Ismail Qemali

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ismail Qemali

Ismail Qemali.

Ämbetsperiod
29 November 1912–22 Januari 1914
Ställföreträdare Nikollë Kaçorri
Företrädare Ingen
Efterträdare Fejzi Bej Alizoti

Ämbetsperiod
4 December 1912–Juni 1913

Född 16 Januari 1844
Vlora, Osmanska riket
Död 24 Januari 1919
Perugia, Italien

Ismail Bej Qemali, född 16 januari 1844 i Vlora i Albanien, död 24 januari 1919 i Perugia i Italien, var en albansk politiker.

Ismail Qemali föddes i en albansk adelsfamilj. Han slutförde sekundärutbildning i hemstaden och gymnasieutbildning i Ioannina. Han flyttade 1859 till Istanbul där han påbörjade en karriär som statstjänsteman och fick administrera flera balkanska städer.

Trots sina osmanska ämbeten deltog han i arbetet att standardisera det albanska alfabetet och grundandet av en albansk kulturell förening. År 1877 var Qemali i höjdpunkten av sin osmanska karriär men efter ett avskedande på grund av sina liberala åsikter tvingades han leva i exil i västra Anatolien. Han återkallades i ämbetet och blev guvernör över Beirut. På grund av sina direkta liberala policyrekommendationer fick han åter avgå och i maj 1900 sökte han sig till den brittiska ambassaden för att begära politisk asyl. Han deporterades från Turkiet och i de kommande åtta åren försökte han befrämja konstitutionell lagstiftning inom Osmanska riket och drev den albanska frågan.

Efter den ungturkiska revolutionen 1908 invaldes Qemali som ledamot i det nya osmanska parlamentet. Qemali arbetade nära med liberala politiker och britterna. Då ett uppror mot ungturkarna uppblossade 1909 blev Qemali för en kort stund president för den osmanska församlingen. Qemali tvingades ånyo i exil och var därefter verksam enbart för den albanska frågan.

Qemali var en förgrundsfigur för grundandet av dagens Albanien. Han proklamerade landet självständigt den 28 november 1912, vilket avslutade ett historiskt kapitel av en fem sekellång osmanskt styre. Tillsammans med Isa Boletini och Luigj Gurakuqi hissade han den albanska flaggan från ett tvåvåningshus. Qemali blev Albaniens premiärminister 1912-1914.

Under första världskriget levde Ismail Qemali i exil i Paris. Under sin tid i exil skrev han sina egna memoarerengelska som publicerades postumt. 1918 reste Qemali till Italien för att försöka organisera befrielserörelsen i hemlandet. Han hindrades av den italienska regeringen att lämna Italien och förblev en ofrivillig gäst i en hotell i Apulien. Han dog i hotellet under en middag till följd av en hjärtattack. Qemali är porträtterad i många albanska valutasedlar.