Hoppa till innehållet

Järvsö

Den här artikeln handlar om tätorten Järvsö. För det större geografiska området, se Järvsö socken.
Järvsö
Tätort
Stenegård i Järvsö
Stenegård i Järvsö
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ljusdals kommun
Distrikt Järvsö distrikt
Koordinater 61°42′49″N 16°10′0″Ö / 61.71361°N 16.16667°Ö / 61.71361; 16.16667
Area 328 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 513 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,6 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7152[2]
Beb.områdeskod 2161TB104 (1960–)[3]
Geonames 2703145
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Järvsö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Järvsö (lokalt uttal Jarse [²jaʂːə][4]) är en tätort i Ljusdals kommun, Hälsingland och kyrkbyn i Järvsö socken. Järvsö ligger på sluttningarna i Ljusnandalen där älven Ljusnan rinner fram.

Turistnäring

[redigera | redigera wikitext]

Turistnäringen i Järvsö kan sägas sträckas långt tillbaka i tiden. 1867 fick Olof Pehrson, då 28 år, sitt gästgiveritillstånd så han kunde driva Berga gård som gästgiveri (idag Järvsöbaden). Emellertid var det först i början på 1930-talet som turistströmmar började röra sig mot byn. Mellan åren 1935 och 1963 drevs en hotellrörelse på Stenegård med namnet Hotell Stenegården i den västra flygeln. Sedan 1969 ägs Stenegård av Ljusdals kommun. Tanken var vid köpet att skapa en turist- och rekonditioneringsanläggning med ett hotell för 100-talet gäster. Det blev inte så. Istället skapades ett hantverkscentrum med verksamheter som krukmakeri, silversmed, konstsmed, glasblåseri och textilkonstnärer.

Det gjordes 1931 ett försök från järnvägsstjänstemannen Gösta Unogård att få kommunen involverad i arbetet att ta emot gäster till byn. Han ville att det skulle byggas vägar, hyddor och utsiktspunkter. Skrivningen till kommunen har följande formulering: "Som känt är har under senare tid Järvsö socken ådragit sig ett livligare intresse som turistort. Därmed följer ökad avsättning för ortens produkter och livligare omsättning på pänningmedel. Varje åtgärd, som är ägnad att öka turistströmmen må därför understödjas från kommunens sida."

Söndag den 21 mars 1937 invigdes Järvsöbacken, Sveriges andra alpina anläggning. Det var endast en nedfart – den som i dag kallas för Skolbacken. Liften var 200 meter lång och hade bara två byglar – skidåkarna hängde efter bygeln – 4–5 skidåkare på varje bygel. 1984 började arbetet med att göra Järvsöbacken till en komplett skidanläggning istället för en backe. År 2000 byggdes ett helt nytt område på den södra sidan av berget och en linbana byggdes. 1991 öppnade djurparken Järvzoo som visar upp de nordiska djuren i sin naturliga miljö. Den 6 juni 2010 öppnade Järvsö Bergscykel Park. Järvsö som turistort använder sig av en slogan: "Alltid. Vackert. Nära.")

Järvsö gårdsbageri är upptaget i White guide i klassen God och utnämndes 2019 till "årets fikaställe" bland de 337 caféerna i guiden.[5] Creperiet är rekommenderat i restaurangklassen och Bergshotellet med i guiden på God nivå.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Järvsö 1950–2020[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
906
1960
  
1 189
1965
  
1 323
1970
  
1 402
1975
  
1 536
1980
  
1 577
1990
  
1 531 210
1995
  
1 568 214
2000
  
1 471 214
2005
  
1 385 214
2010
  
1 407 213
2015
  
1 557 365
2020
  
1 513 328
Anm.: 2015 uppgick småorterna Kramsta och Ulvsta i tätorten

Järvsö kyrka är en av Sveriges största landsortskyrkor.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Järvsö ligger 32 mil norr om Stockholm och via E4 och riksväg 83 går det att köra bil från huvudstaden på cirka tre timmar. SJ stannar vid järnvägsstationen i byn två gånger per dag. Inom Gävleborgs län finns X-trafik som har hand om länstrafiken.

Det mesta inom sport vintertid i Järvsö handlar om skidåkning. Järvsöbacken vars sittlift går hela vägen ner i byn och hade under säsongen 2018/2019 hela 242.000 sålda skiddagar, vilket placerar Järvsöbacken som en av de tio mest besökta i Sverige. Järvsöbacken har åtta stycken liftar (och fyra rullband) och 20 nedfarter i olika svårighetsgrader. I Järvsö finns också längdskidområdet Harsa som har 9,6 mil preparerade spår. 2010 invigdes Järvsö Bergscykel Park där man cyklar utför på downhill-cyklar. Järvsö har även en 9-håls golfbana, Järvsöbadens GK, som hänger ihop med Järvsöbaden, mitt i byn.

Kända järvsöbor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 mars 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jennifer Ek (18 mars 2009). ”’Hälsingespråket måste bevaras’”. Helahälsingland.se. https://www.helahalsingland.se/artikel/halsingespraket-maste-bevaras. 
  5. ^ Robban, av (10 oktober 2019). ”Vinnarna - White Guide Café 2019”. Robbans bästa. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201023114902/http://robbansbasta.se/vinnarna-white-guide-cafe-2019/. Läst 3 december 2020. 
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]