Ljusdals kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ljusdals kommun
Kommun
Riotorg.JPG
Ljusdals kommunhus
SloganI Ljusdal är det möjligt
Kommunens vapen.
Ljusdals kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
Dalarna
LänGävleborgs län
CentralortLjusdal
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal5 609,72 kvadratkilometer ()[1]
- därav land5 256,4 kvadratkilometer[1]
- därav vatten353,32 kvadratkilometer[1]
Folkmängd18 790 ()[2]
Bef.täthet3,57 inv./km² (land)
Läge
Ljusdal Municipality in Gävleborg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater61°50′00″N 16°05′00″Ö / 61.833333333333°N 16.083333333333°Ö / 61.833333333333; 16.083333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets (–)
Ljusdals domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2320[3]
Anställda2 875 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2161
GeoNames2694502
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ljusdals kommun är en inlandskommun i nordvästra delen av Gävleborgs län.

Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Genom kommunen rinner Ljusnan. I början av 2020-talet var kommunen själv den största arbetsgivaren. En förhållandevis stor andel var sysselsatta inom jord- och skogsbruk och besöksnäringen höll på att utvecklas, främst området kring Järvsö.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet kommunen tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Färila (från 1923 Färila-Kårböle socken/landskommun), Järvsö, Ljusdal, Los och Ramsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Ljusdals municipalsamhälle inrättades 28 juni 1889 och upplöstes årsskiftet 1913/1914 när Ljusdals köping bildades genom utbrytning ur Ljusdals landskommun

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1963 uppgick Ljusdals landskommun i Ljusdals köping.

Ljusdals kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ljusdals köping samt landskommunerna Färila, Los, Järvsö och Ramsjö.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1 oktober 2000 i Ljusdals domsaga och sen dess i Hudiksvalls domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Hälsingland, men en mindre del (Hamra distrikt) räknas till Dalarna.[7]

Ljusdals kommun är Sveriges tjugonde största kommun till ytan och erbjuder många skilda naturer. Längs Ljusnan finns drygt 40 kilometer av vattenvägar, Ljusnan är en av Sveriges vattenkrafttätaste älvar.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör Ljusdals kommun är kuperat med höjder på 400–600 meter över havet. Berggrunden av urberg är till största del täckt av morän klädd med skog. I västra delen är moränen ofta stor- och rikblockig och inslaget av myrmark är stort. Oftast hittas isälvsmaterial i dalgångarna. Där höjderna är under högsta kustlinjen är isälvsmaterialet täckta av finkorniga, ibland uppodlade jordar. Ljusnan har skurit sig ned i de finkorniga sedimenten i dalgången vilket bildat upp till 30 m höga nipor. Näsbergsfältet är ett exempel på ett isälvsdelta bildat vid högsta kustlinjen.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Ljusdals kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (1,9 %)
  Skog (90,1 %)
  Öppen myrmark (6,0 %)
  Jordbruksmark (1,9 %)
  Övrig mark (0,1 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I västra Ljusdals kommun finns Hamra nationalpark, mest känd för sin skog. Knappt halva området utgörs av myrmark och Svartån som avvaktar myren.[10] Nationalparken invigdes 1909 och utökades 2011.[11]

År 2022 fanns 68 naturreservat i Ljusdals kommun. Av dessa var 27 stycken även klassade som Natura 2000-områden.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Färila-Kårböle församling, Järvsö församling, Ljusdal-Ramsjö församling och Los-Hamra församling.

Distrikt inom Ljusdals kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt:[13] Färila, Hamra, Järvsö, Kårböle, Ljusdal, Los och Ramsjö.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Ljusdals kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Ljusdal &&&&&&&&&&&07259.&&&&&07 259
2 Järvsö &&&&&&&&&&&01557.&&&&&01 557
3 Färila &&&&&&&&&&&01398.&&&&&01 398
4 Tallåsen &&&&&&&&&&&&0586.&&&&&0586
5 Lillhaga &&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411
6 Los &&&&&&&&&&&&0354.&&&&&0354
7 Hybo &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
Centralorten är i fet stil.
Karta

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 var Socialdemokraterna största parti. Tillsammans med Socialradikala demokraterna och Vänsterpartiet bildade partiet nytt styre. I början av 2012 ledde dock ett politiskt gräl till en politisk kris och att samarbetet sprack. Socialdemokraternas ordförande Örjan Fridner sa att "Vi kan inte hålla på och spela med olika spelregler utan vi måste ha respekten för varandra och för vårt uppdrag. Och när det inte går då finns inget annat att göra än tacka för sig".[14] Därefter fortsatte Socialdemokraterna att styra Tillsammans med Vänsterpartiet, Socialradikala demokraterna fick lämna samarbetet.[15] Att ett parti lämnade majoritetsstyret ledde till flera problem, så som svårigheter att fatta beslut, att flera ärenden återremitterades och att flera höga kommunchefer slutade. Dessutom blev en socialchef uppsagd, det fanns strukturproblem på kommunledningskontoret samt problem på skolförvaltningen. I valet 2014 backade Socialdemokraterna och gick därför i opposition. Vänsterpartiet bildade ett nytt styre tillsammans med Alliansen, Valliansen.[16]

Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet i minoritet.[17] Kommunalråd blev tidigare oppositionsrådet Markus Evensson (S).[17][16]

Valet 2022 ledde delvis till maktskifte när Socialdemokraterna och Liberalerna bildade majoritetsstyre med Moderaterna och Kristdemokraterna.[18] Inför kommunfullmäktiges val av oppositionsråd så meddelade Socialdemokraterna i Ljusdal att man skulle lägga sig i valet av oppositionsråd och rösta på Centerpartiets kandidat framför det största oppositionspartiet Sverigedemokraterna. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade då det nya styret i kommunen. Ett nytt majoritetsstyre i Ljusdal bildades av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Ljusdalsbygdens parti, Liberalerna och Kristdemokraterna, tillsammans har de 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.[19] Ny ordförande i kommunstyrelsen för perioden 2023-2026 blev Pernilla Färlin, Moderaterna. Vice ordförande blev Sverigedemokraternas Henrik Calrström.[20]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Under lång tid har Socialdemokraterna varit det klart största partiet vid kommunalvalen. År 2006 kom partiet Socialradikala demokrater in i kommunfullmäktige, detta parti bytte dock namn 2015 till Ljusdalsbygdens parti.[8]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026[21]
Ordförande S Annelie Wallberg
Förste vice ordförande LB Eva-Marie Forslin
Andre vice ordförande M Thomas Evensson
Antal ledamöter kommunfullmäktige
S 12 ledamöter
M 7 ledamöter
SD 6 ledamöter
C 4 ledamöter
LB 4 ledamöter
L 3 ledamöter
MP 2 ledamöter
V 2 ledamöter
KD 1 ledamot

Mandatfördelning i Ljusdals kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFRKFLBRLBSDNYDLjPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19706231352
6231352
4983,4
43
197362015413
6201543
4986,4
427
19764194213313
419421333
4987,1
43
19794212113314
42121334
4985,6
3910
19824222211215
422221125
4986,8
3514
198541912211514
419221154
4984,3
3712
198832311110514
3231054
4980,1
3415
199132012119525
32029525
4980,9
3613
19943262217314
32622734
4980,9
3118
1998720227335
720227335
4973,71
2920
2002519229534
519229534
4970,88
2920
20063132148226
313248226
4173,11
2120
20103142245317
314224537
4176,05
2615
20144123524317
412352437
4179,90
2615
20183142536215
314253625
4180,60
2318
20222122644317
212264437
4179,56
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Pernilla Färlin
Förste vice ordförande SD Henrik Carlström
Andre vice ordförande S Lena Svahn

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Utbildningsnämnden L Henrik Estander LB Torsten Hellström
Samhällsservicenämnden M Ulf Nyman SD Jens Furuskog
Omsorgsnämnden L Maud Jonsson LB Marie-Louise Hellström
Arbetsmarknads- och socialnämnden LB Marie Mill M Kennet Hedman
Jävsnämnden M Per Olov Persson SD Kurt Ljung
Valnämnden M Kennet Hedman

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I början av 2010-talet var de större näringsområdena i Ljusdal vård-omsorg (19,4 procent), handel-kommunikation (16,1 procent) och tillverkning-utvinning (14,6 procent).

Den största arbetsgivaren var Ljusdals kommun med 2 925 anställda,[22] följt av Teleperformance med 175 anställda (2015[23]) och Gävleborgs läns landsting med 290 anställda (mars 2005). Andra större företag i kommunen var DHL (125 anställda 2013[24]), Mekanotjänst (35 anställda[25]) och Byggfakta (54 anställda[26]).

I början av 2020-talet arbetade omkring åtta procent av kommunens förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk, speciellt inom det senare. Bland större företag inom kommunen märktes DHL Express AB, den mekaniska verkstaden Mekanotjänst i Järvsö AB och ExTe Fabriks AB (timmerbankar och spännare för timmertransport). Största arbetsgivare var dock kommunen och Region Gävleborg. Besöksnäringen höll på att utvecklas och då främst området kring Järvsö.[8]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Genom Orsa Finnmark går Europaväg 45. Från kommunens södra del och norrut mot Ljusdal går riksväg 83 och från Ljusdal och norrut mot gränsen till Härjedalen går riksväg 84. Dessa är av riksintresse och huvudman är Trafikverket. Vägarna i centralorten är kommunala medan vägarna i Järvsö och Färila är vägföreningsvägar, men kommunen sköter väghållningen. Genom kommunen passerar både Norra stambanan och Inlandsbanan. Genom Norra stambanan finns snabbtågsförbindelser mellan Ljusdal–Stockholm och Ljusdal–Östersund.[27]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 18 790 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 129:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
22 462
1975
  
21 868
1980
  
21 595
1985
  
21 161
1990
  
21 163
1995
  
20 785
2000
  
20 006
2005
  
19 384
2010
  
19 065
2015
  
19 027
2020
  
18 867

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 902, eller 10,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 949 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 790, eller 3,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2002).[29]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljusdals kommun 18 949 personer. Av dessa var 1 701 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns tre av totalt sju hälsingegårdar som tillhör världsarvet Hälsingegårdar. Dessa finns i Järvsö, Los och Ljusdal.[31]

År 2022 fanns 12 byggnadsminnen i Ljusdals kommun. Bland dessa fanns Stene gård, Nors ångsåg och Kvistabäckens flottled.[32] Ett annat kulturarv är Vikstenstorpet, som numer tjänar som författarmuseum.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Bockhuvudet i Ljusdals kommunvapen representerar bocken i Hälsinglands landskapsvapen. Ljusdals köping antog 1958 ett vapen, som aldrig fastställdes av Kungl Maj:t. Det liknar det nuvarande, men hade en bård av guld. Efter kommunbildningen 1971 fanns fem vapen att välja på, Färilas från 1958, Järvsös från 1955, Los från 1953, Ljusdals köpings från 1958 samt Ramsjös från 1964. Den namngivande enheten, Ljusdal, fick även bidra med vapen till den nya kommunen. Vapnet modifierades genom att bården togs bort och det registrerades hos Patent- och registreringsverket år 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljusdals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: Norrland
  8. ^ [a b c] ”Ljusdal - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ljusdal. Läst 20 november 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Hamra”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/nationalparker/hamra.html. Läst 20 november 2022. 
  11. ^ ”Hamra nationalpark”. www.sverigesnationalparker.se. https://www.sverigesnationalparker.se/park/hamra-nationalpark/. Läst 20 november 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 20 november 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Politisk kris i Ljusdal”. Sveriges Radio. 13 februari 2012. https://sverigesradio.se/artikel/4962995. Läst 20 november 2022. 
  15. ^ Radio, Sveriges. ”Valet i Ljusdal - P4 Gävleborg”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/grupp/10825. Läst 20 november 2022. 
  16. ^ [a b] Sundberg, Agneta; Björkman, Fredrik (28 november 2014). ”Socialdemokraterna i opposition i Ljusdal”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6031702. Läst 20 november 2022. 
  17. ^ [a b] Nilsson, Simon; Gävleborg, P4 (16 november 2018). ”Klart med styret i Ljusdal: S + L + MP”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7092124. Läst 20 november 2022. 
  18. ^ Grönberg, Lina; Gävleborg, P4 (21 oktober 2022). ”Nu är Ljusdals nya styre klart – går från minoritet till majoritet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nu-ar-ljusdals-nya-styre-klart-gar-fran-minoritet-till-majoritet. Läst 20 november 2022. 
  19. ^ https://sverigesradio.se/artikel/nu-presenteras-nytt-styre-i-ljusdal
  20. ^ https://ljusdal.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunfullmaktige.4.46d2f71f14ab637bdc333f08.html
  21. ^ ”Sök förtroendevalda och i diariet - Ljusdals kommun”. www.ljusdal.se. https://www.ljusdal.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunstyrelsen/kommunstyrelsenswebbdiarium/sokfortroendevaldaochidiariet.4.615da74715bf5b8a338ca000.html. Läst 20 november 2022. 
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923234932/http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17259. Läst 8 oktober 2013. 
  23. ^ ”Ljusdal”. Ekonomifakta. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310110212/http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Gavleborgs-lan/Ljusdal/?var=17258. Läst 27 februari 2016. 
  24. ^ Europachefen på besök hos DHL helahalsingland.se
  25. ^ ”Organisation”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610195655/http://www.mekanotjanst.se/show/object.asp?oid=4. Läst 8 oktober 2013. 
  26. ^ http://www.allabolag.se/5563249100/Byggfakta_Docu_Sweden_AB
  27. ^ ”ÖVERSIKTSPLAN för Ljusdals kommun” (PDF). Ljusdals kommun. 2010. sid. 38–39. https://www.ljusdal.se/download/18.7b4b850a15065e32c0fbd82/1603792675223/1%20%C3%96versiktsplan.pdf. Läst 2022–11–20. 
  28. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  29. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  30. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  31. ^ ”Världsarvet Hälsingegårdar - Ljusdals kommun”. www.ljusdal.se. https://www.ljusdal.se/upplevagora/varldsarvethalsingegardar.4.555fd9db14d4cc293a944809.html. Läst 20 november 2022. 
  32. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/sok.html. Läst 20 november 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]