Harriet Löwenhjelm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Löwenhjelm
Harriet Lowenhjelm.jpg
Harriet Löwenhjelm
Född 18 februari 1887
Helsingborg, Sverige
Död 24 maj 1918 (31 år)
Tranås, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige

Harriet Augusta Dorotea Löwenhjelm, född 18 februari 1887 i Villa Tågaborg i Helsingborg, död 24 maj 1918Romanäs sanatorium i Tranås, var en svensk målare och lyriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Löwenhjelm var dotter till kammarherren och översten Gustaf Adolf Löwenhjelm (1842–1929) och Margareta Dickson. Hon hade fyra syskon, av vilka den äldre brodern Carl Löwenhjelm var läkare och den yngre, Chrispin Löwenhjelm (1892–1983), var kammarherre och officer.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Löwenhjelm studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, Kerstin Cardons ritskola, Konstakademien (1909-1911) och för den tidigare föreståndaren på Valands konstskola professor Carl Wilhelmson. Hon betraktade sig själv i främsta rummet som konstnär. Löwenhjelm är representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Malmö konstmuseum.

Litterär produktion[redigera | redigera wikitext]

Några av Löwenhjelms mer kända dikter är Jakt på fågel, Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta och Beatrice-Aurore, som har tonsatts av Hjalmar Casserman.

Löwenhjelms tidigare dikter kännetecknas av kvickhet och ironi och var från början komplement till hennes teckningar. Hon drabbades emellertid i unga år av tuberkulos och tillbringade sina sista år på olika sanatorier. Hennes senare poesi fick därmed en allvarligare ton och är fylld av dödsmedvetande och har en fördjupad religiös dimension. [2] Löwenhjelms dikter utgavs postumt 1919. (Holmberg, 1973)

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en knäbild utförd av Dick Beer 1910.

Egenhändigt illustrerat titelblad.

Vännen Elsa Björkman-Goldschmidt är Löwenhjelms främsta levnadstecknare. Hon introducerade Löwenhjelms dikter och bilder i 1920-talets litterära Sverige. Hon gav också ut biografin Harriet Löwenhjelm (1947) samt Löwenhjelms brev i volymen Brev och dikter (1952).

Sjukdom och död[redigera | redigera wikitext]

Harriet Löwenhjelm avled i tuberkulos, på sanatoriet där hon vårdats, i maj 1918.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Manuskript[redigera | redigera wikitext]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hackman, Boel Att skjuta en dront. Harriet Löwenhjelm — dikt, bild, konstnärskap. 2016, Albert Bonniers förlag, Stockholm. (ISBN: 9789100170424)

Litterär skylt[redigera | redigera wikitext]

Den 15 augusti 2012 avtäcktes en litterär skyltKornhamnstorg i Stockholm med text ur "Beatrice-Aurore" av Harriet Löwenhjelm.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalmuseum
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  3. ^ Litterär skylt för Harriet Löwenhjelm

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arb, Siv (1960). Lek, liv och längtan: studier i Harriet Löwenhjelms liv och författarskap baserade på hennes läsning av Sören Kierkegaard.. Stockholm. Libris 9219213 
  • Björkman-Goldschmidt, Elsa (1947). Harriet Löwenhjelm. Stockholm: Norstedts 
  • Elleström, Lars (2005). En ironisk historia: från Lenngren till Lugn. Stockholm: Norstedt. Libris 9706005. ISBN 91-1-301387-4 
  • Hackman, Boel (2011). Att skjuta en dront: Harriet Löwenhjelm - dikt, bild, konstnärskap. Stockholm: Albert Bonnier. Libris 11957539. ISBN 978-91-0-011107-6 
  • Harriet Löwenhjelm 1887-1918. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 284Nationalmusei vandringskatalog, 99-2860913-6 ; 45. Stockholm: Nationalmuseum. 1963. Libris 698848 
  • Käck, Mattias (2010). ”Minnen från en förlorad sommar: Harriet Löwenhjelms fotografier”. Lyrikvännen nr 6:2010. 
  • Lovén, Inga (1996). ”Harriet Löwenhjelm som bildkonstnär”. Artes (Stockholm : Natur och kultur, 1975-) 1996 (22:2),: sid. 28-36 : ill.. ISSN 0345-0015. ISSN 0345-0015 ISSN 0345-0015.  Libris 2293203
  • Pennlöw, Malin (2000). ”Döden blev dikternas förutsättning: om myten Harriet Löwenhjelm”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 2000 (29:3/4),: sid. 91-113. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 3290062
  • Stenborg, Elisabeth (1971). Pierrot och pilgrim: studier i Harriet Löwenhjelms diktning. Studia litterarum Upsaliensia, 99-0477488-9 ; 9 Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm. Libris 7145 
  • Sundström, Gun-Britt (1978). ”Harriet Löwenhjelm”. Författarnas litteraturhistoria 2 (Stockholm, 1978): sid. 356-368.  Libris 9233409
  • Westerström, Jenny (1997). ”Harriet Löwenhjelm”. Utsikter (Lund : Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., 1997): sid. 227-239.  Libris 2446009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]