Hans-Olov Adami

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hans-Olov Adami, född 14 juli 1942 i Stockholm,[1] är en svensk läkare och epidemiolog. Han är professor vid Universitetet i Oslo samt professor emeritus och före detta prefekt vid Karolinska Institutet och Harvard University.

Han räknades i början av 2000-talet som en av de främsta forskarna internationellt inom epidemiologi och rankades år 2022 som den främste svenske medicinske forskaren baserat på citeringar.[2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans-Olov Adami var son till makarna Margit och Hans A Sandström.[1] Han avlade kandidatexamen 1963 och medicine licentiat 1969 vid Uppsala universitet.[4][1] Efter examen arbetade han kliniskt i 17 år innan han började forska på heltid.[2] Först vid Akademiska sjukhuset fram till 1971,[1] varefter han erhöll tjänst som underläkare vid Centralsjukhuset Karlstad och verkade sedan vid dess kirurgklinik.[5][6] År 1975 återvände han till Akademiska sjukhuset som kirurg och disputerade sedan 1978 vid Uppsala universitet på en avhandling om bröstcancer.[1][7] Resultaten visade på god prognos för cancer utan spridning och värdet av medvetenhet och egenkontroller framhölls.[8]

Forskningskarriär[redigera | redigera wikitext]

Adami utnämndes till docent i kirurgi vid Uppsala universitet 1979.[1] Under 1980-talet var han en av flera svenska forskare som använde de internationellt sett välutvecklade svenska patientregistren för att underbygga nya forskningsrön inom cancerepidemiologin.[9] Bland annat genomfördes i samarbete med Socialstyrelsen en stor registerstudie av 770 000 cancerdrabbade svenskar som insjuknat mellan 1958 och 1984. Studien visade att överlevnaden i cancer var bättre än väntat eftersom omkring 200 000 av de drabbade fortfarande levde 1985.[10] Från 1986 övergick han till att arbeta heltid som forskare.[1] Han tillförordnades 1990 Cancerfondens professur i cancerepidemiologi och fortsatte sin bana vid universitetet som professor.[11] Han blev senare chef för institutionen för cancerepidemiologi.[2] I början av 1990-talet hade Adami fått anslag av Cancerfonden till mer än ett dussin olika forskningsprojekt och var en av de forskare som mottagit störst anslag från fonden.[12] År 1992 utnämndes han till adjungerad professor vid Harvard University.[1] När Socialstyrelsen 1995 inrättade en expergrupp för översyn av de nationella kvalitetsregistren inom sjukvården anlitades Adami som dess ordförande.[13]

Efter att han rekryterats till Karolinska Institutet 1997 av Hans Wigzell kunde Adami utöka sin forskargrupp från omkring 40 till 150 personer.[14] Året efter valdes han in i Nobelförsamlingen.[1] Universitetsledningen i Uppsala reagerade negativt på flytten och valde att avskeda Adami innan han kunde tillträda den nya tjänsten, vilket ledde till att han tillfälligt förlorade tillgång till sina forskningsanslag.[15][16] På Karolinska Institutet fortsatte forskargruppen arbetet med de nationella patientregistren och att göra genomslagskraftiga publiceringar, vilket ledde till ryktet som en av de främsta epidemiologiska institutionerna i världen. Med rekryteringen av genetikern Nancy Pedersen 1999 kunde Adamis grupp arbeta inom nya forskningsfält. Publiceringstakten var hög och år 2000 lyckades man publicera totalt 100 vetenskapliga artiklar.[14] Efter att ha avslutat uppdraget som prefekt vid KI rekryterades Adami 2006 till en prefektur vid epidemiologiska institutionen på Harvarduniversitetets School of Public Health.[17]

Hans forskning har rört epidemiologi för bland annat cancersjukdomarna bröstcancer, prostatacancer och livmoderhalscancer.[18] Tillsammans med flera kollegor gav Adami ut boken Prostatacancer 2006 på det nybildade bokförlaget Karolinska Institutet University Press. Fackboken samlade den senaste kunskapen om sjukdomen och riktade sig till en allmän publik.[19] Adami har varit en uttalad motståndare mot olika former av cancerscreening vars nytta han anser är begränsad i relation till negativa konsekvenser som överdiagnostik.[20][21]

Hans-Olov Adami har suttit med i flera vetenskapliga tidskrifters redaktionskommitté, däribland New England Journal of Medicine.[1] Sajten Research.com rankade år 2022 honom som den främste svenske medicinske forskaren och som nummer 88 bland medicinska forskare internationellt. Utnämningen baserade sig på Adamis 1 183 vetenskapliga publiceringar som citerats totalt 141 856 gånger för ett h-index på 189.[3]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig med Barbro Signeul i Sigtuna rådhus 1968.[22]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2002 – Adami Hans-Olov, Hunter David, Trichopoulos Dimitrios, red (på engelska). Textbook of cancer epidemiology. Oxford University Press. ISBN 0-19-510969-4 
    • 2008 – Adami Hans-Olov, Hunter David J., Trichopoulos Dimitrios, red (på engelska). Textbook of cancer epidemiology (Second edition). Oxford University Press. Libris 11770661. ISBN 9780199865093 
    • 2018 – Adami Hans-Olov, Hunter David J., Lagiou Pagona, Mucci Lorelei A., MacMahon Brian, red (på engelska). Textbook of cancer epidemiology (Third edition). Oxford University Press. ISBN 9780190676827 
  • 2006 – Adami Hans-Olov, Grönberg Henrik, Holmberg Lars, Johansson Jan-Erik, Widmark Anders, Cederquist Eva, red. Prostatacancer. Karolinska institutet University Press. ISBN 9185565032 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Adami, Hans-Olov i Vem är det 2001
  2. ^ [a b c] Gewin, Virginia (2006). ”Hans-Olov Adami, Chair, Department of Epidemiology, Harvard School of Public Health” (på engelska). Nature 444 (7115): sid. 120. doi:10.1038/nj7115-120a. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/nj7115-120a. Läst 28 september 2022. 
  3. ^ [a b] Knutsson, Ewa (26 september 2022). ”»Jag hoppas ha mina viktigaste upptäckter framför mig«”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/manniskor-moten/2022/09/jag-hoppas-ha-mina-viktigaste-upptackter-framfor-mig/. Läst 29 september 2022. 
  4. ^ ”Akademiska examina”. Dagens Nyheter: s. 5. 30 december 1963. 
  5. ^ ”Officiellt”. Dagens Nyheter: s. 36. 1 april 1971. 
  6. ^ ”Officiellt”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 september 1972. 
  7. ^ Adami, Hans-Olov (1977) (på engelska). Epidemiology and endocrinology in breast cancer: results of a case-control study. Abstracts of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine: 286 ISSN 0345-004X. Uppsala: Univ. Libris 7423461. ISBN 91-554-0704-8 
  8. ^ ”Hoppfullt för kvinnor med cancer”. Dagens Nyheter: s. 19. 14 oktober 1978. 
  9. ^ Önneby Eliasson, Marta (29 september 2014). ”Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård – Tidningen SKF”. http://tidningen.svenskkirurgi.se/2014/09/29/cancerfonden-gor-skillnad-for-svensk-cancersjukvard/. Läst 28 september 2022. 
  10. ^ ”200 000 överlevde cancer”. Dagens Nyheter: s. 20. 20 mars 1989. 
  11. ^ ”Hans-Olov Adami”. Dagens Nyheter: s. 16. 21 september 1990. 
  12. ^ 179 miljoner till cancerforskning”. Dagens Nyheter. 30 maj 1992. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/179-miljoner-till-cancerforskning/. Läst 28 september 2022. 
  13. ^ Örn, Peter (1996). Expertgrupp granskar nationella kvalitetsregister. "93". https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/1996/12676.pdf. Läst 28 september 2022. 
  14. ^ [a b] Kaiser, Jocelyn (28 september 2001). ”Working Sweden's Population Gold Mine” (på engelska). Science 293 (5539): sid. 2375. doi:10.1126/science.293.5539.2375. ISSN 0036-8075. Läst 28 september 2022. 
  15. ^ Universitetsrektor upprörd: "Hänsynslöst beteende". Cancerforskning flyttar till Karolinska”. Dagens Nyheter. 24 november 1996. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/universitetsrektor-upprord-hansynslost-beteende-cancerforskning-flyttar-till-karolinska/. Läst 29 september 2022. 
  16. ^ Strid kan hota cancerforskning”. Dagens Nyheter. 5 december 1996. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/strid-kan-hota-cancerforskning/. Läst 29 september 2022. 
  17. ^ Hamrud, Annika (27 september 2006). ”KI-professor blir prefekt vid Harvard”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/sverige/ki-professor-blir-prefekt-vid-harvard/. Läst 29 september 2022. 
  18. ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Tre nya ledamöter i akademien, pressmeddelande 2007-03-15
  19. ^ Forskare skriver populärt om egen forskning på nystartat förlag”. Läkartidningen. 29 november 2006. https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2006/11/forskare-skriver-populart-om-egen-forskning-pa-nystartat-forlag/. 
  20. ^ Atterstam, Inger (20 april 2019). ”Stark kritik mot planer på utökad cancerscreening”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/MRAPrE/stark-kritik-mot-planer-pa-utokad-cancerscreening. Läst 28 september 2022. 
  21. ^ Läkemedelsvärlden (19 juni 2001). ”4 minuter med...Hans-Olov Adami”. LäkemedelsVärlden. https://www.lakemedelsvarlden.se/4-minuter-med-hans-olov-adami/. Läst 29 september 2022. 
  22. ^ ”Bröllop”. Dagens Nyheter: s. 23. 13 april 1968. 
  23. ^ ”Honorary Degrees”. University of Iceland. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111154633/http://english.hi.is/honorary_degrees/honorary_degrees. Läst 5 april 2015. 
  24. ^ ”Medaljer | Karolinska Institutet”. ki.se. https://ki.se/om-ki/medaljer. Läst 29 september 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]