Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Genom kommunen rinner Ljusnan. I början av 2020-talet var kommunen själv den största arbetsgivaren. En förhållandevis stor andel var sysselsatta inom jord- och skogsbruk och besöksnäringen höll på att utvecklas, främst området kring Järvsö.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ.
Kommunens område motsvarar socknarna: Färila (från 1923 Färila-Kårböle socken/landskommun), Järvsö, Ljusdal, Los och Ramsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Ljusdals kommun är Sveriges tjugonde största kommun till ytan och erbjuder många skilda naturer. Längs Ljusnan finns drygt 40 kilometer av vattenvägar, Ljusnan är en av Sveriges vattenkrafttätaste älvar.
Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Berggrunden av urberg är till största del täckt av morän klädd med skog. I västra delen är moränen ofta stor- och rikblockig och inslaget av myrmark är stort. Oftast hittas isälvsmaterial i dalgångarna. Där höjderna är under högsta kustlinjen är isälvsmaterialet täckta av finkorniga, ibland uppodlade jordar. Ljusnan har skurit sig ned i de finkorniga sedimenten i dalgången vilket bildat upp till 30 m höga nipor. Näsbergsfältet är ett exempel på ett isälvsdelta bildat vid högsta kustlinjen.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
I västra Ljusdals kommun finns Hamra nationalpark, mest känd för sin skog. Knappt halva området utgörs av myrmark och Svartån som avvaktar myren.[10] Nationalparken invigdes 1909 och utökades 2011.[11]
Efter valet 2010 var Socialdemokraterna största parti. Tillsammans med Socialradikala demokraterna och Vänsterpartiet bildade partiet nytt styre. I början av 2012 ledde dock ett politiskt gräl till en politisk kris och att samarbetet sprack. Socialdemokraternas ordförande Örjan Fridner sa att "Vi kan inte hålla på och spela med olika spelregler utan vi måste ha respekten för varandra och för vårt uppdrag. Och när det inte går då finns inget annat att göra än tacka för sig".[14] Därefter fortsatte Socialdemokraterna att styra tillsammans med Vänsterpartiet, Socialradikala demokraterna fick lämna samarbetet.[15] Att ett parti lämnade majoritetsstyret ledde till flera problem, så som svårigheter att fatta beslut, att flera ärenden återremitterades och att flera höga kommunchefer slutade. Dessutom blev en socialchef uppsagd, det fanns strukturproblem på kommunledningskontoret samt problem på skolförvaltningen. I valet 2014 backade Socialdemokraterna och gick därför i opposition. Vänsterpartiet bildade ett nytt styre tillsammans med Alliansen, Valliansen.[16]
Valet 2022 ledde delvis till maktskifte när Socialdemokraterna och Liberalerna bildade majoritetsstyre med Moderaterna och Kristdemokraterna.[18] Inför kommunfullmäktiges val av oppositionsråd så meddelade Socialdemokraterna i Ljusdal att man skulle lägga sig i valet av oppositionsråd och rösta på Centerpartiets kandidat framför det största oppositionspartiet Sverigedemokraterna. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade då det nya styret i kommunen. Ett nytt majoritetsstyre i Ljusdal bildades av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Ljusdalsbygdens parti, Liberalerna och Kristdemokraterna, tillsammans har de 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.[19] Ny ordförande i kommunstyrelsen för perioden 2023-2026 blev Pernilla Färlin, Moderaterna. Vice ordförande blev Sverigedemokraternas Henrik Calrström.[20]
Kommunstyrelsen i Ljusdals kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.[22] Under kommunstyrelsen finns ett utskott: Kommunstyrelsens arbetsutskott.[23] Ledamöterna i arbetsutskottet utgör även kommunens krisledningsnämnd.[24]
I början av 2010-talet var de större näringsområdena i Ljusdal vård-omsorg (19,4 procent), handel-kommunikation (16,1 procent) och tillverkning-utvinning (14,6 procent).
Den största arbetsgivaren var Ljusdals kommun med 2 925 anställda,[28] följt av Teleperformance med 175 anställda (2015[29]) och Gävleborgs läns landsting med 290 anställda (mars 2005). Andra större företag i kommunen var DHL (125 anställda 2013[30]), Mekanotjänst (35 anställda[31]) och Byggfakta (54 anställda[32]).
I början av 2020-talet arbetade omkring åtta procent av kommunens förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk, speciellt inom det senare. Bland större företag inom kommunen märktes DHL Express AB, den mekaniska verkstaden Mekanotjänst i Järvsö AB och ExTe Fabriks AB (timmerbankar och spännare för timmertransport). Största arbetsgivare var dock kommunen och Region Gävleborg. Besöksnäringen höll på att utvecklas och då främst området kring Järvsö.[8]
Genom Orsa finnmark går Europaväg 45. Från kommunens södra del och norrut mot Ljusdal går riksväg 83 och från Ljusdal och norrut mot gränsen till Härjedalen går riksväg 84. Dessa är av riksintresse och huvudman är Trafikverket. Vägarna i centralorten är kommunala medan vägarna i Järvsö och Färila är vägföreningsvägar, men kommunen sköter väghållningen. Genom kommunen passerar både Norra stambanan och Inlandsbanan. Genom Norra stambanan finns snabbtågsförbindelser mellan Ljusdal–Stockholm och Ljusdal–Östersund.[33]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 902, eller 10,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 949 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 790, eller 3,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2002).[35]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljusdals kommun 18 949 personer. Av dessa var 1 701 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[36]
Bockhuvudet i Ljusdals kommunvapen representerar bocken i Hälsinglands landskapsvapen. Ljusdals köping antog 1958 ett vapen, som aldrig fastställdes av Kungl Maj:t. Det liknar det nuvarande, men hade en bård av guld. Efter kommunbildningen 1971 fanns fem vapen att välja på, Färilas från 1958, Järvsös från 1955, Los från 1953, Ljusdals köpings från 1958 samt Ramsjös från 1964. Den namngivande enheten, Ljusdal, fick även bidra med vapen till den nya kommunen. Vapnet modifierades genom att bården togs bort och det registrerades hos Patent- och registreringsverket år 1974.
Danmark: Glamsbjerg
Norge: Tynset
Finland: Ikalis (Ikaalinen)
Estland: Vinni
Tyskland: Schlieben
Sverige
Thailand
Finland
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Afghanistan
Danmark
Norge
Somalia
Tyskland
Iran
Turkiet
Polen
Irak
Bosnien och Hercegovina
/
Kina
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Ljusdals kommun.
