Järfälla kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Järfälla kyrka
Kyrka
Järfälla kyrka.
Järfälla kyrka.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Järfälla församling
Koordinater 59°24′32″N 17°52′16″Ö / 59.40889°N 17.87111°Ö / 59.40889; 17.87111
Bebyggelse-
registret
21300000004380
Adlerbergska gravkoret.
Adlerbergska gravkoret.

Järfälla kyrka är en kyrka i Järfälla församling. Kyrkan har anor från 1100-talet, vilket också är cirka hundra år innan de första stads och klosterkyrkorna i Stockholm började byggas.

Historia[redigera | redigera wikitext]

När kyrkans byggdes var den bara 18 meter lång och gudstjänsterna firades stående. Av den ursprungliga inredningen finns bara dopfunten kvar. Den äldsta delen av kyrkan är långhusets östra hälft och angränsande del av koret, de är från 1100-talet. I slutet av 1200-talet eldhärjades kyrkan och den gamla romanska sockenkyrkan fick ett återuppförande i gotisk stil istället. Den första ombyggnaden skedde ett par årtionden in på 1200-talet. Då murades alla väggar upp till samma höjd som de fortfarande har. Över hela byggnaden fick man därigenom ett vindsutrymme med kyrkorummets takbjälklag som golv. Ovanför predikstolen syns några av bjälkhålen. Ett stort antal kyrkor gotiserades omkring år 1300. Det var omkring 1300 som långhuset fram till läktaren och sakristian byggdes till. Korets ribbvalv och nya fönster byggdes i gotisk stil. Konturen efter en fönsternisch bortom ingången syns fortfarande med ursprunglig målning. Till denna nyinvigning var det också troligen som sydportalen med sina vackra smidda järnbeslag med gotiskt dörrsmide sattes in.

Det nuvarande utseendet fick kyrkan i huvudsak på 1400-talets mitt. Dessförinnan hade de tre övriga valven slagits och vapenhuset hade tillfogats. Den byggdes ut i fyra olika etapper, både vid koret och västerut, tills den omkring 1500 fått sitt nuvarande utseende och påfallande längd. Dopfunten är ett 1100-talsarbete av mellansvenskt ursprung, den är skickligt skulpterad. Kyrkan har restaurerats 1927 (då takmålningarna i koret gjordes) och 1970.

I kyrkans historia är kanske Lasse-Majas besök det mest sägenomspunna. Lasse-Maja greps flera gånger, men lyckades oftast rymma. Tillsammans med två kumpaner stal han kyrksilvret i Järfälla kyrka den 8 februari 1812. Det var efter stölderna i Järfälla han blev gripen och dömdes av Sollentuna häradsrätt i Barkarby tingshus till livstids fängelse och fängslad 1813Karlstens fästning i Marstrand. Under fängelsevistelsen skrev han sin livsskildring Den riksbekante Lasse-Majas besynnerliga öden. Boken blev 1800-talets allra största boksuccé - efter bibeln.

Äldre bilder från Järfälla kyrka[redigera | redigera wikitext]

Den gamla dopfunten i sandsten i Järfälla kyrka är huggen av den gotländske stenhuggaren Semi-Byzantinos och den är från slutet av 1100-talet. Reliefen är mycket dekorativ med fabeldjur som rör sig i ett evigt slingrande grenverk. Dörren mellan vapenhuset och långhuset, sydportalen i Järfälla kyrka, har gotiskt dörrsmide och härrör från 1300-talet.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altartavlan föreställer Jesus i Emmaus. Han bryter brödet och lärjungarna känner igen sin mästare. Ögonblicket därefter försvinner han ur deras åsyn. Den är målad av en okänd mästare och kom på plats vid restaureringen på 1800-talet.
Dopfunten är från slutet av 1100-talet. Den är huggen i sandsten av den gotländske stenhuggaren Semi-Byzantinos från en stenhuggarskola i Mälardalen.
Epitafium (minnestavla) över Anna Carolina Adlerberg (1738-1767), uppsattes för hennes sällsynta dygders skull. Epitafiet är krönt av ätten Adlerbergs vapen och utfört i kolmårdsmarmor, det är sannolikt ritat av Jean Eric Rehn.

Av medeltida skulptur i övrigt är inte mycket bevarat. Förutom ett par omgjorda figurer från 1400-talet som krönt två ljusstavar är endast en bild av Anna själv tredje från omkring 1500 i behåll. Den är nu placerad i en sakramentnisch i koret, men kan ha tillhört ett medeltida altarskåp, som annars är helt förkommet. Det kasserades nämligen 1825 och ersattes med den nuvarande altarprydnaden, altarmålningen.

Altartavlan är målad av en okänd konstnär med motiv av den uppståndne Jesus i Emmaus (ur Lukas 24:13-35). Talvan installerades i samband med en restaurering 1825. Det lilla runda fönstret med glasmålningar över altartavlan gjordes av Yngve Lundström, 1927, i samband med takmålningarna. Målningarna föreställer evangelisterna och deras symboler.

Predikstolens äldsta delar är från 1600-talet och fick en större renovering genomförd 1724 på bekostnad av fältmarskalken greve Carl Gustaf Dücker, från gårdarna Jakobsbergs gård och Säby gård, båda i Järfälla. Predikstolen är krönt av en Majestas Domini och bilderna föreställer Kristus och de fyra evangelisterna. Den fick sin nuvarande placering 1752 och bakgrundsmålningen föreställande ett blått draperi. Det var i samband med en restaureringen 1752 som bänkinredningen kom till och då flyttades predikstolen till sin nuvarande plats och draperimålningen utfördes.

Dopfunten är det märkligaste av kyrkans föremål. Den är tillverkad i Mälardalen under 1100-talets slutskede och kan ha anskaffats till stenkyrkans invigning. Mästaren är anonym, men ytterligare några funtar, bland annat i Bro kyrka och Sånga kyrka är jämförbara. Reliefen är mycket dekorativ med fabeldjur som rör sig i ett evigt slingrande grenverk.

Bland kyrkans gamla textilier finns en mässhake från 1760 och ett ovanligt antependium från 1780 i atlassiden med broderier i rött silke. Altarförhänget donerades av Catarina Ebba Horn, vars initialer finns isydda i en sidenapplikation, och antas tidigare ha varit använt till en praktsäng från början av 1700-talet. Av de mer moderna textilierna, från 1900-talets mitt, finns alster av Gunnar och Britta Hakings vävateljé i Barkarby.

Anna Carolina Adlerberg (1738-1767) förärades en minnestavla i kyrkan (epitafium) med inskriptionen: "Abraham Bäck, med dr, arkiatern, Kungl medicinska kollegiets preses, lät åt sin allra käraste hustru Anna Carolina Adlerberg, född den 19 juni 1738, död den 24 februari 1767, för hennes sällsynta dygders skull uppsätta detta monument".

De fritt hängande psalmnummertavlorna inköptes 1758.

I mitten på 1900-talet har västpartiet av kyrkan radikalt byggts om. År 1962 installerades den nya orgeln, som är byggd av Marcussen & Søn. Orgeln utökades vid renoveringen 1970 till 27 stämmor. Orgelns fasad anses mycket tidstypisk och är ritad av PG Anderssen. Alla synliga pipor är ljudande, vilket inte alltid är fallet med orgelfasaderna. Orgeln renoverades 1999 av Walther Thür Orgelbyggen AB i Torshälla.

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Utvändigt[redigera | redigera wikitext]

Adlerbergska gravkoret vid Järfälla kyrka är en av kyrkans sevärdheter.

Intill kyrkans södra långsida och koret finns en mycket märklig byggnad som i själva verket är ett gravmonument i pyramidform, med ingång inne i kyrkan under dopfunten. Monumentet är uppfört 1762 som grav för kammarherre Olof Adlerberg och hans hustru Anna Sofia Gyllenborg, vilka var ägare till de båda gårdarna Jakobsbergs gård och Säby gård i Järfälla. Byggnaden ligger extremt nära kyrkans vägg således. Det antas vara ritat av Jean Eric Rehn med Cestiuspyramiden i Rom från 12 år före Kristus som förebild. Själva gravvalvet är originellt dekorerat med läderlappsbevingade dödskallar.

Klockstapeln ligger bredvid kyrkan och uppfördes 1738 då den ersatte en gammal klockstapel. Den stora kyrkklockan är från 1841 och den mindre från 1653.

Bilder av Järfälla kyrka utifrån[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

  • Skrift om Järfälla kyrka utgiven av Barkarby församling.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]