Jarlaplan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jarlaplan och kvarteret Träskfloden i början av 1900-talet.

Jarlaplan är en öppen plats och mindre gata i Vasastan i centrala Stockholm där Birger Jarlsgatan möter Roslagsgatan.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Träskängen bebyggs[redigera | redigera wikitext]

Området vid Jarlaplan kallades vid 1800-talet slut Träskängen, efter de sista sanka resterna av den tidigare sjön Stora Träsket som under århundradena innan fyllts ut med avfall, latrin och sprängsten och bland annat nyttjats som tobaksplantage. I dessa av stadens utkanter hade man 1890 rest Högre realläroverket på Norrmalm (idag Norra Real) där tidigare kvarnen Jan Erss stått.[2]. I kvarteren söderut låg Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags spårvagnshallar och stallar, och här slutade då spårvägen. Platsen namngavs 1909 och omfattade vid denna tid även det obebyggda kvarteret Träskfloden mellan Birger Jarlsgatan och Karlavägen.[3]

Monumentala hus blandat med kåkbebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Längs platsens norra sida i kvarteret Muraren byggdes 1914-16 de monumentala och påkostade bostadshus som än idag bildar fond bakom träd och plantering. Husen ritades av den produktiva arkitektbyrån Höög & Morssing, och är samtida med arkitektbyråns hus på andra sidan Karlavägen i den nya Lärkstaden. Mellan Karlavägen och Birger Jarlsgatan, i kvarteret Träskfloden dominerade dock småskalig industri i kåkbebyggelse till följd av de dåliga markförhållandena. I området öppnade flera av Stockholms tidiga bensinstationer, där Krooks Petroleums anläggning i hörnet av Birger Jarlsgatan och Kungstensgatan från 1927 troligtvis är stadens äldsta kvarvarande bensinstation (idag Statoil).[2]

Borgarskolan och bussterminal[redigera | redigera wikitext]

I början av 1930-talet fick kåkbebyggelsen lämna plats för Stockholms borgarskola (idag Viktor Rydberg Gymnasium) utmed Kungstensgatan. Anläggningen i tjugotalsklassicism ritades av Knut Nordenskjöld.[4] Den park som idag går under namnet Ellen Keys park anlades i anslutning till skolan och Träskfloden omdanades till bussterminal, med busspaviljong för Stockholms Läns Omnibus och senare SL. Busstrafiken dominerade platsen i många årtionden fram till början av 1980-talet då den flyttats annorstädes och endast en stor parkeringsplats återstod.[1]

Stadsförnyelse i slutet av 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

1988 utlyste Stockholms stad en markanvisningstävling för kvarteret Träskfloden. Tävlingen vanns av Södergruppen arkitekter tillsammans med Andersson Fastigheter och då byggnaderna stod färdiga sju år senare hade en av de större kompletteringarna av innerstaden genomförts. Kvarteret innehöll 191 bostäder. Arkitekturen anpassades till omgivningen med vertikal fasadindelning, entréer från gatan i den stenklädda bottenvåningen som innehöll butiker. Till skillnad mot Lärkstadens tunga mörka tegelfasader putsades husen i olika ljusa nyanser.[4] Projektet var kontroversiellt då det tog den öppna platsen i anspråk, men belönades med Stockholmspriset 1996.[5]

Området kring Jarlaplan förtätades ytterligare 1995-96 då Borgarskolan utökades med en byggnad för Balettakademin vilken ritades av A-TRE Arkitekter.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Stockholm från A till Ö
  2. ^ [a b] SSM - Inventering
  3. ^ Stockholms gatunamn
  4. ^ [a b c] Guide till Stockholms arkitektur
  5. ^ Söderberggruppen - Jarlaplan

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]