')
*1845 – ''[[Holger Danske (saga)|Holger Danske]]'' (''Holger Danske'')
*1845 – ''[[Klockan (saga)|Klockan]]'' (''Klokken'')
*1845 – ''[[Snödrottningen]]'' (''Sneedronningen'')
*1845 – ''Stoppnålen'' (''Stoppenaalen'')
*1845 – ''Älvkullen'' (''Elverhøi'')
*1846 – ''[[Den lilla flickan med svavelstickorna]]'' (''Den lille Pige med Svovlstikkerne'')
*1847 – ''[[Skuggan (saga av H.C. Andersen)|Skuggan]]'' (''Skyggen'')
*1848 – ''Den lyckliga familjen'' (''Den lykkelige Familie'')
*1848 – ''[[Historien om en mor]]'' (''Historien om en Moder'')
*1848 – ''Löskragen'' (''Flipperne'')
*1848 – ''Vattendroppen'' (''Vanddraaben'')
*1853 – ''Allt på sin rätta plats!'' (''Alt paa sin rette Plads!'')
*1855 – ''[[Dummerjöns]]'' (''Klods-Hans'')
*1855 – ''Ytterst i havet'' (''Ved det yderste Hav'')
*1858 – ''[[Den gamla ekens sista dröm]]'' (''Det gamle Egetræes sidste Drøm'')
*1858 – ''[[Dykungens dotter]]'' (''Dynd-Kongens Datter'')
*1859 – ''[[De vises sten (saga)|De vises sten]]'' (''De Vises Steen'')
*1859 – ''[[Flickan som trampade på brödet]]'' (''Pigen, som traadte paa Brødet'')
*1861 – ''[[Vad far gör är alltid det rätta]]'' (''Hvad Fatter gjør, det er altid det Rigtige'')
*1861 – ''[[Snögubben (saga)|Snögubben]]''
*1862 – ''[[Isjungfrun]]'' (''Iisjomfruen'')
*1865 – ''Stormen flyttar skyltar'' (''Stormen flytter Skilt'')
*1872 – ''Trädgårdsmästaren och herrskapet'' (''Gartneren og Herskabet'')

*{{bokref |titel=Sagor och berättelser |år=1877 |utgivare=Linnström |utgivningsort=Stockholm |libris=1275793 |url=https://runeberg.org/hcasob/ }} – Öfversättning från danskan af Karl Johan Backman och August Strindberg. – Träsnitt af [[Carl Larsson]] och Isidor Törnblom. Med en lefnadsteckning öfver H. C. Andersen och alfabeisk förteckning öfver H. C. Andersens Sagor och berättelser samt de märkligare personer, djur och ting, som författaren låter uppträda i sin diktade verld.

=== Sagosamlingar i urval === 
*1839 – ''Billedbog uden Billeder''<ref>http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/info.html?vid=313 info</ref>
*1843 – ''Nya sagor''<ref>https://libris.kb.se/bib/13503440?vw=short</ref> (Nye Eventyr)
*1849 – ''[[H. C. Andersens samlade sagor]]''<ref>https://libris.kb.se/bib/9901897?vw=full</ref> (Eventyr)
*1862 – ''[[Sagor och berättelser]]''<ref>https://libris.kb.se/bib/1275794</ref> (Eventyr og Historier)

=== Teater ===
Sammanlagt skrev eller bearbetade H.C. Andersen ca 30 teaterstycken av mycket varierande slag. Det var dels revyaktiga texter till [[Studenterforeningen]] där han själv ibland uppträdde som skådespelare, dels texter till Det kongelige Teater och från 1849 till den nya folkteatern Casino i Köpenhamn. Av hans operalibretton bör särskilt framhållas texten till hans och [[J.P.E. Hartmann]]s opera ''Liden Kirsten'' (uruppförd 1846), som blev ett slags nationalopera före [[Carl Nielsen]]s ''Maskerade''. Andersen fick [[Franz Liszt]] att sätta upp ''Liden Kirsten'' på teatern i [[Weimar]] 1856, med titeln ''Klein Karin''.<ref>{{webbref |titel=Teater |url=http://www.andersen.sdu.dk/liv/minibio/teater.html |utgivare=H.C. Andersen Centret |hämtdatum=22 mars 2012 |datum=25 augusti 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304210941/http://www.andersen.sdu.dk/liv/minibio/teater.html |arkivdatum=4 mars 2016 }}</ref>

Åtminstone en av Andersens pjäser översattes till svenska; hans ''Een Nat i Roeskilde'' gavs 1851 ut som ''Min hustru eller en natt i Falkenberg'' ("skämt i 1 akt med sång, fritt efter H.C.Andersens bearb. af franska pjesen 'une chambre à deux lit'") med nya upplagor ända fram till 1900.

[[Fil:HC Andersen.jpg|miniatyr|stående|[[August Vilhelm Saabye|August Saabyes]] staty (1877) av H.C. Andersen i [[Kongens Have]] i Köpenhamn.]]
[[Fil:Escultura Hans Christian Andersen en Málaga.jpg|miniatyr|stående|Skulptur av Andersen på Paseo del Parque i [[Málaga]].]]

== Eftermäle ==
=== 200-årsjubileet ===
Det uppmärksammade 200-årsjubileet 2005 av H.C. Andersens födelse firades med en rad konst-, kultur-, utbildnings- och turistprojekt med stöd av "HCA2005 Fonden", som hade en budget på 230 miljoner danska kronor.<ref>{{tidningsref |efternamn=Anna  |förnamn=Ångström|titel=Danskt kulturkalas när H C Andersen fyller 200 |url=http://www.svd.se/kultur/danskt-kulturkalas-nar-h-c-andersen-fyller-200_126846.svd|tidning=[[Svenska Dagbladet]] |hämtdatum=24 mars 2012|datum=15 december 2003}}</ref> Bland projekten fanns [[Rumle Hammerich]]s tv-serie ''[[Unge Andersen]]''. Vad som särskilt tilldrog sig mediernas uppmärksamhet, var det fyra miljoner kronor stora bidraget till ett "filmförberedelseprojekt" för en internationell spelfilm av [[Bille August]] och producenten [[Lars Kolvig]]. Denna film förverkligades aldrig, och fonden vägrade att betala ut den sista delen på 700&nbsp;000 kronor til Kolvig och August.<ref>{{tidningsref |författare=Jonathan Bjerg Møller |titel=Bille August skylder millionregnskab| datum=11 juni 2007| url=http://politiken.dk/kultur/article322832.ece|tidning= [[Politiken]]|språk=danska}}</ref>

Jubileumsåret 2005 utsågs flera H.C. Andersen-[[ambassadör]]er i världen, bland andra skådespelaren [[Roger Moore]], modellen [[Elizabeth Hurley]] och författaren [[A.S. Byatt]].<ref>{{tidningsref | efternamn=Persson| förnamn=Lee| titel=Roger Moore ambassdör för H C Andersen-utställning | url=http://www.svd.se/kultur/roger-moore-ambassdor-for-h-c-andersen-utstallning_393757.svd|tidning=[[Svenska Dagbladet]]| hämtdatum=25 mars 2012| datum=9 februari 2005}}</ref> I Sverige utnämnde [[Joachim av Danmark|Prins Joachim]] författaren [[Per Olov Enquist]], artisterna [[Peter Jöback]] och [[Mark Levengood]], samt skådespelaren [[Tuva Novotny]].<ref>{{webbref| efternamn=Ingelman-Sundberg |förnamn=Catharina |titel=Kända svenskar blir H C Andersen-ambassadörer |url=http://www.svd.se/kultur/kanda-svenskar-blir-h-c-andersen-ambassadorer_177506.svd| utgivare=Svenska Dagbladet| hämtdatum=22 mars 2012| datum=23 november 2004}}</ref>

=== Filmografi ===
[[1952]] gjordes [[H.C. Andersen (film)|en filmmusikal]]<ref>{{webbref|url=http://www.imdb.com/title/tt0044685/|titel=Hans Christian Andersen|utgivare=[[Internet Movie Database]] |språk=engelska}}</ref> där Andersen spelas av [[Danny Kaye]]. Det är en fiktiv, romantiserad berättelse om  Andersens liv. Det är inte en biografisk film och i förtexterna beskrivs den som ''"not the story of his life, but a fairytale about this great spinner of fairy tales''". En stor del av berättelsen berättas genom [[sång]] och [[balett]]. Filmen innehåller också flera av Andersens mest berömda sagor, däribland ''[[Den fula ankungen]]'', ''[[Tummelisa]]'', ''[[Kejsarens nya kläder]]'' och ''[[Den lilla sjöjungfrun (saga)|Den lilla sjöjungfrun]]''.

År 2005 gjordes det en TV-serie om Andersens liv med titeln ''[[Unge Andersen]]'' där rollen som Andersen spelas av [[Simon Dahl Thaulow]].<ref>{{webbref|url=http://www.imdb.com/title/tt0402710/|titel=Unge Andersen|utgivare=Internet Movie Database}}</ref>

=== Priser ===
I sitt [[testamente]] från den 18 februari 1860 instiftade Andersen ett [[stipendium]] som utdelas till "den flitigaste gossen" från en fattigskola i Odense. Stipendiet delas sedan 1877 ut på författarens födelsedag som ''H.C. Andersens Hjælp''.<ref>{{webbref |url=http://museum.odense.dk/museer/hc-andersens-hus/hcas-fond.aspx |titel=H.C. Andersens Fond |utgivare=Odense bys museer |hämtdatum=22 mars 2012 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120104115354/http://museum.odense.dk/museer/hc-andersens-hus/hcas-fond.aspx |arkivdatum=4 januari 2012 }}</ref> [[Dansk Forfatterforening]] delar ut stipendiet varje år sedan 1955.

''H.C. Andersens Litteraturpris'' uppmärksammar "H.C. Andersens inflytande på författare i hela världen". Priset instiftades av den privata "H.C. Andersen Litteraturpriskomité" och är på 500&nbsp;000 danska kronor insamlade av privata donatorer. År 2010 mottog [[J.K. Rowling]] priset<ref>{{webbref |url=http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/presse/2010/rowling-i-odense.aspx |titel=J.K. Rowling får H.C. Andersen Litteraturpris |utgivare=Odense bys museer |hämtdatum=22 mars 2012 |språk=danska |datum=2 september 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120105063147/http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/presse/2010/rowling-i-odense.aspx |arkivdatum=5 januari 2012 }}</ref> och 2011 tilldelades det [[Isabel Allende]]<ref>{{webbref| titel=Isabel Allende får stort litteraturpris| url=http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/isabel-allende-far-stort-litteraturpris| utgivare=Dagens Nyheter| hämtdatum=25 mars 2012| datum=28 juni 2011}}</ref>.

''H.C.Andersen prisen'' (''The Hans Christian Andersen Award'') har delats ut sedan 1996 och består av en bronsstatyett utformad som boken "Mit Livs Eventyr". Den är gjord av den fynske konstnären [[Jens Galschiøt]]. Den tilldelas tre personer eller institutioner årligen den 2 april. Bland de mer än 40 pristagarna genom åren finns bland annat [[Johannes Møllehave]] (1996), [[Ghita Nørby]] (2000), [[Susse Wold]] (2001), [[Margrethe II av Danmark|drottning Margrethe]], (2004)<ref>{{webbref|url=http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=40941|titel=H.C. Andersen æresprisen 2004 "Mit Livs Eventyr"|utgivare=H.C. Andersen Information|språk=danska|hämtdatum=22 mars 2012}}</ref>, [[Günter Grass]] (2005), [[Rumle Hammerich]] (2006), [[Ib Spang Olsen]] (2007) och [[John Neumeier]] (2009).<ref>{{webbref|url=http://www.aidoh.dk/new-struct/Sculptures-and-Projects/Commissioned-Work/HCA-pris/HCA-pris.pdf|titel=H.C.Andersen prisen – The Hans Christian Andersen Award|språk=danska och engelska}}</ref>

[[H.C. Andersen-medaljen]] är ett litteraturpris för "bestående bidrag till barnlitteraturen" som sedan 1956 delas ut av [[IBBY|International Board on Books for Young People]].

=== Skulpturer ===
I Danmark finns flera statyer av H.C. Andersen, bland annat Henry Luckow-Nielsens staty på [[Rådhuspladsen]] i Köpenhamn från april 1965. På platsen vid järnvägsstationen i Odense står [[Bjørn Nørgaard]]s åtta meter höga skulptur i [[granit]] och patinerad [[brons]] ''Skyggen, rejsekammeraten og improvisatoren – et treenigt portræt af H.C. Andersen'' från 2002–2005.<ref>{{webbref |titel=H.C. Andersen i 3D - Skitser, skulpturer og buster |url=http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/saerudstillinger/2009/hc-andersen-i-3d.aspx |datum=14 april 2009 |utgivare=Odense bys museer |språk=danska |hämtdatum=22 mars 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120104000602/http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/saerudstillinger/2009/hc-andersen-i-3d.aspx |arkivdatum=4 januari 2012 }}</ref><ref>{{webbref| titel = Skyggen, rejsekammeraten og improvisatoren - et treenigt portræt af H.C. Andersen, 2002-2005| url = http://www.bjoernnoergaard.dk/da/skyggen| utgivare = Bjørn Nørgaard| hämtdatum = 27 november 2010| språk = danska| arkivurl = https://web.archive.org/web/20110719120820/http://www.bjoernnoergaard.dk/da/skyggen| arkivdatum = 19 juli 2011}}</ref> I [[Central Park]] i [[New York]] står en skulptur som föreställer den sittande författaren med en bok som visar de första raderna av ''Den fula ankungen''. En fristående and tittar på författaren. Skulpturen är utformad av Georg John Lober i brons med sockeln i granit. Den är donerad av ''Danish-American Women's Association '' och danska och amerikanska skolbarn med anledning av författarens 150-årsdag.<ref>{{webbref| titel = Hans Christian Andersen| url = http://www.centralparknyc.org/visit/things-to-see/great-lawn/hans-christian-andersen.html| utgivare = Central Park Conservancy| hämtdatum = 22 mars 2012| språk = engelska| arkivurl = https://web.archive.org/web/20120128072553/http://www.centralparknyc.org/visit/things-to-see/great-lawn/hans-christian-andersen.html| arkivdatum = 28 januari 2012}}</ref>

Den danske skulptören [[Jens Galschiøt]] gjorde en tre meter hög staty med titeln ''Fortællerbrønden'' ("Berättarbrunnen") som placerades på rådhusplatsen i Odense i samband med jubileet 2005. Efter en konflikt med Odense kommun sänkte konstnären skulpturen i Odense hamn 2011.<ref>{{webbref|url= http://www.aidoh.dk/?categoryID=91| titel= Fortællerbrønden – En H. C. Andersen vandkunst| hämtdatum=24 mars 2012| utgivare= AIDOH – Art In Defense of Humanism|språk=danska}}</ref><ref>{{webbref|url= http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=41074| titel= H.C. Andersen - vandkunst – "Fortællerbrønden" af Jens Galschiøt| hämtdatum=24 mars 2012| utgivare= H.C. Andersen Information| språk=danska}}</ref><ref>{{webbref|url= http://www.svd.se/kultur/hc-andersen-staty-sanks-ner-i-hamn_6525216.svd| titel= HC Andersen-staty sänks ner i hamn| datum=4 oktober 2011| hämtdatum=24 mars 2012| utgivare= Svenska Dagbladet}}</ref>

En av Danmarks mest kända skulpturer [[Den lille havfrue]] vid [[Langelinie]] i Köpenhamn är inspirerad av Andersens sagor.

=== Uppkallat efter Andersen ===
[[Asteroid]]en [[2476 Andersen]] är uppkallad efter honom.<ref>{{bokref |url=https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2477 |titel=Dictionary of Minor Planet Names – (2476) Andersen |efternamn=Schmadel |förnamn=Lutz D. |utgivare=Springer Berlin Heidelberg |sid=202 |datum=2007 |isbn=978-3-540-29925-7 |hämtdatum=21 oktober 2017}}</ref>

== Referenser ==
<references/>

== Vidare läsning ==
*{{bokref
|efternamn=Andersen
|förnamn=Jens
|titel=H.C. Andersen: en biografi
|år=2004
|utgivare=Forlaget Pressl
|utgivningsort=Oslo
|språk=danska
|isbn=82-7547-164-8 (inb.)
|libris=9851092
}}
*{{bokref
|efternamn=Bredsdorff
|förnamn=Elias
|titel=H.C.Andersen og Charles Dickens: Et venskab og dets oplösning. Med gengivelse af H.C.Andersens dagbog fra besöget hos Dickens i sommeren 1857 og brevvekslingen mellem H.C.Andersen og Dickens i årene 1847-62
|år=1951
|utgivningsort=Köbenhavn
|språk=danska
|libris=2577590
}}
*{{bokref
|redaktör=Carlsson Kristian, Syréhn Gunnar, Warming Per
|titel=Hans Christian Andersen
|serie=Nya vintergatan, 1652-4276 ; 2[2004]
|år=2004
|utgivare=Danskt-svenskt författarsällskap
|utgivningsort=Malmö
|språk=swe
|isbn=91-631-6268-7 (Danskt-svenskt författarsällskap)
|libris=9774835
}}
*{{bokref
|efternamn=Dalager
|förnamn=Stig
|medförfattare=Ericson Ulla
|titel=Resa i det blå: en roman om HC Andersen ; översättning från danska av Ulla Ericson
|år=2005
|utgivare=Alhambra
|utgivningsort=Furuland
|språk=swe
|isbn=91-88992-83-7 (inb.)
|libris=10005517
}}
*{{bokref |redaktör=Jor Finn, Ødegård Knut, Havran Jiri |titel=Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden |år=1999 |utgivare=Prisma |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-518-3407-3 |libris=7408497 |sid=74-77 }}
*{{bokref |efternamn=Kjølbye |förnamn=Bente |titel=H.C. Andersen og veninderne |år=1997 |utgivare=Ejlers |utgivningsort=København |språk=danska |isbn=87-7241-833-8 |libris=7533840 }}
* [[Ruth Manning-Sanders|Manning Sanders, Ruth]], ''Swan of Denmark: The Story of Hans Christian Andersen'', Heinemann, 1949
* Norton, Rictor (ed.) ''My Dear Boy: Gay Love Letters through the Centuries''. Leyland Publications, San Francisco. 1998 {{ISBN|0-943595-71-1}}
* Roes, André, ''Kierkegaard en Andersen'', Uitgeverij Aspekt, Soesterberg, 2017
*{{bokref
|efternamn=Svedelid
|förnamn=Olov
|titel=H.C. Andersen och djävulens advokat: roman
|år=2005
|utgivare=Forum
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-37-12643-1 (inb.)
|libris=9828210
}}
*{{bokref
|efternamn=Wullschläger
|förnamn=Jackie
|titel=H. C. Andersen: en biografi
|år=2002
|utgivare=Hans Reitzel
|utgivningsort=København
|språk=danska
|isbn=87-412-4244-0
|libris=11409518
}}
* {{AlbertEdelfeltsBrev}}

== Externa länkar ==
*{{commonscat|Hans Christian Andersen}}
* {{Wikiquotespråk|en|Hans Christian Andersen}}
* {{wikisource författare|Hans Christian Andersen}}
* {{Libris namn|Andersen|H. C.|år=1805-1875|auth=176031}}
* [https://hcandersensodense.dk/h-c-andersens-foedehjem/ H.C. Andersens Hus i Odenses webbplats] {{da ikon}}
* [https://andersen.sdu.dk/liv/biografi/ En kort biografi över H.C. Andersen. På H.C. Andersen Centret] {{da ikon}}
* [http://www.adl.dk/?f%5Bauthor_name_ssim%5D%5B%5D=Andersen%2C+H.+C.&q=H.C.+Andersen&search_field=Alt H.C. Andersentexter m.m. online på Arkiv for Dansk Litteratur] {{da ikon}}
* [http://www.torehartung.se/content/sagoforfattaren-h-c-andersen-pa-resa-i-vastergotland-1849 Tore Hartung: ''Sagoförfattaren H C Andersen på resa i Västergötland 1849'']
* {{Litteraturbanken}}

{{H.C. Andersen}}
{{Sverigeskildringar}}
{{Utmärkt}}
{{Romantiken}}
{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Andersen, Hans Christian}}
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Danskspråkiga författare]]
[[Kategori:Danska författare av barn- och ungdomslitteratur]]
[[Kategori:Odense]]
[[Kategori:Personer från Odense]]
[[Kategori:Danska författare under 1800-talet]]
[[Kategori:Födda 1805]]
[[Kategori:Avlidna 1875]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Personer under romantiken]]
[[Kategori:Danska innehavare av professors namn]]