Hogdals socken
Hogdals socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Bohuslän |
Härad | Vette härad |
Kommun | Strömstads kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 71 kvadratkilometer |
Upphov till | Hogdals landskommun Hogdals församling |
Motsvarar | Hogdals distrikt |
Tingslag | Norrvikens tingslag (–) Vette tingslag (–) |
Karta | |
Hogdals sockens läge i Västra Götalands län. | |
Koordinater | 59°01′33″N 11°13′48″Ö / 59.02583313°N 11.22999954°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 1553 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hogdals distrikt |
Redigera Wikidata |
Hogdals socken i Bohuslän ingick i Vette härad, uppgick 1967 i Strömstads stad och området ingår sedan 1971 i Strömstads kommun och motsvarar från 2016 Hogdals distrikt.
Socknens areal är 70,77 kvadratkilometer, varav 69,67 land.[1] År 2000 fanns här 445 invånare.[2] Orten Hällestrand samt kyrkbyn Hogdal med sockenkyrkan Hogdals kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Hogdals socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hogdals församling och för de borgerliga frågorna bildades Hogdals landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vette landskommun som 1967 uppgick i Strömstads stad som 1971 ombildades till Strömstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Idefjordens församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hogdal, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vette härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]
Hogdals socken ligger nordost om Strömstad med Svinesund i norr, Dynekilen i söder och Skagerack i väster. Socknen har odlingsbygd i sprickdalar som omges av starkt kuperad bergsbygd, med kala berg i väster.[6][1][7]
Två kommunala naturreservat finns i socknen: Halle-Vagnaren och Kobbungen. Största insjöar är Tvetvattnet och Vaglarna som delas med Näsinge socken samt Sopperödvattnet som förutom med Näsinge även delas med Skee socken.
I socknen finns ruinerna av försvarsborgen Sundsborg vid Svinesund.[8][9] En senare sätesgård var Dyne herrgård.[10][11] I kyrkbyn Hogdal fanns ett gästgiveri.[12]
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Över 30 boplatser och en dös från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen och 25 hällristningar. Från järnåldern finns några gravfält och tre fornborgar.[6][13][14][7]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Befolkningen ökade från 508 1810 till 1671 år 1900, varefter den minskade till 537 1990.[15]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet skrevs 1277 Hodal och avsåg då kyrkabyn. Efterleden är dal. Förleden kan innehålla hor, 'hög' syftande på höjderna vid kyrkan. Alternativt har föreslagits ho, 'vattenho'.[16]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hogdal socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Hogdal socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Sundsborg i Nordisk familjebok, Stockholm 1918
- ^ Hogdal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Dyne i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Dyne i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Hogdal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hogdals socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hogdals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Hogdal i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 28 maj 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0007.html
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Hogdals socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Hogdals socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Hogdals socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hogdals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Hogdals socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Hogdals socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
|