Halsbandsparakit

Från Wikipedia
Halsbandsparakit
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljÖstpapegojor
Psittaculidae
SläktePsittacula
ArtHalsbandsparakit
P. krameri
Vetenskapligt namn
§ Psittacula krameri
AuktorScopoli, 1769
Utbredning

Halsbandsparakit[2] (Psittacula krameri) är en papegoja som har ett stort naturligt utbredningsområde i Afrika och Asien[3] men som även av människan har introducerats till en rad länder i Europa, Asien och Nordamerika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Halsbandsparakiten är en nästan helt grön papegoja med lång och spetsig stjärt samt smala vingar. Den har en kroppslängd på 37–43 centimeter inklusive stjärtspröten, som hos adulta fåglar uppgår till hela 18–23 centimeter. Näbbens övre halva är nyponröd, vingpennorna mörka och ögat är ljust med röd orbitalring. Hanen har en svart haka varifrån det går en smal svart linje bakåt mot nacken, övergående i ett rödrosa halsband. Honan saknar denna teckning.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Halsbandsparakiten delas ofta upp i fyra underarter med följande utbredning:

  • Psittacula krameri krameri – lever i Afrika från södra Mauretanien söderut till Guinea och österut till södra Sudan, Sydsudan och nordligaste Uganda
  • Psittacula krameri parvirostris – lever i östra Sudan, nordvästra Etiopien, Eritrea och Djibouti.
  • Psittacula krameri borealis – lever i Pakistan och i ett område som sträcker sig från norra Indien till Myanmar.
  • Psittacula krameri manillensis – lever i Sri Lanka och på den södra halvan av indiska halvön upp till ungefär 20°N.

Global introduktion[redigera | redigera wikitext]

Halsbandsparakiten har varit en mycket populär burfågel och på många platser i världen har den även introducerats i naturen. Exempelvis återfinns den i ett tiotal europeiska länder[5] som Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Tyskland, i Asien i Israel, Iran, Kina, Kuwait och Saudiarabien, och i Nordamerika i Kalifornien och Florida.

Halsbandsparakiten och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig i hela sitt utbredningsområde.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artepitet hedrar den österrikiske naturforskaren och botanikern Wilhelm Heinrich Kramer (1724–1765).[6]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2018 Alexandrinus krameri . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 2 januari 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 424. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ "Pârâu, Liviu & Strubbe, Diederik & Mori, Emiliano & Menchetti, Mattia & Ancillotto, Leonardo & van Kleunen, André & White, Rachel & Luna, Álvaro & Hernández-Brito, Dailos & Le Louarn, Marine & Clergeau, Philippe & Albayrak, Tamer & Franz, Detlev & Braun, Michael & Schroeder, Julia & Wink, Michael" (2016), ”"Rose-ringed Parakeet Populations and Numbers in Europe: A Complete Overview."”, "The Open Ornithology Journal" "9": "1-13", https://dx.doi.org/10.2174/1874453201609010001 
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the world, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]