Isabellastenskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Isabellastenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Каменка-плясунья у норы с добычей.jpg
Isabellastenksvätta på häckplats
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStenskvättor
Oenanthe
ArtIsabellastenskvätta
O. isabellina
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe isabellina
AuktorTemminck,1829
Hitta fler artiklar om fåglar med

Isabellastenskvätta[2] (Oenanthe isabellina) är en liten fågel som numera tillhör familjen flugsnappare,[3] nära släkt med stenskvättan. Den häckar på torra slätter från sydöstra Europa österut via Centralasien till Mongoliet. Vintertid flyttar den söderut till Afrika strax söder om Sahara österut till Indien. Tillfälligt påträffas den i Västeuropa, i Sverige med 27 fynd till och med 2019. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Isabellastenskvättan kan förväxlas med en stenskvätta i höstdräkt. Till skillnad från denna är isabellastenskvättan något större med sin längd på 15–16,5 centimeter. Den har också längre tarser, en mer upprätt hållning och bredare svart ändband på stjärten. Ett annat diagnostisk kännetecken för arten är dess svarta lillvinge som kontrasterar mot den annars rätt ljusa vingen. Könen är lika men hanen har i genomsnitt svartare tygel.

Isabellastenskvätta i Abu Dhabi.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Isabellastenskvättan har en karakteristisk sång, utdragen med typiska korta "busvisslingar", hårdare och knastriga ljus och inslag av härmningar. Lätet är ett snärtigt "tjip", även dämpat "tjack".

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Isabellastenskvättan häckar från östra Europa via södra Ryssland och Centralasien till norra Pakistan i söder och i öster Kina och Mongoliet. I Europa häckar den i östra Balkanområdet, södra Ukraina och sydvästra Ryssland. Vintertid flyttar den till nordöstra Afrika, Sahel, Arabiska halvön och Indien. Under flyttningen ses den regelbundet även i sydöstra Europa, Nordafrika västerut till Algeriet, på Cypern och sällsynt även på Malta.[4]

Isabellastenskvätta i vinterdräkt i Gujarat, Indien.

I övriga Europa är den en sällsynt och tillfällig gäst. I Sverige har den påträffats 27 gånger till och med 2019.[5] Endast sex fynd har gjorts på våren, de övriga på hösten.

Familjetillhörighget[redigera | redigera wikitext]

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Genetiska studier visar att isabellastenskvättan är närmast släkt med sahelstenskvättan (O. heuglini).[8][9] Tillsammans utgör de en systergrupp till arterna svartbröstad stenskvätta (O. pileata), svartpannad stenskvätta (O. bottae) och den i Sverige förekommande stenskvättan.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Isabellastenskvättan är en insektsätare som trivs på slätter eller sluttningar med kort gräs i varmt, torrt klimat till exempel i gränsen mellan naturstäpp och halvöken; gärna med spridda stenblock. Boet läggs ofta i ett hål i marken, till exempel i ett gnagarhål.

Tiggande juvenila isabellastenskvättor.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt två miljoner och 6 230 000 par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Artens svenska och vetenskapliga namn syftar på färgnyansen isabell, gulvitt till smutsgult. Färgen sägs ha fått sitt namn efter den spanska prinsessan Isabella, Filip II:s dotter. Då Isabellas gemål ärkehertig Albrekt av Österrike belägrade Ostende, ska hon ha lovat att inte byta linne förrän staden hade intagits. Då belägringen varade tre år (1601-1604) antog linnet under tiden den smutsgula färg som betecknas som isabellfärg. Samma historia berättas om drottning Isabella I av Kastilien vid Granadas belägring 1492.[10] Benämningen är känd i svenskan sedan 1637.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 264-265. ISBN 91-34-51038-9 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2016 Oenanthe isabellina . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 206. ISBN 978-84-941892-9-6 
  5. ^ Isabellastenskvätta, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  8. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae), Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
  9. ^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
  10. ^ Isabellafärg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  11. ^ Svenska Akademiens ordbok: Isabellastenskvätta

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]