Helga Hoving

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Helga Hoving
Helga Adamsen som Nadjeska i Furstinnan Gogol, Kungliga Dramatiska teatern, 1883
Helga Adamsen som Nadjeska i Furstinnan Gogol, Kungliga Dramatiska teatern, 1883
FöddHelga Theodora Petra Adamsen
24 februari 1862
Christianshavn, Köpenhamn, Danmark Danmark
Död22 september 1947 (85 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
Utbildad vidStatens scenskola[1]
MakeAxel Rundberg
(1884–1887; skilda)
Johannes Hoving
(1894–1947; hennes död)

Helga Theodora Petra Hoving, född Adamsen den 24 februari 1862 i Christianshavn, död den 22 september 1947[2] i Oscars församling, Stockholm,[3] var en svensk skådespelare av dansk börd, aktiv vid Kungliga teatrarna 1881–1883 och 1885–1898. Hon var 1884–1887 gift med operasångaren Axel Rundberg och från 1894 med läkaren Johannes Hoving.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Helga Adamsen föddes 1862 i Christianshavn i Danmark som dotter till Niels Peter Adamsen och Thora Emilia Kaltenbrun. Fadern var skådespelare i Danmark, men kom sedan till Stockholm, där han en tid hade anställning vid en tobaksfabrik. Vid sexton års ålder kom Helga Adamsen till Kungliga Teatrarnas elevskola, där hon från den 1 juli 1879 blev ordinarie elev. Hon hade det emellertid ganska svårt innan hon lyckades arbeta bort sin danska accent. Sitt första engagemang som skådespelare vid Kungliga Teatrarna fick hon från början av år 1881, och hon stannade där i två och ett halvt spelår, men kom inte helt in i repertoaren. Bland hennes uppgifter under dessa år kan dock nämnas Cherubin i Beaumarchais Barberaren i Sevilla, Anna i Värmlänningarna och Papagena i Trollflöjten, de båda sistnämnda på operascenen; hon hade nämligen en god sångröst.

Hösten 1883 gick hon till Södra Teatern, som då hade övertagits av Axel Bosin och Richard Wagner, som under somrarna även hyrde Djurgårdsteatern, och här hade hon i en för henne särskilt skriven roll, den danska chansonetts-sångerskan Adamine Sörensen i Frans Hedbergs lustspel Gräsänklingar glädje av sin danska. Stycket gavs sommaren 1883 över trettio gånger. Som Hanna i samma författares Rospiggarne, som gavs på Djurgårdsteatern sommaren 1884, visade hon den allvarliga sidan av sin begåvning, och som Adrienne de Boistulbe i Henri Meilhacs treaktskomedi Min kamrat den allra gladaste.

Sommaren 1885 återvände hon till Kungliga teatrarna, och hennes första roll på den dramatiska scenen blev Richelieu i Richelieus första vapenbragd, som gavs hösten 1885. Hon stannade sedan kvar i tretton år, och blev allt mer populär "genom sin bländande apparition, sitt täcka och behagliga spel." Bland hennes roller under denna tid kan nämnas Antoinette i Klädeshandlaren och hans måg, Elmire i Tartuffe, Prinsessan i Det var en gång, Viola i Trettondagsafton, Nerissa i Köpmannen i Venedig, Toinette i Den inbillningssjuke, Donna Julia i Galeotto, Marianne i Mariannes nycker, Abigael i Ambrosius, Emily i Kära släkten, Fru Scott i Abbé Constantin, Jeanne Raymond i Sällskap där man har tråkigt, Drottning Marie Caroline i Madame Sans-Gêne och Mandanika i Vasantasena. En stor framgång vann hon vid ett gästspel på Södra Teatern från 18 februari till 15 mars 1891, då hon uppträdde som skådespelerskan Riquette i Meilhacs komedi Min kusin. Samma roll utförde hon som gäst hos August LindbergMindre Teatern i Göteborg under första hälften av augusti samma år.

Vid sin avgång från scenen hade Adamsen sin avskedsrecett på Kungliga Dramatiska Teatern den 5 juni 1898. På programmet stod Den inbillningssjuke, sagor av H.C. Andersen, lästa på danska av henne själv, samt den fjärde akten av Vasantasena, där Emil Hillberg, som då var anställd vid Vasateatern, medverkade i Samsthanakas roll.

Familjeliv[redigera | redigera wikitext]

Under sin anställning vid Södra Teatern ingick Adamsen den 27 mars 1884 äktenskap med operasångaren Axel Rundberg, men äktenskapet upplöstes efter några år. Hon gifte sig på nytt den 17 juni 1894 med överläkaren vid Mariehamns havskuranstalt Johannes Hoving, och tillsammans med honom flyttade hon efter sitt avskedstagande till Helsingfors, där han var praktiserande läkare. Hösten 1905 reste de till Amerika, där han etablerade sig i New York som läkare. Makarna Hoving är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1889 Julia Galeotto
José Echegaray
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1889 Exemplets makt
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1893 Frun En middagsbjudning
Christopher Boeck
Vasateatern[6]
1893 Andra kusinen Råttfällan
Vasateatern[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helga Theodora Petra Hoving 1862-02-24 — 1947-09-22 Skådespelare, operasångare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: HelgaTheodoraPetraHoving, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Döda 1943-1956 i Vem är det 1957
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-11/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-11&to=1889-05-11. Läst 28 juli 2015. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 maj 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-05-03/8619a/3. Läst 5 mars 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]