Henriksdalsberget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henriksdalsringen, på fasaden syns vattentornets skugga.

Henriksdalsberget är ett berg med bostadsområdet Henriksdalsringen, skogen Trolldalen och Henriksdals reningsverk, på gränsen mellan Nacka kommun och Stockholms kommun. Bostadsområdet uppfördes 1964-1969 efter ritningar av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén.

Den västra delen ligger i Stockholm och tillhör stadsdelen Södra Hammarbyhamnen. Där finns den högsta punkten inom Stockholms innerstad, 57 meter över havet.[1] Inne i berget ligger Henriksdalstunneln (invigd 1893) och Henriksdals reningsverk (invigd 1941). Östra delen omfattar naturområdet Trolldalen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Henriksdal och Hästholmen 1774.
Henriksdalsbergets fornborg 1967.

forntiden var berget en ö mellan Svindersviken och Saltsjön. På Henriksdalsbergets platå finns resterna av en vikingatida fornborg med storlek ca 800 x 350 meter. Borgen är mycket skadad av stentäkt och bygget av Henriksdals reningsverk. Någon närmare datering av borgen finns inte. Idag återstår endast ett ca 70 meterlång parti av muren. Anläggningen kan ha varit en del i liknande borgar som skulle försvara farleden in till Mälaren.

I samband med en arkeologisk utredning utfördes dykningar i Svindersviken i förhoppning att kunna datera borgen, men inga fynd framkom.[2] Att det fanns vikingar här bevisar även den så kallade Finnbodaskatten som hittades vid närbelägna Finnboda år 1735. Den antas ha blivit nedgrävd i mitten av 1000-talet.[3]

På äldre kartor kallas trakten för Danvikens Hospitals utmarker, Lugnaberget eller Trollberget. Området har sitt namn efter egendomen Hindriksdal som i sin tur uppkallades efter rådmannen Hindric Spak som omkring 1750 var inspektor på Danviks hospital. Gården Henriksdal fanns kvar in på 1960-talet, då området började bebyggas. 1893 invigdes Saltsjöbanan med den 337 meter långa Henriksdalstunneln, som går under berget.

År 1936 påbörjades bygget av Henriksdals reningsverk, som invigdes 1941 av borgarrådet Yngve Larsson. I berget finns en mängd reningsbassänger och tunnlar och verkets skorsten reser sig intill bostadsområdet uppe på bergets västra del. Intill skorstenen finns Hammarby sjöstadsverkets byggnader. Det anlades i samband med utbyggnaden av Hammarby sjöstad och invigdes i oktober 2003.

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Henriksdalsberget, vy från Alphyddan, oktober 2013.
Henriksdalsberget, vy från Alphyddan, oktober 2013.


Bostadsområdet[redigera | redigera wikitext]

Redan år 1946 påbörjades projekteringen av bostäder på Henriksdalsberget, men frågetecknen kring trafiklederna på västra Sicklaön kom att fördröja byggandet, först när frågan om Österleden samt Värmdöledens sträckning var avgjord kunde bygget projekteras i mitten av 1960-talet. Byggherre var Bostads AB Nacka-Stockholm som gav i uppdrag åt fastighetsbolaget Stockholmshem att bygga området. Husen uppfördes åren 1964-1969 i ramen för miljonprogrammet med 770 lägenheter och runt 1.700 invånare kring en öppen och bilfri gård. Arkitekter var bröderna Erik och Tore Ahlsén, som beskrev sitt uppdrag enligt följande:[4]

Henriksdalsbergets bebyggelse 1968.
Vi fick i uppdrag av Nacka kommun att göra ett planförslag för hela Henriksdalsområdet - hela halvön. Det var år 1946. Sedan fortsatte uppdraget med delområden som Finnberget, själva Henriksdalsplatån m.m. Österleden skulle ju gå över området och spelade hela tiden med i arbetet.[...] I Henriksdalsberget har vi 10.5 meter tjocka hus. Där har vi det ljusa trapphuset, det ljusa badrummet och det relativt grunda rummet med en mer kvadratisk form. Det var möjligt eftersom huset var smalt [...]

Husen är i stort sett en lång, sammanhängande byggnadsvolym med fyra till sju våningar. De flesta lägenheter är på tre rum och kök. Bilplatserna är ordnade i en terrassvåning under bostadshusen. Arkitekterna försökte att ta tillvara bergets natur och ta hänsyn till det dominanta läget i stadslandskapet.[5] Fasaderna är utförda i lättbetong och färgsättning är enhetligt varm gulockra mot utsidan, medan gårdssidan gestaltades varm grå, balkongfronternas kulör går i rosa.[6] Huvudgatan är Henriksdalsringen, som går i en ring runt husen. I nordöstra delen av området placerade arkitekterna en liten centrumanläggning med bilparkering och närservice som livsmedelsaffär, restaurang, frisör och kemtvätt.

Inne på gården låg till en början Henriksdals skola, byggd för grundskolans lågstadium och färdig till höstterminens början 1968. Byggnaden utformades som en paviljong och dess fasader kläddes med brunlaserad träpanel och mörkröda detaljer. Trots skolelevers och föräldrars protester, stängdes skolverksamheten hösten 1992. Anledning var bland annat bristande elevunderlag och mögelproblem. Skolbyggnaden ombyggdes sedan till bostäder för småhushåll och den tidigare skolgården försågs med ett klimatskyddande tak.[7]

Till området hörde även en minigolfbana, läkarmottagning, bensinstation och postkontor som också lades ner.[8] Idag finns fritidsgård, lekplatser, bollplaner och lokaler för barnomsorg. På våren 2012 öppnade en förskola i en ny byggnad på innergården. Förskolan har fyra avdelningar för 80 barn. Samtidigt med bostadsområdet färdigställdes Henriksdals vattentorn. Tornet är 35 meter högt och toppen ligger 83 meter över havet. Vattentornet liknar en svamp och är ett landmärke för Nacka då det syns från flera platser i Stockholm.

Ombildning till bostadsrätter[redigera | redigera wikitext]

Bostadsbebyggelsen utgörs av tre fastigheterna som ägdes fram till sommaren 2009 av det kommunala fastighetsbolaget Stockholmshem som ingår i allmännyttan. I april 2009 ombildades fastigheten närmast Kvarnholmsvägen (BRF Utsikten, Henriksdalsringen 1-35). I juni 2009 ombildades fastigheten närmast Alphyddan (BRF Svindersvik, Henriksdalsringen 73-125). I oktober 2009 ombildades den tredje (BRF Henriksdalshöjden, Henriksdalsringen 37-71). Därmed fanns det inga allmännyttiga bostäder kvar i Nacka kommun och Stockholmshem hade avvecklat sitt bostadsinnehav utanför hemkommunen. Värderingen låg på 11 609 kronor per kvadratmeter, vilket var i nivå med jämförbara objekt i Farsta.[9]

Bilder, bostadsområdet[redigera | redigera wikitext]

På Henriksdalsberget[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Metro: Högst i stan, publicerad 26 januari 2013.
  2. ^ Riksantikvarieämbetet, Nacka 100:2
  3. ^ Henriksdalsberget: Vikingatiden.
  4. ^ Erik och Tore Ahlsén, tidskriften Arkitektur nummer 6, 1980, s. 30-31
  5. ^ Stockholms byggnader (1977), 257
  6. ^ Västra Sicklaön: Henriksdalsberget och Henriksdalsringen.
  7. ^ Detaljplan för Sicklaön 78:3 (gamla Henriksdals skola), september 1996.
  8. ^ Nacka mediabank: Henriksdals skola.
  9. ^ Nacka Värmdö Posten: Lägenheter i Henriksdal reas ut av politiska skäl, publicerad 2008-07-01. Arkiverad 5 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]