Intersektionalitet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som vill uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bl.a. "ras"/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion[1]. Intersektionalitet avser studiet av diskriminering och förtryck i snittet eller skärningen (engelska intersection) mellan maktrelationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kimberlé Crenshaw.

Termen myntades i USA 1989 av Kimberlé Crenshaw[2], som var aktiv inom rörelsen Black feminism, förespråkare för medborgerliga rättigheter och forskare inom Critical Race Theory.[källa behövs] Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis "ras"/etnicitet.[2] Ursprungsidén bakom begreppet utvecklades dock av sociologen Beatrice Potter Webb år 1913.[3]

Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen[4] som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige där begreppet introducerades av postkolonialt inspirerade forskare såsom Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari.[5][6]

Teori[redigera | redigera wikitext]

Intersektionalitetsstudier är idag ett vanligt verktyg inom genusvetenskap och feministisk teoribildning, och är studiet av hur könsdiskriminering och bland annat etnisk diskriminering i vissa fall samverkar och förstärker varandra. Intersektionalitet är tanken att flera identiteter överlappar och skapar en helhet som skiljer sig från komponentidentiteter. Intersektionalitet är studiet av överlappande sociala identiteter och samverkande system av förtryck, dominans, eller diskriminering.[7]

Intersektionalitet kan fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella.[8] Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, socialgrupp, funktionalitet och etnicitet.[9] Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.

En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (till exempel ”rasifierade”, ”homosexualitet” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t.ex. ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier.[8]

Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen (likt etnicitet, sexualitet eller socialgrupp) som separat frågeställning ger en otillräcklig helhetsbild för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. En viss typ av förtryck ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än något annat förtryck. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion, ålder, socialgrupp och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Löf, Jan. ”Begrepp och ordlista - Stockholms universitet” (på sv). www.su.se. https://www.su.se/utbildning/studentservice/j%C3%A4mlikhet-likabehandling/begrepp-och-ordlista-1.10235. Läst 7 mars 2018. 
  2. ^ [a b] Kathy Davis (2008). ”Intersectionality as buzzword: A sociology of science perspective on what makes a feminist theory successful”. Feminist Theory. http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1464700108086364. 
  3. ^ Webb, Beatrice Potter (1998). Lengermann, Patricia Madoo. red. The Women Founders: Sociology and Social Theory. Boston, MA: McGraw-Hill. 
  4. ^ Michele Tracy Berger,Kathleen Guidroz, The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender, s. 1.
  5. ^ ”Intersektionalitet”. ne.se. http://www.ne.se/lang/intersektionalitet. Läst 22 juni 2018. 
  6. ^ Nina Lykke. ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. http://www.politiken.se/tidskrifter/tgv/kvt0502-2.pdf. Läst 22 juni 2018. 
  7. ^ McCall, Leslie (2005-03-01). ”The Complexity of Intersectionality”. Signs: Journal of Women in Culture and Society 30 (3): sid. 1771–1800. doi:10.1086/426800. ISSN 0097-9740. http://www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/426800. Läst 24 januari 2018. 
  8. ^ [a b] Dahl, Ulrika, 2005, "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör". Från hatbrott och homofobi till heteronormativetet och intersektionalitet - En kunskapsinventering och situering av forskning. Stockholm, Forum för levande historia, s 21-22
  9. ^ De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, 2005, Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö, Liber, s. 9-10
  10. ^ Lundahl, M., 2006, Från genus till sexuell och etnisk skillnad. I Lennerhed, Lena, 2006, Från Sapfo till cyborg – idéer om kön och sexualitet i historien, Södertälje, Gidlunds, s. 201-229