Intersektionalitet
Intersektionalitet är en sociologisk kritisk teori och avser studiet av diskriminering och förtryck i snittet eller skärningen (engelska intersection) mellan maktrelationer baserade på etnicitet, kön, klass, sexuell läggning, religion, ålder, funktionsvariation och sjukdom.
Historia
Termen myntades i USA 1989 av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism, förespråkare för medborgerliga rättigheter och ledande forskare inom Critical Race Theory. Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder och klass.
Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen[1] som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige där begreppet introducerades av postkolonialt inspirerade forskare såsom Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari.[2][3]
Teori
Intersektionalitetsstudier är idag ett vanligt verktyg inom genusvetenskap och feministisk teoribildning, och är studiet av hur könsdiskriminering och bland annat etnisk diskriminering i vissa fall samverkar och förstärker varandra. Intersektionalitet är tanken att flera identiteter överlappar och skapar en helhet som skiljer sig från komponentidentiteter. Intersektionalitet är studiet av överlappande sociala identiteter och samverkande system av förtryck, dominans, eller diskriminering.
Intersektionalitet kan fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella.[4] Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet och etnicitet.[5] Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.
En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (till exempel ”rasifierade”, ”homosexualitet” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t.ex. ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier.[4]
Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen (likt etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet) som separat frågeställning ger en otillräcklig helhetsbild för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än könsförtryck eller rasism. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion, ålder, klass och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor.[6]
Se även
- Förtryckssamverkan
- Feministisk vetenskapsteori
- Genusvetenskap
- Rasifiering
- Sociologi
- Kritisk teori
- Pseudovetenskap
Fotnoter
- ^ Michele Tracy Berger,Kathleen Guidroz, The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender, s. 1.
- ^ ”Intersektionalitet”. ne.se. http://www.ne.se/lang/intersektionalitet. Läst 5 maj 2024.
- ^ Nina Lykke. ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. http://www.politiken.se/tidskrifter/tgv/kvt0502-2.pdf. Läst 5 maj 2024.
- ^ [a b] Dahl, Ulrika, 2005, "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör". Från hatbrott och homofobi till heteronormativetet och intersektionalitet - En kunskapsinventering och situering av forskning. Stockholm, Forum för levande historia, s 21-22
- ^ De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, 2005, Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö, Liber, s. 9-10
- ^ Lundahl, M., 2006, Från genus till sexuell och etnisk skillnad. I Lennerhed, Lena, 2006, Från Sapfo till cyborg – idéer om kön och sexualitet i historien, Södertälje, Gidlunds, s. 201-229