IX Carinae

Från Wikipedia
IX Carinae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 50m 26,300 s[1]
Deklination-59° 58′ 5,57 ″[1]
Skenbar magnitud ()7,2 – 8,5[2] eller 6,87 – 7,9[3]
Stjärntyp
SpektraltypM2 Iab[2]
B–V+2,34[4]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[2][3]
Astrometri
Radialhastighet ()+0,90 ± 1,8[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -6,466[1] mas/år
Dek.: +2,322[1] mas/år
Parallax ()0,4436 ± 0,0220[1]
Avstånd7 400 ± 400  (2 300 ± 100 pc)
Absolut magnitud ()-2,93[4]
Detaljer
Massa13[6] M
Radie566[7] R
Luminositet52 000[7] L
Temperatur3 660 ± 170[7] K
Andra beteckningar
HD 94096, CD-59 3368, CPD-59 2775, GSC 08626-01670, HIC 52991, HIP 52991, IRAS 10484-5943, 2MASS J10502630-5958563, PPM 339497, SAO 238523, TYC 8626-1670-1, UCAC3 61-124460, X Carinae, Gaia DR3 5338306253458630784, Gaia DR1 5338306249102468352, Gaia DR2 5338306253458630784[8]

IX Carinae eller HD 94096, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 6,87[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,44 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 7 400 ljusår (ca 2 300 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1 km/s.[5] Stjärnan ingår i Carina OB1-föreningen vid Carinanebulosan.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

IX Carinae är en röd superjättestjärna av spektralklass M2 Iab.[2] Den har en massa som är ca 13[6], en radie som är ca 566[7] solradier och har ca 52 000[7] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[9] Dess bolometriska luminositet är 34 000[10] till 134 000[9] gånger solens. Den är en av de största kända stjärnorna med en radie på cirka 394 000 000 km (2,63 AE). Om den placerades i mitten av solsystemet skulle den sträcka sig nära omloppsbanan för det yttre asteroidbältet Jupiter.

Ljuskurva för IX Carinae i synliga bandet, plottad från ASAS-data.[11]

IX Carinae är en halvregelbunden variabel stjärna, men dess egenskaper är dåligt definierade. Olika källor ger dess ljusstyrka som magnitud 7,2 till 8,5[2] eller 6,87 till 7,9.[3] International Variable Star Index anger en variationsperiod på cirka 384 dygn från ASAS-3 och visuella observationer, men ger också en möjlig period på 108 dygn.[3] En annan analys finner en primär period på 408 ± 50 dygn och en längre sekundär period på 4 400 ± 2 000.[12][2]

IX Carinae har listats som en kandidatsupernova tillräckligt nära jorden för att neutriner före kollapsen skulle kunna detekteras, vilket gör det möjligt att göra observationer av stjärnan före supernovaexplosionen.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, IX Carinae, 30 januari 2023..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g] "GCVS Query=IX Car". General Catalogue of Variable Stars @ Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Hämtad 2018-01-14.
  3. ^ [a b c d] "IX Carinae". AAVSO. Hämtad 2022-06-16.
  4. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/52991/ixcarinae. Hämtad 2023-04-03.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A.; Massey, Philip; Olsen, K. A. G.; Plez, Bertrand; Josselin, Eric; Maeder, Andre; Meynet, Georges (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  6. ^ [a b] Kervella, Pierre; Arenou, Frédéric; Thévenin, Frédéric (2022). "Stellar and substellar companions from Gaia EDR3". Astronomy & Astrophysics. 657: A7. Bibcode:2022A&A...657A...7K. doi:10.1051/0004-6361/202142146. S2CID 237605138.
  7. ^ [a b c d e] Messineo, M.; Brown, A. G. A. (2019). "A Catalog of Known Galactic K-M Stars of Class I Candidate Red Supergiants in Gaia DR2". The Astronomical Journal. 158 (1): 20. arXiv:1905.03744. Bibcode:2019AJ....158...20M. doi:10.3847/1538-3881/ab1cbd. S2CID 148571616.
  8. ^ IX Car (unistra.fr). Hämtad 2023-04-03.
  9. ^ [a b] Dorn-Wallenstein, Trevor Z.; Levesque, Emily M.; Neugent, Kathryn F.; Davenport, James R. A.; Morris, Brett M.; Gootkin, Keyan (2020). "Short Term Variability of Evolved Massive Stars with TESS II: A New Class of Cool, Pulsating Supergiants". The Astrophysical Journal. 902 (1): 24. arXiv:2008.11723. Bibcode:2020ApJ...902...24D. doi:10.3847/1538-4357/abb318. S2CID 221340538.
  10. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  11. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 8 december 2021.
  12. ^ Percy, John R.; Sato, Hiromitsu (2009). "Long Secondary Periods in Pulsating Red Supergiant Stars". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 103 (1): 11. Bibcode:2009JRASC.103...11P.
  13. ^ Nakamura, Ko; Horiuchi, Shunsaku; Tanaka, Masaomi; Hayama, Kazuhiro; Takiwaki, Tomoya; Kotake, Kei (2016). "Multimessenger signals of long-term core-collapse supernova simulations: Synergetic observation strategies". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 461 (3): 3296. arXiv:1602.03028. Bibcode:2016MNRAS.461.3296N. doi:10.1093/mnras/stw1453.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]